Renate Bertlmann

Renate Bertlmann
Renate Bertlmann small 1.jpg
Självporträttfotografi, 2008
Född 1943 ( 1943 )
Wien, Österrike
Nationalitet österrikisk
Utbildning Konsthögskolan i Wien
Make
Reinhold Bertlmann
.
( m. 1969 <a i=3>).
Hemsida bertlmann .com

Renate Bertlmann (född 1943, Wien, Österrike) är en ledande österrikisk feministisk avantgardebildkonstnär, som sedan tidigt 1970-tal har fokuserat på frågor kring teman om sexualitet, kärlek, genus och erotik i ett socialt sammanhang, med sin egen kropp ofta. fungerar som det konstnärliga mediet. Hennes mångsidiga praktik sträcker sig över målning, teckning, collage, fotografi, skulptur och performance, och konfronterar aktivt de sociala stereotyper som tilldelas maskulina och feminina beteenden och relationer.

Bertlmann representerade Österrike på Biennalen Arte 2019 – 58:e internationella konstutställningen i Venedig från 11 maj till 24 november 2019. Hennes utställning 'Hier ruht meine Zärtlichkeit [Här ligger min ömhet]' inviger det nya statliga galleriet i Niederösterreich i Krems från 25 maj – 29 september 2019.

Renate Bertlmann representeras av Richard Saltoun Gallery, London och Galerie Steinek, Wien.

Hier ruht meine Zärtlichkeit, 1976

Liv

Renate Bertlmann föddes i Wien den 28 februari 1943. Renates mamma uppmuntrade sin dotters konstnärliga talang från tidig ålder och hon fick sin första kamera vid fjorton års ålder av sin farbror, Josef Mattiazzo. Mellan 1963 och 1964 var hon i Oxford där hon studerade engelska och förberedde sig för sitt inträdesprov till Konsthögskolan i Wien, som hon klarade vid första försöket.

1964 började Bertlmann sina studier vid Akademien, där hon tog målarkurser och lärde sig traditionella hantverkstekniker. Som student kom Bertlmann i kontakt med partiskheten mot kvinnor inom konstvärlden och började främja sitt feministiska medvetande genom att läsa Luce Irigarays This Sex Who is Not One (1977), Virginia Woolfs A Room of One's Own , och Simone de Beauvoirs The Second Sex (1949), bland andra framstående texter. 1965 träffade Bertlmann Reinhold Bertlmann , en fysikstudent, som hon gifte sig med fyra år senare. 1969 skapade Bertlmann Verwandlungen [Transformations] (1969), där han poserade för kameran med en självutlösare, samtidigt som hon bar en serie kläder som tillhörde hennes mor.

1970 erbjöd professor Helmut Kortan Bertlmann en lärartjänst vid Akademien, som hon hade i tolv år. Där undervisade hon i kompositionsteknik, livsteckning och olika målartekniker. Vid sidan av sitt arbete vid Akademien var Bertlmann också politiskt aktiv. Hon arbetade för tidskriften utgiven av 'AUF – Aktion Unabhängiger Frauen' [Action of Independent Women] och bidrog med texter och bilder. 1973 hade hon sin första utställning på Künstlerhaus i Wien . I 'Why Don't You Paint any Flowers?', texten skriven med anledning av utställningen, bjöd hon in kvinnliga konstnärer att föra det feminina till världen.

Vid den här tiden gjorde hon teckningar baserade på litterära tolkningar. Till exempel Thomas Bernhards pjäs 'En fest för Boris' hennes första rullstolsteckningar. Dessutom började hon skapa skulpturer gjorda av kondomer med spikar, stift och avbrott för att fördöma manliga fantasier om våld mot kvinnor. Liknande verk, som Messerbrüste [Knifebreasts] (1975), fokuserade på kvinnoförtryck. 1975 deltog Bertlmann i den banbrytande utställningen 'MAGNA. Feminism: Kunst und Kreativität' [MAGNA. Feminism: Art and Creativity] kurerad av Valie Export .

