Vykortsvy av piporgeln från tidigt 1900-tal.
Dome Pipe Organ ( lettiska : Doma ērģeles ), den näst största piporgeln i Lettland , ligger i Riga katedral . Den största mekaniska piporgeln i Lettland ligger i Liepāja Holy Trinity Cathedral .
Historia
Den första kända katedralen i Riga var den största i världen, men den försvann 1547 under en brand. På 1500-talet byggde Domkyrkan en ny orgel, som klingade i 280 år. Jacob Raab gjord av den skadade orgelns lämningar som ett perspektiv i mannerismstil med några barockelement kompletterade senare av andra mästare. Idag är sångorganet mer än ett sekel gammalt; den byggdes av det tyska företaget EF Walcker & Sons i Ludwigsburg 1882-83 och den invigdes 31 januari 1884. 1983 rekonstruerades orgeln av Flentrop Orgelbouw i Zaandam , Nederländerna, så den behöll sitt distinkta ljud och utseende. Under rekonstruktionen demonterades orgeln helt och sattes sedan ihop igen, den andra konsolen restaurerades och lades senare till tre hållplatser.
Specifikation
Instrumentet kan spelas från två konsoler. Dess huvudkonsol är placerad i det övre galleriet och har 4 manualer och en pedal. Den andra konsolen är på det nedre galleriet och den duplicerar den fjärde manualen för huvudkonsolen. Orgeln har 124 håll, vilka ljuder från 6 718 pipor arrangerade på 26 vindkistor. Det längsta röret är cirka 10 meter långt, det kortaste är endast 13 mm. Rördiametrar är från 50 cm till 4 mm. Materialen som används i rören inkluderar tall, gran, lönn, ek, bok och päron och olika metallegeringar. Det finns 116 röster, 144 led; 18 kombinationer och General Crescendo .
I Manual C–f 3
|
Rektor |
16′ |
Flaauto major |
16′ |
Viola di Gamba |
16′ |
Octav |
8′ |
Hohlflöte |
8′ |
Viola di Gamba |
8′ |
Doppelflöte |
8′ |
Gemshorn |
8′ |
Quintatön |
8′ |
Bourdon |
8′ |
Dulciana |
8′ |
Quinte |
5 1/3 ′ _ _
|
Octav |
4′ |
Gemshorn |
4′ |
Gamba |
4′ |
Hohlflöte |
4′ |
Rohrflöte |
4′ |
Terz |
3 1/5 ′ _ _
|
Quinte |
2 2/3 ′ _ _
|
Octav |
2′ |
Superoktav |
1′ |
Sesquialtera II |
|
Kornett V |
8′ |
Blandning VI |
4′ |
Scharff IV |
1 1/3 ′ _ _
|
Contrafagott |
16′ |
Tuba mirabilis |
8′ |
Trompett harmonik |
8′ |
Cor anglais |
8′ |
Euphon |
8′ |
Clairon |
4′ |
Cornettino |
2′ |
|
II Manual C–f 3
|
Geigenrektor |
16′ |
Bourdon |
16′ |
Rektor |
8′ |
Fugara |
8′ |
Spitzflöte |
8′ |
Rohrflöte |
8′ |
Konsertflöte |
8′ |
Liebl. Gedeckt |
8′ |
Viola di Alta |
8′ |
Dolce |
8′ |
Rektor |
4′ |
Fugara |
4′ |
Salicet |
4′ |
Flauto dolce |
4′ |
Quinte |
2 2/3 ′ _ _
|
Superoktav |
2′ |
Waldflöte |
2′ |
Terz |
1 3/5 ′ _ _
|
Sesquialtera II |
|
Kornett V |
8′ |
Blandning V |
2 2/3 ′ _ _
|
Äolodicon |
16′ |
Ophicleide |
8′ |
Fagott/Oboe |
8′ |
Oboe |
4′ |
|
Tremolo Fagott/Oboe
|
|
III Manual C–f 3
|
Salicional |
16′ |
Lieblich Gedeckt |
16′ |
Geigenrektor |
8′ |
Viola d'amour |
8′ |
Wienerflöte |
8′ |
Gedeckt |
8′ |
Salicional |
8′ |
Harmonika |
8′ |
Bourdon d'echo |
8′ |
Bifra |
8′+4′
|
Geigenrektor |
4′ |
Spitzflöte |
4′ |
Traversflöte |
4′ |
Dolce |
4′ |
Piccolo |
2′ |
Blandning IV |
2 2/3 ′ _ _
|
Vox humana |
8′ |
|
|
|
|
|
Tremolo Vox humana
|
IV Schwellwerk C–f 3
|
Quintatön |
16′ |
Flötenrektor |
8′ |
Unda maris |
8′
|
Melodica |
8′ |
Flûte d'Amour |
8′ |
Bourdon doux |
8′ |
Äoline |
8′ |
Voix céleste |
8′ |
Viola tremolo |
8′
|
Piffaro |
8′+2′
|
Flötenrektor |
4′ |
Gedecktflöte |
4′ |
Vox angelica |
4′ |
Salicet |
2′ |
Harmonia ätheria III |
2 2/3 ′ _ _
|
Trompete |
8′ |
Physharmonika |
8′ |
|
Pedal C–d 1
|
Principalbaß |
32′ |
Offenbaß |
16′ |
Violonbaß |
16′ |
Contraviolonbaß |
16′ |
Subbaß |
16′ |
Flötenbaß |
16′ |
Gedecktbaß |
16′ |
Quintbass |
10 2/3 ′ _ _
|
Octavbass |
8′ |
Hohlflötenbaß |
8′ |
Gedecktbaß |
8′ |
Violoncell |
8′ |
Terzbaß |
6 2/5 ′ _ _
|
Octavbass |
4′ |
Hohlflöte |
4′ |
Octav |
2′ |
Sesquialtera II |
|
Blandning V |
5 1/3 ′ _ _
|
Grand Bourdon V |
32′
|
Bombardon |
32′ |
Posaune |
16′ |
Trompete |
8′ |
Corno |
4′ |
Schwellpedal C–d 1
|
Violon |
16′ |
Bourdon |
16′ |
Dolceflöte |
8′ |
Violon |
8′ |
Altfiol |
4′ |
Flautino |
2′ |
Orm |
16′ |
Bassethorn |
8′ |
|
-
Kopplingar : II/I, III/I, IV/I, III/II, IV/II, I/P, II/P, III/P, IV/P, I–IV/P, P/I („noli ) me tangere") .
externa länkar