Pris för militärhistoria
Pris för militärhistoria och vetenskap | |
---|---|
Tilldelas för | Bidrag i militärhistoria och militärtekniks historia |
Land | Tyskland |
Presenterat av | Bundeswehrs federala kontor för utrustning, informationsteknik och service under drift |
Belöning(er) | Prispengar på 20 000 euro |
Första priset | 1992 |
Antal pristagare | 43 från och med 2012 |
Priset för militärhistoria ( Förderpreis für Militärgeschichte und Militärtechnikgeschichte ) är ett pris som uppmärksammar prestationer inom områdena militärhistoria och militärteknologins historia. Priset delas ut av det tyska försvarsministeriet vartannat år.
Historia
Från 1992 till 2012 delades priset ut under namnet Werner Hahlweg-priset . Från 1969 till sin pensionering 1978 hade den tyske historikern Werner Hahlweg universitetet i Münster . I sitt testamente testamenterade han medel för att gå till ett vetenskapspris för militärhistoria. Priset administrerades av Federal Office of Defense Technology and Procurement i Koblenz (nu Federal Office of Bundeswehr Equipment, Information Technology and In-Service Support, en del av det tyska försvarsministeriet ). Efter att det 2012 hade blivit känt att prisets namne, Hahlweg, hade gått med i SS i juni 1933 och i nazistpartiet 1936, beslutade försvarsministeriet att avbryta priset. Det återinrättades 2017 under ett nytt namn och fortsätter att delas ut vartannat år.
(1912–1989) en professur i militärhistoria och militärvetenskap vidAdvisory board
Från och med 2018 består den rådgivande nämnden av Michael Epkenhans ( Center for Military History and Social Sciences of the Bundeswehr ), Marian Füssel ( University of Göttingen ), Johannes Hürter ( Institute of Contemporary History (München) ), och Brendan Simms ( Oxford University ), bland andra. Den leds av historikern Sönke Neitzel ( Universitetet i Potsdam ).
Mottagare
- 1992: Dieter Storz Christian Hartmann ; Christian Lankes;
- 1994: Olaf Rose ; Ralf Pröve ; Karl-Klaus Weber
- 1996: Axel F. Gablik Sönke Neitzel ; Gerhard Quaas ; Michael Sikora ;
- 1998: Lutz Budraß ; Oliver Gnad; Lothar Walmrath
- 2000: Matthias Rogg ; Frank Becker (historiker) och Martin Rink ; Carola Vogel och Michael Busch (historiker)
- 2002: Rainer Leng ; Markus Pöhlmann och Brigitte Biwald; Christian Th. Müller
- 2004: Uwe Tresp ; Elmar Heinz; Klaus-Jürgen Bremm och Klaus Jochen Arnold
- 2006: Jörn Leonhard ; Stefan Kroll; Werner Benecke och Frank Pauli
- 2008: Oliver Stein ; Eckard Michels och Christian Ortner ; Philipp Munch
- 2010: Tanja Bührer ; Rüdiger Bergien och Christian Kehrt ; Martin Clauss och Wencke Meteling
- 2012: Christoph Nübel Jens Westemeier ; Florian Seiller och Jürgen Kilian ;
- 2017: Flavio Eichmann; Carmen Winkel och Takuma W. Melber; Peter Keller och Jonas Friedrich