Röntgennotation

Röntgennotation är en metod för att märka atomära orbitaler som växte fram ur röntgenvetenskapen . Även känd som IUPAC-notation , antogs den av International Union of Pure and Applied Chemistry 1991 som en förenkling av den äldre Siegbahn-notationen . I röntgennotation ges varje huvudsakligt kvantnummer en bokstav som är associerad med det. Inom många områden inom fysik och kemi beskrivs atomorbitaler med spektroskopisk notation (1s, 2s, 2p, 3s, 3p, etc.), men den mer traditionella röntgennotationen används fortfarande med de flesta röntgenspektroskopitekniker inklusive AES och XPS .

Omvandling

Omvandling
Kvanttal Atomisk notation Röntgennotation
1 0 1/2 1/2 1s 1/2 K 1
2 0 1/2 1/2 2s 1/2 L 1
2 1 1/2 1/2 2p 1/2 L 2
2 1 1/2 3/2 2p 3/2 L 3
3 0 1/2 1/2 3s 1/2 M 1
3 1 1/2 1/2 3p 1/2 M 2
3 1 1/2 3/2 3p 3/2 M 3
3 2 1/2 3/2 3d 3/2 M 4
3 2 1/2 5/2 3d 5/2 M 5
4 0 1/2 1/2 4s 1/2 N 1
4 1 1/2 1/2 4p 1/2 N 2
4 1 1/2 3/2 4p 3/2 N 3
4 2 1/2 3/2 4d 3/2 N 4
4 2 1/2 5/2 4d 5/2 N 5
4 3 1/2 5/2 4f 5/2 N 6
4 3 1/2 7/2 4f 7/2 N 7

Används

  • Röntgenkällor klassificeras efter typen av material och orbital som används för att generera dem. Till exempel sänds Cu Ka -röntgenstrålar ut från koppars K-orbital.
  • Röntgenabsorption rapporteras som vilken orbital som absorberade röntgenfotonen . I EXAFS och XMCD är L-kanten eller L-absorptionskanten den punkt där L-orbitalen börjar absorbera röntgenstrålar.
  • Auger -toppar identifieras med tre orbitaldefinitioner, till exempel KL 1 L 2 . I detta fall representerar K hålet som initialt finns på kärnnivån, L 1 det initiala tillståndet för elektronen som slappnar av ner i kärnnivåhålet och L 2 det initiala energitillståndet för den emitterade elektronen.

Se även

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=X-ray_notation&oldid=1143420746 "