Rüdiger Oppermann
Rüdiger Oppermann (född 1954 [1] ) är en tysk harpist och experimentell musiker. Han är specialiserad på den keltiska harpan , som han började spela 1973. Hans instrument, en specialtillverkad clàrsach , har 38 guldpläterade bronssträngar och en speciell mekanism som gör att han kan böja toner på ett sätt som liknar bluesmusiker; en stil som han ofta anammar i sina improvisationer. Han har även utvecklat elektroakustiska instrument.
En peripatetisk musiker som ägnar sig åt att utforska alla musikkulturer, Oppermann har samarbetat med folkmusiker från hela världen (särskilt Afrika och Asien), som han ofta bjuder in att spela på sin Klangwelten-musikfestival i Tyskland, men han föredrar ett experimentellt tillvägagångssätt när det gäller att spela traditionellt melodier, ofta med improvisation, ovanlig instrumentering och ibland även elektronik, inklusive digitala fördröjningseffekter. Han har skrivit och framfört musik till dansteateruppsättningar och små jazzinfluerade kombos förutom folkmusikensembler.
En musiker med en bred och eklektisk konstnärlig vision, han har ägnat sina kompositioner åt artister så olika som medeltida mystiker som Rumi och Hildegard von Bingen, medharpister som Alan Stivell och Deborah Conant och moderna rock- och jazzimprovisatorer på elektriska gitarr. Han spelade också in ett album med jazzharpisten Park Stickney. Oppermanns skivor innehåller vanligtvis några soloframträdanden på den trådspända keltiska harpan tillsammans med bandstycken som involverar folkmusiker från hela världen (som spelar traditionella instrument), och ibland några jazzmusiker, för att ackompanjera honom.
Rudiger Oppermann kan bäst beskrivas som en fristil och experimentell folkmusiker, som bygger på både gammal och modern musik och musiktraditioner, för att skapa en smältdegel av musikkulturer som inte kan tillskrivas någon enskild folktradition. På ärmnoterna till sin skiva 'Unchain my Harp' (1994) beskrev han sig själv som att han försökte skapa "färska knoppar på gamla träd med starka rötter."
Han är gift med den klassiska harpisten Cynthia (Mowery) Oppermann. Han spelar inte klassisk musik själv men hans kompositioner, ofta med intimt ensemblespel, kan ha vissa egenskaper som liknar kammarmusik eller tidiga musikensembler, trots deras elektroakustiska ljud eller frekventa användning av icke-europeiska rytmer och slagverk. Den klassiska violinisten Yehudi Menuhin var en av de första internationellt kända artisterna som uttryckte uppskattning för Oppermanns konstnärliga originalitet och mycket distinkta musikaliska sound. En vinnare av internationella harptävlingar under mitten av 1980-talet, har nyligen vunnit priser i Tyskland som ett erkännande för sitt bidrag till "världsmusiken" och den innovativa karaktären hos hans musikfestival Klangwelten. Sedan 2000 har han drivit ett litet oberoende skivbolag, Klangwelten Records, som har gett ut några album med klassisk musik förutom folkmusikskivor och många av hans egna projekt.
Diskografi
- 1974: Live in Ingelheim (Sampler/Songbird)
- 1981: Zongo
- 1983: Der fliegende Teppich (självpublicerad)
- 1984: Silberfluss live (självpublicerad)
- 1985: Live på Findhorn (Findhorn Records)
- 1985: Reise nach Harfistan (Wundertüte)
- 1986: Silberfluss (Wundertüte)
- 1987: KlangWelten (Sampler/Wundertüte)
- 1988: Neues aus Harfistan (Wundertüte)
- 1988: Rosen und Dornen (Wirkstatt)
- 1990: KlangWelten (Sampler/Nätverk)
- 1990: Harp Attack Live (självpublicerad)
- 1990: Durchs Wilde Harfistan (Wundertüte)
- 1990: Troubadix Rache (singel/Wundertüte)
- 1991: Changing Tide (Harp Attack/Shamrock)
- 1992: Same Sun, Same Moon (live) (Shamrock)
- 1992: Rudolstadt Festival (Sampler/Rudolstadt)
- 1993: Unchain My Harp (Biber)
- 1994: Rendez-Vous 2 (Sampler/Biber)
- 1994: Acoustic Special (Sampler/Shamrock)
- 1995: Planet Soup (Sampler/Ellipsis arts)
- 1996: The Art Of Harp, Vol. 1 (Sampler/Shamrock)
- 1996: From Worldbeat to Blue Note (Sampler/Shamrock)
- 1996: Its Only Kraut (Sampler/Profolk)
- 1996: Das vertonte Dorf (SBW Russbach)
- 1997: Sanddorn, Musik für TanzTheater (Rigolo)
- 1997: Karawane (Shamrock)
- 1997: Harpestry (Sampler/PolyGram)
- 1997: The Art Of Harp, Vol. 2 (Sampler/Shamrock)
- 1997: Music For Friends (Sampler/nätverk)
- 1998: Celtic Harpestry (CD och video/PolyGram)
- 1998: Fragile Balance (Shamrock)
- 1999: Spirit Of The Steppe (Naturaufnahmen/Shamrock)
- 1999: The Art Of Harp, Vol. 3/4 (Doppel-CD/Shamrock)
- 2000: Songs of the Wind (Windharp, Bauer)
- 2000: KlangWelten 2000 (Sampler/KlangWelten Records)
- 2001: Weit die Füsse tragen... (KlangWelten Records/Wirkstatt)
- 2001: Contemplations On The Earth (Sampler, Biber)
- 2001: Bauers bästa (Sampler/Bauer Verlag)
- 2001: KlangWelten 2001 (KlangWelten Records)
- 2003: KlangWelten 2003 (Sampler/KlangWelten Records)
- 2004: Harp Summit (Duo mit Park Stickney/KlangWelten Records)
- 2004: Same Sun Same Moon Same Water (Rigolo Dance Theatre)
- 2004: Harp House ( Edinburgh International Harp Festival )
- 2004: Same Same But Different (KlangWelten Records)
- 2005: KlangWelten 2005 (Sampler/KlangWelten Records)
- 2006: Wake Up - Best (Sampler/Zounds, 24 Karat Gold-CD, alla titlar digitalt remastrade, CD-Text)
- 2006: KlangWelten 2006 (Sampler/KlangWelten Records)
- 2007: KlangWelten 2007 "Far East - Far West" (Sampler/KlangWelten Records)
- 2008: KlangWelten - Worldmusic Festival 2008 (Sampler/KlangWelten Records)
- 2010: Dance With Me: utvalda verk för dansteatern och dansgolvet 1982-2010 (Klangwelten Records)