Norske Løve, Køge
 | |
 | |
| Norske Løve | |
|---|---|
| Allmän information | |
| Plats | Køge |
| Land | Danmark |
| Koordinater | Koordinater : |
| Avslutad | 1801-1811 |
Norske Løve är ett före detta post- och bussvärdshus i Køge , Danmark . Den har fått sitt namn efter örlogsskeppet som befälets av Niels Juel i slaget vid Køgebukten 1677. Huvudflygeln från 1801-1811 är listad.
Historia
En tidigare byggnad på platsen var känd som Ravnsborg efter Mads Tavn, Køges borgmästare, som ägde den från 1630. Under dansk- svenska kriget 1658–1660 revs byggnaden på order av den svenske officeren Erik Lyster.
År 1720 uppfördes en ny byggnad på platsen som på den tiden fortfarande var omgiven av åkrar. Staden fortsatte bara så långt norrut som Accisevej/Allegade. Stadsmusikanten SJFKrebs, som ägde den från 1742, drev ett olagligt gästgiveri i byggnaden. År 1759, efter en renovering av byggnaderna, fick han en kunglig licens att driva ett post- och vagnsvärdshus. Det fick namnet Norske Løve efter ett av de örlogsfartyg som deltog i slaget vid Køgebukten den 1 juli 1767. Det befäldes av Niels Juel , hade en besättning på 568 man och var utrustad med 86 kanoner. Efter SJFKrebs död gifte sig hans änka med en kemist som hette Carl Hansen. Norske Løve utvecklades till ett populärt utflyktsmål för människor i Køge. Den stora trädgården, med fiskedamm, musikpaviljong och en estrade för dans, besöktes ofta av resande tivoli på sommaren. När ryttarstatyn av Frederik VII avtäcktes 1862 stod Norske Løve värd för en middag med 800 gäster.
Den nuvarande huvudflygeln byggdes någon gång mellan 1801 och 1811. Från 1860 var Norske Løve hem för Køges första telegrafstation.
År 1885 förlorade Norske Løve, som fortfarande ägdes av samma familj, sin licens. 1924 öppnade Hotel Postgården i en del av byggnaden.
Hans Christian Andersen inskription
I ett brev till Signe Læssøe från juli 1836 nämner HC Andersen hur han en gång, när han vistades i Norske Løve, letade efter en inskription i en fönsterruta som han hört talas om att läsa "Oh God Oh God in Køge". När han inte kunde hitta det, graverade han in orden själv, så att andra inte skulle behöva söka efter det förgäves. Båda inskriptionerna finns nu på Køge Museum men om de är äkta är oklart.