Ralph Robinson (humanist)

Ralph Robinson (1520–1577) var en engelsk forskare och man av bokstäver. Han är mest känd för sin engelska översättning av Sir Thomas Mores Utopia , ursprungligen skriven på latin 1516.

Liv

Robinson utbildades vid Stamford School , Lincolnshire och Corpus Christi College, Oxford . I skolan var han samtida med William Cecil senare Lord Burghley , Lord High Treasurer i England och främsta rådgivare till drottning Elizabeth I, och förordet till hans översättning, som är tillägnad Burghley, anspelar på deras skoldagar tillsammans.

Han tog examen BA 1540 och valdes till stipendiat vid hans college Corpus den 16 juni 1542. I mars 1544 ansökte han om examen som MA. När han kom till London, fick han färgen från Goldsmiths' Company och en liten tjänst som kontorist i tjänsten av sin tidiga vän, Cecil. Från en fattig bakgrund var han länge hämmad av fattigdomen i resten av hans familj.

Utopia översättning

Robinsons översättning Utopia publicerades ursprungligen 1551, med en andra, reviderad upplaga publicerad 1556. Boken gavs ut av Abraham Veal, vid Lammets tecken på St. Paul's Churchyard , 1551. Den andra upplagan kom ut utan dedikationen brev. Den tredje upplagan är daterad 1597, och den "nykorrigerade" fjärde av 1624 tillägnas av utgivaren Bernard Alsop till Cresacre More. Efterföljande översättare var Gilbert Burnet (1684) och Arthur Cayley (1808).

Från avsnittet Lagar som inte är gjorda enligt Equitie :

Men låt oss tänka på de saker som dagligen försvinner framför våra ögon. Först finns det ett stort antal herrar, som inte kan nöja sig med att leva sysslolösa själva, lyke dorres, av det som de andra har arbetat för: deras hyresgäster menar jag, som de pollar och rakar till de snabba, genom att återinsätta sina hyror (för denna enda snålhet använder de, män els genom sin lavasse och förlorade spendynge, som kan brynge sig till verye beggerye) dessa herrar, säger jag, lever inte bara själva i sysslolöshet, utan bär också med sig vid svansen en stor flock eller tränare av sysslolösa och loyterynge tjänare, som aldrig lärde sig något hantverk för att få sina liv. Dessa män så son som deras majster är döda, eller är själva sjuka, blir inkontinenta utstötta ur dorren. Ty herrar hade hellre hållit sysslolösa personer, sedan sjuka män, och många gånger har den döde inte kunnat underhålla ett så stort hus och behålla så många tjänande män som hans far. Sedan under mellantiden svälter de som sålunda saknar tjänst, antingen efter hunger eller spelar manfule theves. För vad skulle du ha dem att göra? När de har vandrat utomlands så länge, tills de har burit sina kläder, och även visat sin helhet, då kommer herrar på grund av sina bleka och sjuka ansikten och lappade kåpor inte att ta dem i tjänst. Och husbonde vågar inte sätta dem ett arbete, som vet att han inte är något skickligt att göra trewe och trogen tjänst åt en fattig man med en spade och en mattoke för små löner och hård mat, varför han beynge deyntely och ömt bortskämd i ydilnes och nöje, var vana att med ett svärd och en buckler av hys sydde att skjuta genom gatan med en bragginge loke, och att thynke hym selfe till bra att vara någon mans kompis.

externa länkar

• Verk av eller om Ralph Robinson på Internet Archive
• Verk av Ralph Robinson på LibriVox (public domain audiobooks)