R v Dersch

R v Dersch
Supreme Court of Canada

Förhandling: 30 mars 1993 Dom: 21 oktober 1993
Fullständigt ärendenamn Wilfred Wayne Dersch v. Hennes Majestät Drottningen
Citat [1993] 3 SCR 768
Styrande Derschs överklagande bifölls.
Domstolsmedlemskap

Högsta domare: Antonio Lamer Puisne Domare: Gérard La Forest , Claire L'Heureux-Dubé , John Sopinka , Charles Gonthier , Peter Cory , Beverley McLachlin , Frank Iacobucci , John C. Viktiga
skäl givna
Majoritet Major J., tillsammans med Lamer CJ och La Forest, Sopinka, Cory, McLachlin och Iacobucci JJ.
Samstämmighet L'Heureux-Dubé J.
Samstämmighet Gonthier J.

R v Dersch , [1993] 3 SCR 768 är ett ledande beslut av högsta domstolen i Kanada om rätten mot orimlig husrannsakan och beslag enligt avsnitt 8 i den kanadensiska stadgan om rättigheter och friheter . Domstolen ansåg att delning av personlig information om patienter, såsom blodprovsresultat, mellan hälso- och sjukvårdspersonal eller brottsbekämpande myndigheter bryter mot paragraf 8 i stadgan och bör uteslutas enligt paragraf 24(2) .

Bakgrund

På kvällen den 7 oktober 1987 körde Wilfred Dersch nära Duncan, British Columbia . Hans bil svängde in i mötande trafik och orsakade en olycka som dödade den andra föraren. När polisen anlände vägrade Dersch alkomätaren. Polisen märkte att hans ögon var glaserade och han verkade berusad. Han fördes till sjukhuset där läkaren försökte ge honom en intravenös linje som han gjorde motstånd. Så småningom svimmade han och intravenöst gavs och ett blodprov togs. Läkaren testade blodet för alkoholhalt eftersom det var nödvändigt för behandling.

Polisen begärde ett blodprov från Dersch som vägrade. Polisen bad då om läkarutlåtandet som läkaren gav dem. Där framkom att han var berusad vid vårdtillfället. Senare fick polisen ett beslut om att ta blodprovet i beslag.

Vid rättegången fann domaren att det inte förelåg någon överträdelse av 8 § då blodprovet togs av medicinskt nödvändiga skäl. Beslutet fastställdes i British Columbia Court of Appeal.

Frågorna inför Högsta domstolen var:

  1. huruvida läkarna och sjukhuset omfattades av stadgan.
  2. om polisens beteende stred mot 8 § och i så fall om det räddats enligt 1 §.
  3. om en kränkning konstateras om bevisningen skulle kunna undantas enligt 24 § 2 mom.

Domstolen fann att läkaren och sjukhuset inte omfattades av stadgan. Det konstaterades också att polisens agerande stred mot 8 §, inte var motiverat enligt 1 § och att bevisningen skulle undantas enligt 24 § 2 mom.

Se även

externa länkar