Rēweti Kōhere

Rēweti Tūhorouta Kōhere
Född	( 1871-04-11 ) 11 april 1871 Orutua, Horoera, östkusten , Nya Zeeland
dog	9 augusti 1954 (1954-08-09) (83 år gammal) Rangiata, nära East Cape
Yrke	Anglikansk minister, journalist, bonde, samhällsledare
Make	Keita Kaikiri Paratene . . ( m. 1904 <a i=3>). ​
Släktingar	Mōkena Kōhere (far) Hēnare Kōhere (bror)

Rēweti Tūhorouta Kōhere (11 april 1871 – 9 augusti 1954) var en nyzeeländsk anglikansk präst, tidningsjournalist och redaktör, bonde, författare, historiker. Av Māori härkomst identifierade han sig med Ngāti Porou iwi .

tidigt liv och utbildning

Kōhere föddes i Orutua, östkusten , Nya Zeeland den 11 april 1871. Hans föräldrar var Hone Hiki Kōhere och Henerata Bristow (ibland noterad som Peretō ), och hans farfar var Mōkena Kōhere . Hans bröder var Hēnare Kōhere och kyrkoherden Poihipi Mōkena Kōhere från Tikitiki .

Efter tidiga år av skolgång vid maoriskolor på östkusten blev han flytande engelska när han gick på Gisborne School från 1885 till 1887. Han gick sedan på Te Aute College, där han tog examen som skolans Dux och kvalificerade sig för universitetet genom att passera studentexamen 1890.

Karriär

1891 gick han med i lärarkåren vid Te Aute College. Han gick på Canterbury College i tre år från 1892, även om han inte avslutade BA-examen. Han var biträdande handledare vid Te Rau Kahikatea Theological College från 1898 till 1908. 1899 utsågs han till redaktör för den anglikanska kyrkotidningen Te Pipiwharauroa .

Den 14 december 1904 gifte han sig med Keita Paratene, dotter till Paratene Tatae och Sarah "Hera" Halbert. Sarah var dotter till Thomas Halbert , en av grundarna till Gisborne, och Kaikiri (som senare skulle anglicisera hennes namn till Keita). Sarah var också syster till Kate Wyllie (född Halbert) och halvsyster till Wi Pere och Otene Pitau . Hennes barn inkluderade också All Blacks rugbyspelare, William "Bill" Cunningham och Moana Paratene.

Han ordinerades till diakon 1907 och utnämndes till Kawakawa, nära East Cape . Han vigdes till präst 1910. Han studerade även till teologiska styrelsens tentamen och belönades 1911 med licentiatexamen i teologi (LTh) 1911. Vid sidan av sina pastorsuppgifter arbetade han tillsammans med sina bröder på bl.a. familjegård, samt att fortsätta bidra till tidningar.

Han bekämpade ett allmänna val; 1938 gick han med på att vara den officiella arbetarpartikandidaten i de östliga maoriernas väljarkår, och han kom tvåa efter Nationals Āpirana Ngata .

Litteratur

Kōhere bidrog årligen till Māori-tidningen Te Ao Hou / The New World under dess första år. Eftersom publikationen trycktes tvåspråkigt (Te Reo Māori och engelska), skickade Kōhere in Ngāti Porou-poesi med sina egna översättningar. Ett exempel är "Te Oriori a Hinekitawhiti mo tana Mokopuna mo Ahuahukiterangi/Hine-ki-tawhiti's Oriori". Översättningen resulterade i att dikten hade en utsmyckad stil jämförbar med engelska poeter Burns och Tennyson . Sir Āpirana Ngata , en samtida med Kōhere, levererade sin egen översättning av oriori i Ngā Mōteatea: The Songs – Part I. Ngata nämner att hans version valde att vara "trogen de ursprungliga maorierna, och därigenom offrade det utsmyckade till det bokstavliga." Medan båda översättningarna i slutändan levererar samma material, resulterar deras stilistiska val i två olika upplevelser: Ngatas trubbiga användning av enkelt språk är mycket mer tillgängligt jämfört med Kōheres ålderdomliga engelska; även om Kōheres version kräver en nivå av engagemang från läsaren som är frånvarande i Ngatas.

I vårnumret samma år skulle Kōheres sista bidrag till tidningen publiceras, "He Waiata A Hinetawhirirangi/Hinetawhirirangi's Song". Han fick också en hyllning i avsnittet "Haere ki o koutou tipuna", där hans ofta okrediterade engagemang i Young Māori Party nämndes. Tidningen skulle göra ständiga hänvisningar till den avlidne författaren i dess efterföljande nummer, även år senare, och visa hans inverkan på läsarna och redaktörerna.

Kōheres sista år såg honom också publicera verk som var otroligt viktiga för den eponymous whanau: The Story of a Maori Chief ; och en Maoris självbiografi .

Publikationer

• Berättelsen om en maorihövding, Mokena Kohere och hans förfäder (1949)
• En Maoris självbiografi . Wellington: Reed Publishing (NZ) Ltd. 1951.
• Han Konae Aronui eller Maori Ordspråk och ordspråk (1951).
• Nga kōrero a Reweti Kohere Mā, redigerad av Wiremu och Ohorere Kaa (1995).