1976 hittade hon "BC-Collective" tillsammans med kollegan Linda Christanell och experimenterade med Super-8-film. Några av hennes tidiga föreställningar inkluderar Deflorazione i 14 Stazioni [Defloration in 14 Stations], (1977) på Museo Comunale d'Arte Moderna i Bologna, Die Schwangere Braut im Rollstuhl (Gravid brud i rullstol) (1978) på Modern Art Gallery i Wien, Die Schwangere Braut mit dem Klingelbeutel (Den gravida bruden med samlingsväskan) (1978), och Let's Dance Together (1978) på Stichting de Appel, Amsterdam och Modern Art Gallery, Wien. Frågor om självförverkligande, moderskap, sexualitet och kommunikation står i centrum för hennes föreställningar. Samtidigt producerade Bertlmann iscensatta fotografier, som Zärtliche Pantomime [Tender Pantomime], Zärtliche Berührungen [Tender Touches] (1976) och serien med titeln Reneé ou René (1977).

1978 började Bertlmann använda sitt motto 'AMO ERGO SUM' [Jag älskar, därför är jag], vilket inspirerar till produktionen av en brevlåda med namnet med samma namn fylld med 77 brev som innehåller hemliga meddelanden från konstnären till andra människor. Dessutom börjar hon organisera sitt arbete i de tre relaterade teman "Pornografi", "Ironi" och "Utopia".

Sedan 1982 har Bertlmann arbetat som oberoende konstnär. Samma år visade hon en serie latexföremål med titeln Streicheleinheit [Caress] som den storskaliga installationen Waschtag [Washing Day] på kvinnomuseet i Bonn, och deltar i handlingen 'Dokumente', en parallell händelse under documenta 7 i Kassel.

1983 började Bertlmann ta upp temat kitsch i sin konstnärliga produktion. Bilder på helgon och relikvier inspirerade till produktionen av hennes verk, samtidigt som hon arbetade med installationen Rosemary Baby , som fokuserar på relationen mellan mor och barn. 1989 publiceras Bertlmanns bok i tre volymer med titeln 'AMO ERGO SUM' med anledning av hennes utställning på Secession i Wien. Mellan 1988 och 1989 arbetade Bertlmann med en serie teckningar, målningar och föremål med fokus på teman som snöglober, magiska anordningar och ostöverdrag.

1994 blev hon medlem av Secession i Wien, och ett år senare curatorer hon utställningen 'fem.art* - fotografiska besatthet' för organisationen FLUSS - Society for the Promotion of Photo and Media Art, Niederösterreich, som hon samarbetar med. grundades 1989.

År 2000, under en sex månader lång vistelse i London som grundades av det österrikiska ministeriet för utbildning, konst och kultur, skapar Bertlmann Enfant terribles [t.ex. Mamas Liebling, Innocenz VI.] (2001). 2009 realiserar hon en rymdfyllande fotografisk filminstallation på showen Videorama i Kunsthalle Wien. 2014 deltar Bertlmann på den 10:e Gwangju-biennalen och presenterar Washing Day . Två år senare presenterar SAMMLUNG VERBUND i Wien en retrospektiv av Bertlmanns verk, inklusive repliker i full storlek av hennes installationer, fotografier, teckningar och skulpturer. 2019 representerade hon Österrike vid den 58:e Venedigbiennalen med ett förtjusande utställningskoncept med titeln 'Discordo Ergo Sum' ('Jag avviker, därför är jag'), bestående av tre delar: skulpturen 'amo ergo sum', bilder av Renate Bertlmanns konstnärlig praktik och 312 knivrosor på bakgården. Samtidigt har hon en separatutställning 'Hier ruht meine Zärtlichkeit' i det nya Statsgalleriet i Niederösterreich i Krems, där en blandning av äldre och nyare verk betonar frågan om ömhet i Bertlmanns feministiska synsätt.

