Natholmen

Natholmen
Brua til Natholmen.jpg
Bro till Natholmen
Geografi
Plats Tønsberg Fjord
Koordinater Koordinater :
Område 0,22 km 2 (0,085 sq mi)
Längd 0,9 km (0,56 mi)
Bredd 0,4 km (0,25 mi)
Administration
Norge
Grevskap Vestfold
Kommun Sandefjord

Natholmen är en 0,22 km 2 (22 ha, 54,3 tunnland) ö i Sandefjord, Norge . Det är en bebodd ö som är hem för Knattholmen Campground (Knattholmen leirsted), som är den äldsta campingen i Norge. Ön var endast tillgänglig med båt tills en bro installerades 1920 som förbinder ön med fastlandet. Den 12 augusti 1923 KFUK-KFUM (KFUK-KFUM) campingen på ön. Campingen heter Knattholmen , vilket kan vara det ursprungliga namnet på ön.

Det var den största ön i kommunen Sandefjord före sammanslagningen 2017 med Andebu och Stokke. Den är 900 meter lång från norr till söder och 400 meter bred som bredast från öst till väst. Det ligger mellan Lahellefjorden och Tønsbergfjorden. Det ligger sex kilometer öster om stadens centrum i Sandefjord, och omedelbart söder om halvön Årø.

Det är en gated community som är ansluten till fastlandet med en privat bro. Det finns dock en parkeringsplats vid porten, som kan nås av fotgängare. Det finns också en allmän busslinje till ön (väg 163). Sevärdheter på ön inkluderar Sandbukta ("sandbukten"), som är en strand på dess östra sida. Det är också ett vanligt resmål för fritidsaktiviteter som camping, paddling, havsöringsfiske , vandring och segling. Det har omgivande utsikt över Tønsbergfjorden och öar som Stauper . En före detta tullbod på ön, känd som Blåsen, har också blivit ett landmärke. Ön är värd för årliga sommarläger för Queer Youth Festival och YWCA-YMCA Guides and Scouts of Norway .

Etymologi

Natholmen 1947.

Namnet Natholmen (”nattholmen”) kommer från äldre dagar då ön användes över natten för lokala fiskare. En teori om namnets ursprung är att fiskare stannade här över natten, därför fick ön namnet nattholmen eller "nattholmen". Denna teori är dock osannolikt sann. En annan teori är att ordet "Nat" kommer från nate (blöta, blöta).

Ön fick namnet Hnatholmanom i skriftliga källor från 1398, medan den äldsta skrivna formen av namnet var Knattholminn, som härstammar från "knottr", som betyder klippa ("fjellknatte") och "holmi", som betyder holme. I ord som börjar med 'kn' försvinner ofta uttalet av bokstaven k. 1723 fick ön namnet Knattholminn.

Sedan 1977 är Natholmen även namnet på vägen som förbinder ön med fastlandet. Natholmen är också namnet på en 100 m 2 konstgjord sjö på ön, som tidigare användes som reservoar.

Historia

Huvudväg vid Natholmen.

Ön besöktes ofta av utlänningar, särskilt holländare, som köpte timmer på 1600-talet. Fram till andra världskriget bodde det fyra eller fem familjer på ön. I början av 1600-talet var ön en lastplats för holländska fartyg som anlände för att köpa timmer. 1758 flyttade Rasmus Hanssøn, farfarsfar till Christen Christensen , till ön.

Scoutorganisationen KFUK-KFUM Norges guider och scouter (KFUK-KFUM) använde en stuga som ägdes av den norska scoutorganisationen för sitt första sommarläger 1916. Denna stuga låg vid Mefjorden och var början på en årlig campingtradition för KFUK-KFUM (KFUK-KFUM). År 1921 inrättade styrelsen en kommitté för att hitta och föreslå en lämplig permanent campingplats. Den 18 maj 1923 sammanträdde styrelsen på Natholmen efter att ha hört talas om en gård till salu på ön. Organisationen köpte gården och öppnade campingen "Knattholmen Leirsted & Kystleirskole" i augusti samma år.

Den första bron till fastlandet byggdes i början av 1920-talet när en invånare på ön hade köpt en Ford Model T . Den ursprungliga timmerbron ersattes av en stenbro 1928.

