Resursbaserat lärande

Resursbaserat lärande (RBL) är ett förhållningssätt till pedagogik som aktivt involverar studenter, lärare och resursleverantörer i tillämpningen av en rad resurser (både mänskliga och icke-mänskliga) i lärandeprocessen. Det hävdas att detta tillvägagångssätt erbjuder en flexibel struktur för lärande så att den studerande kan utvecklas som inlärare enligt sina "varierade intressen, erfarenheter, inlärningsstilar, behov och förmågasnivåer". RBL-metoden fokuserar på de resurser som är tillgängliga för eleverna och hur eleverna interagerar med dessa resurser. Detta leder till ett intresse för användningen av teknik för att stödja och utveckla en lärandemiljö.

Bakgrund

Andra världskrigets krav drev utbildning av ett stort antal både militär och civil personal, och i Storbritannien ledde detta till antagandet av BF Skinners operanta konditionering som en strategi för att uppnå den nödvändiga beteendemodifieringen . På 1950- och 1960-talen introducerades dessa stimulus-responsmetoder i utbildningen, men ansågs vara för mekaniska. Svaret var en övergång till mer kognitivistiska och konstruktivistiska förhållningssätt. 1966 introducerade Nuffield Foundation projektet Resurser för lärande . Det innebar att läraren introducerade ett problem, eleverna formulerade en hypotes och sedan designade och genomförde eleverna ett experiment. Kim Taylor, en före detta rektor, tog snart över som chef för projektet. Men erfarenheten visade snart att ett mer instruerande tillvägagångssätt var bättre på att vara effektivt. Detta ledde till ett större beroende av instruktionsdesign . Detta innebar övervägande av pedagogikens vetenskapliga principer samt uppmärksamhet på den utrustning som skulle användas för att presentera resurserna, vilket ansågs ha ledningsmässiga konsekvenser. Kim Taylor skrev Resources for Learning , (1971), som förutspådde betydande förändringar om resursbaserade metoder skulle kunna användas effektivt. En av de frågor han lyfte fram var att som en modern ekonomi skapade trycket för en universell utbildning, vilket skulle kräva en övergång från "lärare-som-hantverkare" eftersom situationen skulle generera ett betydande underskott på lärare. "Nuffield-lösningen" innebar en övergång från en hantverksbaserad undervisningsmodell till ett mer industriellt förhållningssätt där större uppmärksamhet ägnas åt ledningseffektiviteten och kvaliteten på utbildningsresurserna.