Stora utställningar

  • 1975 Magna feminismus, Galerie St. Stephan, Wìen
  • 1977 Künstlerinnen International, Schloss Charlottenburg, Berlin
  • 1978 Festival einer anderen Avantgarde, Brucknerhaus, Linz
  • 1982 Stimmen der Sehnsucht, Galerie Apropos, Luzern
  • 1985 Kunst mit Eigen-Sinn, Museum Moderner Kunst, Wien
  • 1986 Bestehend-lebend-gegenwärtig, Museum Villa Stuck, München
  • 1991 Außerhalb von Mittendrin, NGBK, Berlin
  • 1993 Schneegestöber - Flitter(s)türme, Kunsthalle Exnergasse, Wien
  • 2002 Werkschau VII, Arbeiten von 1976 – 2002, Fotogalerie Wien
  • 2003 Künstlerinnen – Positionen 1945 bis heute, Kunsthalle Krems
  • 2007 Topp U29, Studio Tommaseo, Trieste
  • 2008 MATRIX, Geschlechter/ Verhältnisse/Revisionen, MUSA
  • 2009 VIDEORAMA — Kunstclips aus Österreich, Kunsthalle Wien
  • 2009 rebell. konst och feminism 1969 - 2009, Museum voor Moderne Kunst Arnhem, Nederländerna
  • 2010 DONNA: AVANGUARDIA FEMMINISTA NEGLI ANNI '70 dalla Sammlung Verbund di Vienna, Galleria Nazionale d'Arte Moderna, Roma
  • 2013 MUJER/WOMAN, La vanguardia feminista de los anos 70, Circulo de Bellas Artes , Madrid
  • 2013 TRANSFORMATIONS, Richard Saltoun Gallery, London
  • 2014 AKTIONISTINNEN, Kunsthalle Krems/Frohner Forum, Krems
  • 2014 Gwangju Biennale 2014 Burning Down The House , Gwangju, Sydkorea
  • 2014 IM DIALOG: WIENER AKTIONISMUS, Museum der Moderne Salzburg
  • 2014 SJÄLVUTLÄGGARE STORIES, Österrikes kulturforum i New York
  • 2104 WOMAN, 1970-talets feministiska avantgarde, BOZAR , Brüssel
  • 2015 Feministische Avantgarde der 1970er Jahre, Sammlung Verbund, Hamburger Kunsthalle
  • 2015 The World Goes POP, Tate Gallery of Modern Art
  • 2015 SJÄLVUTTAGARE STORIES, Musac , Leon, Spanien
  • 2015 Die achziger Jahre in der Sammlung des MUSA, MUSA Museum , Wien
  • 2015 RABENMÜTTER zwischen Kraft und Krise: Mütterbilder von 1900 bis heute, Lentos Kunstmuseum , Linz
  • 2016 Prière de Toucher – The Touch of Art, Museum Tinguely, Basel, Schweiz
  • 2017 Renate Bertlmann och Maria Lassnig, Sotheby's S|2 Gallery, London, Storbritannien
  • 2017 Live End Dream No, Galerie Steinek, Wien, Österrike
  • 2018 Women Look at Women, Richard Saltoun Gallery, London, Storbritannien
  • 2018 AKTION: Conceptual Art and Photography (1960-1980), Richard Saltoun Gallery, London, Storbritannien
  • 2018 DRAG: Self-portraits and Body Politics, Hayward Gallery, London, Storbritannien
  • 2019 The House of the Sleeping Beautys, Sotheby's S|2 Gallery, London, Storbritannien
  • 2019 Zorn und Zärtlichkeit/Rage and Tenderness, State Gallery of Lower Austria, Krems, Österrike
  • Österrikiska paviljongen 2019, Biennale Arte 2019, 58:e internationella konstutställningen, Venedig, Italien

