R v Ladouceur
| R mot Ladouceur | |
|---|---|
| |
|
Förhandling: 6 november 1989 Dom: 31 maj 1990 | |
| Fullständigt ärendenamn | Gerald Jay Ladouceur mot Hennes Majestät Drottningen |
| Citat | [1990] 1 SCR 1257 |
| Domstolsmedlemskap | |
|
Högsta domare: Brian Dickson Puisne Domare: Lamer , Bertha Wilson , Gérard La Forest , Claire L'Heureux-Dubé , John Sopinka , Charles Gonthier , Peter Cory , Beverley McLachlin . | |
| Antonio | |
| Majoritet | Cory J., tillsammans med Lamer, L'Heureux-Dubé, Gonthier och McLachlin JJ. |
| Samstämmighet | Sopinka J., tillsammans med Dickson CJ och Wilson och La Forest JJ. |
R v Ladouceur , [1990] 1 SCR 1257 är ett ledande beslut av Kanadas högsta domstol om konstitutionaliteten av slumpmässiga polistrafikkontroller. Domstolen fann att stickprovskontrollerna kränkte rätten att inte bli godtyckligt fängslad eller fängslad enligt avsnitt 9 i den kanadensiska stadgan om rättigheter och friheter . Överträdelsen räddades dock enligt avsnitt 1 eftersom det var en giltig form av avskräckning för ett akut trafiksäkerhetsproblem.
Bakgrund
Gerald Ladouceur stoppades av polisen som en del av en slumpmässig trafikkontroll. Polisen upptäckte att han körde med indraget körkort. Han dömdes för att ha kört utan körkort.
Ladouceur ifrågasatte bestämmelsen i Highway Traffic Act som bemyndigade poliserna att göra slumpmässiga trafikkontroller som ett brott mot sektionerna 7 , 8 och 9 i stadgan . Den fällande domen fastställdes efter överklagande.
Domstolens skäl
Domare Cory , som skrev för majoriteten, vidhöll domen. Han fann att det uppenbarligen förelåg en överträdelse av paragraf 9 eftersom grunden för stopp var helt efter polisens gottfinnande och helt godtyckliga. Dessutom omfattade konsekvenserna av att inte ge efter för frihetsberövandet stränga straff.
Han fann att handlingen att stoppa förare inte utgjorde en "rannsakan" eller ett "beslag" och åberopade därför inte avsnitt 8. Slutligen vägrade Cory att överväga om det förelåg en överträdelse av avsnitt 7, med tanke på att det redan fanns en överträdelse av 9 §.
Överträdelsen av 9 § motiverades som en rimlig begränsning enligt 1 §. Regeringen konstaterade framgångsrikt att det fanns ett angelägen och väsentligt mål att öka motorvägssäkerheten och att slumpmässiga stopp var ett effektivt sätt att uppnå målet genom avskräckning. Denna ståndpunkt stöddes ytterligare av bevis på dess effektivitet även i andra länder.
Se även
externa länkar
- Fullständig text av högsta domstolens beslut vid LexUM och CanLII