Salome (Jakobevangeliet)
Salome förekommer i det apokryfiska evangeliet som kallas Jakobs evangelium som en medarbetare till den icke namngivna barnmorskan vid Jesu födelse, och avbildas regelbundet med barnmorskan i östortodoxa ikoner för Jesu födelse, även om hon länge har försvunnit från de flesta västerländska skildringar. Salome själv skiljer sig tydligt från "barnmorskan" i detta spädbarnsevangelium som tillskrivs Jakob den rättvise , även känd som Jakobs skyddsling. Passagen i kapitel XIX och XX lyder, i utgåvan och översättningen av MR James :
(Ch XIX, 3) Och barnmorskan gick ut ur grottan och Salome mötte henne. Och hon sade till henne: Salome, Salome, en ny syn har jag att berätta för dig. En jungfru har fött fram, vilket hennes natur inte tillåter. Och Salome sade: Så sant Herren min Gud lever, om jag inte prövar och bevisar hennes natur, kommer jag inte att tro att en jungfru har fött barn.
(XX. 1) Och barnmorskan gick in och sade till Maria: Ordna dig, ty det har inte uppstått någon liten tvist om dig. Och Salome prövade och ropade och sade: Ve min missgärning och min otro, ty jag har frestat den levande Guden, och se, min hand faller bort från mig i eld. Och hon böjde sina knän för Herren och sade: Mina fäders Gud, kom ihåg att jag är Abrahams och Isaks och Jakobs säd; gör mig inte till ett offentligt föredöme för Israels barn, utan återställ mig till de fattiga, ty Du vet, Herre, att jag i ditt namn utförde mina botemedel och tog emot min lön av dig. 3 Och se, en Herrens ängel uppenbarade sig och sade till henne: Salome, Salome, Herren har lyssnat till dig; för din hand till det lilla barnet och ta upp det, så skall det finnas frälsning och glädje för dig. 4 Och Salome kom fram och tog upp honom och sade: Jag vill tillbe honom, ty en stor kung är född åt Israel. Och se, genast blev Salome helad, och hon gick ut ur grottan rättfärdig. Och se, en röst som sade: Salome, Salome, berätta inget om de under som du har sett, förrän barnet kommer in i Jerusalem.
JR Porter skriver att ovanstående passage är "klart en anpassning av avsnittet av Doubting Thomas ." Det finns även andra versioner av berättelsen i olika texter. Grekiska målningar, som i illustrationen här, märkte ofta barnmorskan som "Emea" (ΗΜΕΑ, ἡ μαῖα, "barnmorskan"), och i väst ansågs detta ibland vara hennes namn, snarare än hennes jobb. Att Salome är den första, efter barnmorskan, som vittnar om födelsen och att erkänna Jesus som Kristus, är omständigheter som tenderar att förbinda henne med Salome, lärjungen . På högmedeltiden identifierades denna Salome ofta med Maria Salome i västerlandet och betraktades därför som den troende barnmorskan.
Anteckningar
- Gertrude Schiller, Iconography of Christian Art, Vol. I ,1971 (engelsk trans från tyska), Lund Humphries, London, sid. 62, ISBN 0-85331-270-2