Rūdolfs Blaumanis
Rūdolfs Blaumanis | |
---|---|
Född |
1 januari 1863 Ērgļi , ryska imperiet (nuvarande Lettland ) |
dog |
4 september 1908 (45 år) Punkaharju , ryska imperiet (nu Finland ) |
Ockupation | Poet , dramatiker , översättare , journalist |
Språk | lettiska , tyska |
Litterär rörelse | Realism |
Signatur | |
Kārlis Rūdolfs Leonīds Blaumanis (1863–1908) var en lettisk författare, journalist och dramatiker . Han anses vara en av de största författarna i lettisk historia och i synnerhet en mästare i realism . Byggnaden av en lägenhet i Riga som han en gång bodde har omvandlats till ett minnesmuseum som delvis döpts till hans ära, Janis Rozentāls och Rūdolfs Blaumanis museum.
Biografi
Rūdolfs Blaumanis föddes i Ērgļi , Lettland den 20 december 1862. Hans far Matīss Blaumanis var kock i den lokala herrgården och hans mor Karlīne var hembiträde. Han älskade att skriva ända sedan han var liten. Blaumanis började sin utbildning i en privat skola i Ogre -församlingen. Han studerade där till 1875. Därefter reste han till Riga och började studier i en tysk handelsskola till 1881. Efter examen började han arbeta som kontorist i ett handelsföretag. Under denna period började han skriva sina första verk. Första publikationen - en berättelse Wiedergefunden publicerades 1882 i tidningen Zeitung für Stadt und Land .
1882 återvände han till sin hembygdsgård i Braki och bodde där till 1885. Under denna period fördjupade han sina lettiska språkkunskaper . 1885 blev han sekreterare i Koknese herrgård och studerade för att bli förvaltare . Han tillbringade där två år. År 1886 publicerades hans första verk på det lettiska språket — dikten Nakts (Natt). Från 1887 till 1889 bodde han återigen i Braki och skrev flera romaner på lettiska och även tyska.
1889 flyttade han till Riga och började efter två år arbeta på redaktionen för Zeitung für Stadt und Land där han skrev om lettiskt kulturliv. 1890 sattes hans första pjäs Zagļi (Tjuvar) upp i Riga . Under de följande åren sattes flera av hans pjäser upp med god framgång. År 1892 översattes en samling av hans romaner till estniska och senare publicerades flera av hans verk i Estland . Efter faderns död 1894 bodde han återigen i Braki hemman i sin hembygds Ērgļi socken i fyra år och försökte bli bonde . Senare arbetade han kort i New Currents huvudtidning Dienas Lapa där han publicerade satir mot romantiken . År 1898 återvände han till Riga och tillsammans med Aspazija och Jānis Poruks arbetade han i en av de största tidskrifterna (hemgäst]] År 1900 publicerade han tillsammans med sin vän Andrievs Niedra en diktsamling.
1901 flyttade han till St.Petersburg , där han arbetade som journalist och redaktör i den lettiska tidningen Pēterburgas avīzes . Han ledde en satirisk del av tidningen. 1904 på grund av ekonomiska och hälsoproblem återvände han till Lettland och bodde fram till 1906 i Braki . Under denna period skrev han några av sina mest kända pjäser. Han var inte direkt involverad i revolutionen 1905 men stödde författare som var det. 1906 flyttade han igen till Riga och började arbeta i tidningen Latvija där han ledde den satiriska avdelningen. Under denna period delade han en lägenhet i Riga med sin nära vän målaren Janis Rozentāls . 1908 började hans hälsa att sjunka. På grund av de ekonomiska problemen kunde han inte genomgå behandling. Flera lettiska författare startade dock en insamlingskampanj och kunde på sensommaren med hjälp av målarna J. Rozentals finska fru Blaumanis åka till Finland. Men det var för sent och han dog den 4 september 1908 på Punkaharju sanatorium för tuberkulära patienter i Finland . Han begravdes i sin hemby Ērgļi.
Hans hembygdsgård i Braki har förvandlats till museum och minnesmärke.
Bibliografi
Översättningar
- I lyckans varv , översättning av Tamāra Zālīte. Moskva: Utländska språk Pub. House, 1969, 204 sid.
Sagor, noveller och romaner
- "Nezāle" (1887)
- "Pērkoņa negaiss" (1887)
- "Paradīzē" (1887)
- "Aizvien lillā" (1888)
- "Spijēnos" (1888)
- "Kā vecais Zemītis pašu nelabo redzējis" (1889)
- "Raudupiete" (1889)
- "Īstā līgaviņa" (1890)
- "Stāsts par cūku, kura runājuse" (1895)
- "Laimes klēpī" (1898)
- "Purva bridējs" (1898)
- "Salna pavasarī" (1898)
- "Andriksons" (1899)
- "Nāves ēnā" (1899)
- "Mopsis jeb Nelaime Tērbatas ielā" (1900)
- "Dziru Miķelis" (1901)
- "Stulbenis" (1904)
- "Vecais cenzors" (1907)
- "Mēmais precinieks" (1907)
- "Kā Jānis mācījies par kalēju" (1907)
- "Koka krust" (1907)
- "Velniņi"
Pjäser
- "Zagļi" (1891)
- "Ļaunais gars" (1892)
- "Pazudušais dēls" (1893)
- "Maija" (1893)
- "Zelta kupris" (1895)
- "Trīnes grēki" (1897)
- "Potivāra nams" (1897)
- "No saldenās pudeles" (1901)
- "Skroderdienas Silmačos" (1902)
- "Indrāni" (1904)
- "Ugunī" (1905)
- "Sestdienas vakars" (1908)
Poesi
- "Tālavas taurētājs" (1902)
- "Kā zagšus"
- "Mana lūgšana"
- "Minne!"
- "Pērkons"
- "Renatus"
- "Šūpuļa dziesma"
- "Tautasdziesma"
- "Vēl tu nezini"
- "Zelta jaunība"
- "Ziedonis klāt"
- "Ziema"
Feuilleton satirisk prosa
- "Labāko famīliju dzejnieks" (1894)
- "Īsa pamācība mīlēšanā" (1907)
- "Jocīgi kapu uzraksti" (1907)
Minne
- Husmuseet för Rudolf Blaumanis "Braki" öppnades 1959.
- Det finns Museum of Janis Rosenthal Rudolf Blaumanis (minneslägenhet) i Riga på Alberta Street, 12.
- I Sigulda, vid korsningen av gatorna Darza och Parka 1988 byggdes ett monument av skulptören I. Dobychin.