nationalsång
Oan Schylge är hymnen för Terschelling , en av de västfrisiska öarna i norra Nederländerna. Texterna skrevs 1854 av Jacob Sijbrands Bakker på den västfrisiska dialekten som talas på ön. "Schylge" är namnet på Terschelling på lokalfrisiska, och "Oan Schylge" betyder "Till Terschelling". Musikens ursprung är osäkert: Den komponerades kanske av Hendrik Rotgans (1851–1910), men kunde också ha lånats från en äldre folkvisa. Vid de flesta tillfällen sjungs bara första och sista versen.
Original text
-
Oan Skillinge.
- (Skîlger tongslag.)
- O Skîlge mîn lândje
- Wat hab ik di jeaf,
- O wa di net prîset
- Di fînt mi toch döv;
- Dan slût ik mîn eeren,
- Of geet it te bont,
- Dan kan ik net swîje,
- Mar straf se terstont.
- O Skîlge mîn lândje!
- Soa droeg en soa heag,
- Wat leisto dir frolik
- De Noardsé în 't eag.
- Hoa trots bin dîn dunen
- Hoa wît is dîn sân,
- Hoa grien bin dîn helmen
- Mîn jeaf Skîlgerlân.
- O Skîlge mîn lândje,
- Do leist mi oan 't hart,
- Wa di net ris prîset,
- Di dogt di te kort.
- Soa lang asto steetste,
- Soa fest op dîn sân,
- Wæs fol brave minsken
- Mîn jeaf Skîlgerlân!
- JS Bakker.
Lite annan text och översättning
O, Schylge, myn lântse, wat hab ik dy jeaf, Al wa dy net priizet, dy fynt my toch döv. Dan slút ik myn earen, of geet it te bont, Dan kan ik net swye, mar straf se terstont. O Schylge, myn lântse, sò droeg en sò heag Wat leisto dir froalik, de Noardsee yn't eag Hò trots bin dyn dunen, hò wyt is dyn sân Hò grien bin dyn helmen, myn jeaf Schylgerlân O Schylge, myn lântse, do leist my oant hort Wa dy net ris priizet, dy dogt dy te kort Sò lang asto steeste, sò fest op dyn sân Wês fol brave minsken, myn jeaf Schylgerlân [ citat behövs ]
|
O, Terschelling mitt lilla land, hur mycket jag älskar dig. Alla som inte prisar dig, kommer bara att finna mig döv Då blundar jag, men om det går för långt Då kan jag inte tiga, och straffa dem genast O, Terschelling mitt lilla land så högt och så torrt Du ligger lyckligt där vänd mot Nordsjön Hur stolta är dina sanddyner, hur vit är din sand Hur grönt är ditt strandgräs, mitt älskade Terschellingerland O Terschelling, mitt lilla land, du är omfamnad i mitt hjärta Den som inte berömmer dig då och då, är dig inte värdig Så länge du står kvar, så orubblig på din sand Var full av ärliga människor, mitt älskade Terschellingerland
|
|
|