Nil Hilevich

Nil Hilevich

Nil Symonavich Hilevich ( vitryska : Ніл Сымонавіч Гілевіч , romaniserad : Nil Symonavič Hilevič ; ryska : Нил Семёнович Гилевич , romaniserad : Nil Semyonovich , 20 september 1930 Gilevich 1930 mars 1930 Gilevich ; var en vitrysk poet, professor vid det vitryska statsuniversitetet författare till mer än 80 poesiböcker, publikationer och översättningar, och en av grundarna av Francišak Skaryna Belarusian Language Society .

Biografi

Nil Hilevich föddes i byn Slabada ( Słabada ), i distriktet Lahoisk ( Łahojsk ) i Minskprovinsen . Han studerade på ett college i Minsk (från vilket han tog examen 1951) och förberedde sig för att bli lärare. Under det sista året på college arbetade han som lärare i en av skolorna i Minsk. Han fortsatte sin utbildning vid det vitryska statsuniversitetet (filologiska fakulteten) och tog examen 1956. Under 1960-1986 arbetade han vid universitetet och blev senare professor. 1958 började han arbeta för tidningen Zvyazda ( vitryska Звязда ). 1978 gick Hilevich med i kommunistpartiet. 1980 blev han verkställande sekreterare för Writer's Union of BSSR , och hade den positionen i 9 år. 1989 blev han ordförande i Francišak Skaryna Vitryska språksällskap . Han var också chefredaktör för sällskapets bulletin Наша слова (bokstavligen: Vårt ord) . 1991 mottog Nil Hilevich en nominering av en folkpoet från Vitryssland. Han har även fått en del andra utmärkelser inom litteratur.

Arbetar

Hilevich publicerades första gången 1946. Och först efter elva år publicerade han sin verssamling, Песьня ў дарогу ( ordagrant: Vägens sång). Boken följdes av Прадвесьне ідзе па зямлі ( bokstavligen: En känsla av vår passerar över jorden 1959), Неспакой (Osshet; 1961), Бальшак (The Highway; 1965), 1965, 7Пезов; ж тая крынічанька? (And Where is That Little Spring?; 1972), Актавы (Octaves; 1976), У добрай згодзе (In Good Agreement; 1979), Повязь (A Tie; 1987). Hilevich har också gett ut en rad humoristiska och satiriska böcker, som t.ex

• Званковы валет (The Jack of Diamonds; 1961)
• Да новых венікаў (To New Wreaths; 1963)
• Ці грэх, ці 2 (A Sin or Two; 1970), Як я вучыўся жыць (How I Learned to Live; 1974)
• Русалка на Нарачы (Sjöjungfru i Narač; 1974).

Nil Hilevich översätter bulgariska, slovenska, polska, lutuanska, ukrainska och ryska prosa och poesi till vitryska. Han har även skrivit poetiska verser för barn, som t.ex

• Сіні домік, сіні дом (Lilla blå huset, blått hus; 1961)
• Зялёны востраў (Den gröna ön; 1963)
• Добры чалавек (Den gode mannen; 1981).

1981 publicerades hans utvalda verk i en tvådelad bok. Hilevich skrev några pjäser som publicerades som en separat bok Начлег на бусьлянцы (En natt i storkens bo) 1980. Hans roman Перажыўшы вайну (Att ha överlevt kriget) publicerades 1988. Ingen produkt är också känd för Hilevich. skriva ett antal böcker litteraturkritik, översättningar folkloristiska studier som t.ex

• Наша родная песня (Our Native Song; 1968)
• Вусная народная творчасць і сучасная лірычная паэзія ўсходніх і паўднёвых славян (The Southern och Modern Poetry of the Eastern Slavic and the Eastern Slavic and the Eastern Slavic and the Eastern Slavic and the Eastern Slavic and the Eastern Slavic and Modern Poetry).

2009 publicerades hans utvalda verk i en bok i Minsk. Boken har 600 sidor och innehåller Hilevichs viktigaste verk.