Pullman Palace Car Co. v. Speck

Pullman Palace Car Co. v. Speck

Inlämnad 18 december 1884 Beslutad 5 januari 1885
Fullständigt ärendenamn Pullman Palace Car Co. & Others v. Speck & Others
Citat 113 US 84 ( mer )
5 S. Ct. 374; 28 L. Ed. 925
Domstolsmedlemskap
Chefsdomare
Morrison Waite
associerade domare
 
 
 
  Samuel F. Miller · Stephen J. Field Joseph P. Bradley · John M. Harlan William B. Woods · Stanley Matthews Horace Gray · Samuel Blatchford
Fallutlåtande
Majoritet Miller, anslöt sig enhälligt

Pullman Palace Car Co. v. Speck , 113 US 84 (1885), var ett överklagandemål från kretsdomstolen i Northern District of Illinois, ett mål som hade tagits bort från den domstolen. Överklagandet gjordes på grund av att även om en part som har ett mål om avlägsnande inte ställs till sitt val att utöva eller överge rätten att avlägsna sig vid tidpunkten för inträde i sitt framträdande, får han inte orimligt försena detta val under alla tid för beredningen av målet, tills båda parter befinner sig i skick att ställas inför rätta.

Oavsett om de är lagstadgade eller regler för domstolens antagande, skulle skälen stå för rättegång om parterna hade vidtagit sedvanliga åtgärder i fråga om plädering och andra förberedelser. Denna tidsfrist vid vilken målet först kan prövas ska fastställas av dessa regler, och inte av det sätt på vilket parterna har följt dem, eller har ursäktats för att domstolen inte följt dem, eller genom avtal sinsemellan.

Det framgår av en bestämmelse i målet att den första måndagen i varje månad är början på en ny mandatperiod för Superior Court of Cook County, från vilken denna process togs bort. Det förefaller också som att talan väcktes till domstolens termin i september 1883, och de tilltalade, som var den avvisande parten, och även är klagande här, fick en förlängning av tidsfristen, genom domstolens beslut, med 30 dagar från den 20 september för att svara på den ursprungliga propositionen, och liksom tid beviljades de tilltalade i en korsräkning för att svara på det. Denna tid förlängdes i båda fallen efter överenskommelse med rådgivare till den 11 januari 1884, och den dagen inlämnades de. Ansökan om detta avlägsnande gjordes under februariperioden 1884.

Det förefaller sålunda, inklusive den inställningstid under vilken målet skulle ha kunnat prövas om klaganden hade svarat enligt regeln, i stället för att erhålla en förlängning med 30 dagar genom beslut av domstolen, fanns det fem terminer för den domstol där yrkandet kunde ha gjorts för avlägsnande där inget sådant yrkande framfördes. Vi ser inget skäl till varför detta mål inte kunde prövas på någon av dessa villkor enligt rättegångsförloppet i sådana fall. Det enda skälet till att det inte prövades så var tiden utöver den av regel föreskrivna sedvanliga förloppet, som erhölls efter beslut av domstolen eller efter överenskommelse mellan parterna. Ärendet var förvisso prövat på terminen i januari, efter att svaren var alla in, för det kunde då ha prövats på räkning och svar, eller så har käranden tvingats lämna in replikering, vilket kunde ha gjorts omedelbart. Tingsrättens beslut om återförvisande av målet till statens domstol fastställs.

Se även

externa länkar