Utmärkelser

  • 1978: Theodor Körnerpriset
  • 1980: Z-Promotional award
  • 1989: Kampanjpris av staden Wien
  • 2007: Stor utmärkelse av staden Wien
  • 2017: Stora Österrikes statspris

Bibliografi

  •   Renate Berger: Und ich sehe nichts, nichts als die Malerei . Autobiographische Texte von Künstlerinnen des 18.-20. Jahrhunderts, 1989, Fischer Taschenbuch, ISBN 978-3596237227
  •   Renate Bertlmann: Amo ergo summa. En trilogi. 3 Teile. Ritter Verlag, Klagenfurt 1989, ISBN 3-85415-074-1 .
  •   Renate Bertlmann: Amo ergo summa. Verk 1972 bis 2010. deA-Verlag, Gumpoldskirchen 2011, ISBN 978-3-901867-35-4 .
  • Herbert Klophaus: Bestehend – lebend – gegenwärtig. Museum Villa Stuck, München, 19. juni – 27. juli 1986. Continuum eV, München 1986 (Ausstellungskatalog).
  •   Peter Gorsen: Sexulästhetik. Grenzformen der Sinnlichkeit im 20. Jahrhundert (= Rowohlts Enzyklopädie 447). Rowohlt-Taschenbuch-Verlag, Reinbek bei Hamburg 1987, ISBN 3-499-55447-X .
  •   Susanne Gamauf (Red.): Werkschau VII – Renate Bertlmann, Arbeiten von 1976 – 2002 (= Fotobuch. Nr. 28.) Texte von Renate Bertlmann, Edith Almhofer. Fotogalerie Wien ua, Wien 2002, ISBN 3-902725-13-3 .
  •   Mirjam Westen (Hrsg.): Rebelle. Konst & feminism 1969 – 2009. (Publicerad efter utställningen REBELLE. Kunst en Feminism 1969 – 2009, 30 maj – 23 augusti 2009, anordnad av Museum voor Moderne Kunst Arnhem). Museum voor Moderne Kunst, Arnhem 2010, ISBN 978-90-72861-45-0 .
  •   Gabriele Schor (Hrsg.): Donna: avanguardia femminista negli anni '70. Dalla Sammlung Verbund di Wien. (Roma, Galleria nazionale d'arte moderna, 19 febbraio – 16 maggio 2010). Electa, Mailand 2010, ISBN 978-88-370-7414-2 .
  •   Renate Bertlmann: WORKS 1972 -2010 , DVD Rom, DEA Almhofer & Cie KG, Gumpoldskirchen – Wien, ISBN 978-3-90186735-4
  •   VERBUND, Katalog zur Ausstellung , Bozar Books, 2014, ISBN 978 9074816434
  •   Hier steht ein Sessel , Galerie im Traklhaus, Katalog zur Ausstellung, Verlag Jung-Jung 2014, ISBN 978-3-99027063-9
  •   BURNING DOWN THE HOUSE , Katalog zur 10:e Gwangju Biennale, Sydkorea, 2014, ISBN 978-88-6208-381-2
  •   SELF-TIMER STORIES , Austrian Cultural Forum, New York, 2014, ISBN 978-3-7025-0772-5
  •   Aktionistinnen , Frohner Fohrum Krems, 2014, ISBN 978-3-901261-60-2
  •   FEMINISTISCHE AVANTGARDE , Kunst der 1970er Jahre aus der Sammlung VERBUND, Hamburger Kunsthalle, 2015, ISBN 978-3-7913-5445-3
  •   Die siebziger Jahre in der Sammlung des MUSA , MUSA Museum, Wien, 2015, Verlag Ambra, ISBN 978-3-99043-560-1
  •   Die achziger Jahre in der Sammlung des MUSA , 2015, Verlag De Gruyter, ISBN 978-3-11-043892-5 ,

externa länkar