Se även

  1. ^ Kruse, Bård (1998). 100 år i trekantens tecken: Sandefjord KFUK-KFUM . Norges KFUK-KFUM-speidere. Sida 23. ISBN 8291645078.
  2. ^ Davidsen, Roger (2010). Et sted i Sandefjord: lokalhistorisk stedsnavnsleksikon . Sandar historielag. Sida 219. ISBN 9788299456777.
  3. ^ Tollnes, Roar L. (1991). Knattholmen leirsted . Sandar historielag. Hämtad den 3 september 2021 från Norges nasjonalbibliotek på https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2018011268027
  4. ^ Reusch, Marianne (1996). 40 trivelige turer i Sandefjord og omegn . Vett & viten. Sida 49. ISBN 8241202849.
  5. ^ Møller, Vilhelm (1980). Sandefjord - sett fra luften . Sandefjords Blad . Sida 78. ISBN 8299070406.
  6. ^ Møller, Vilhelm (1980). Sandar: Bind II. Grend og gård 1850-1970, med tidsbilder fra näringsliv og kulturhistorie . Sida 310. Hämtad den 3 september 2021 från Norges nasjonalbibliotek på https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2013091738014
  7. ^ Gregersen, Arne W. (2 maj 2017). ”Knattholmen og Natholmen ville mange høre om” (på norskt bokmål). Sandefjords Blad . Hämtad den 3 september 2021 från https://www.sb.no/personalia/knattholmen-leirsted/natholmen/knattholmen-og-natholmen-ville-mange-hore-om/s/5-73-393170
  8. ^ Davidsen, Roger (2010). Et sted i Sandefjord: lokalhistorisk stedsnavnsleksikon . Sandar historielag. Sida 219. ISBN 9788299456777.
  9. ^ Møller, Vilhelm (1989). Kjære gamle Sandefjord . Sandefjords Blad . Sida 124. ISBN 8299070430.
  10. ^ Møller, Vilhelm (1980). Sandar: Bind II. Grend og gård 1850-1970, med tidsbilder fra näringsliv og kulturhistorie . Sida 310. Hämtad den 3 september 2021 från Norges nasjonalbibliotek på https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2013091738014
  11. ^ Bryn, Laurits L. (1926). Sandefjord och omegn . Sandefjord Aktietrykkeri. Sida 75. Hämtad den 3 september 2021 från Norges nasjonalbibliotek på https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2014060638007
  12. ^ Gregersen, Arne W. (2 maj 2017). ”Knattholmen og Natholmen ville mange høre om” (på norskt bokmål). Sandefjords Blad . Hämtad den 3 september 2021 från https://www.sb.no/personalia/knattholmen-leirsted/natholmen/knattholmen-og-natholmen-ville-mange-hore-om/s/5-73-393170
  13. ^ Tollnes, Roar L. (1991). Knattholmen leirsted . Sandar historielag. Hämtad den 3 september 2021 från Norges Nationalbibliotek på https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2018011268027
  14. ^ Møller, Vilhelm (1980). Sandar: Bind II. Grend og gård 1850-1970, med tidsbilder fra näringsliv og kulturhistorie . Sida 310. Hämtad den 3 september 2021 från Norges nasjonalbibliotek på https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2013091738014
  15. ^ Kruse, Bård (1998). 100 år i trekantens tecken: Sandefjord KFUK-KFUM . Norges KFUK-KFUM-speidere. Sida 23. ISBN 8291645078.
  16. ^ Tollnes, Roar L. (1991). Knattholmen leirsted . Sandar historielag. Hämtad den 3 september 2021 från Norges nasjonalbibliotek på https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2018011268027
  17. ^ Reusch, Marianne (1996). 40 trivelige turer i Sandefjord og omegn . Vett & viten. Sida 49. ISBN 8241202849.
  18. ^ Trygsland, Sindre (23 juli 2014). ”Skeiv leir för 170 unge” (på norskt bokmål). Sandefjords Blad . Hämtad den 3 september 2021 från https://www.sb.no/nyheter/nyheter/skeiv-leir-for-170-unge/s/2-2.428-1.8518853
  19. ^ Møller, Vilhelm (1980). Sandar: Bind II. Grend og gård 1850-1970, med tidsbilder fra näringsliv og kulturhistorie . Sida 97. Hämtad den 3 september 2021 från Norges nasjonalbibliotek på https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2013091738014
  20. ^ Reusch, Marianne (1996). 40 trivelige turer i Sandefjord og omegn . Vett & viten. Sida 49. ISBN 8241202849.
  21. ^ Møller, Vilhelm (1989). Kjære gamle Sandefjord . Sandefjords Blad . Sida 162. ISBN 8299070430.
  22. ^ Davidsen, Roger (2010). Et sted i Sandefjord: lokalhistorisk stedsnavnsleksikon . Sandar historielag. Sida 233. ISBN 9788299456777.
  23. ^ Davidsen, Roger (2010). Et sted i Sandefjord: lokalhistorisk stedsnavnsleksikon . Sandar historielag. Sida 233. ISBN 9788299456777.
  24. ^ Davidsen, Roger (2010). Et sted i Sandefjord: lokalhistorisk stedsnavnsleksikon . Sandar historielag. Sida 233. ISBN 9788299456777.
  25. ^ Davidsen, Roger (2010). Et sted i Sandefjord: lokalhistorisk stedsnavnsleksikon . Sandar historielag. Sida 233. ISBN 9788299456777.
  26. ^ Møller, Vilhelm (1980). Sandar: Bind II. Grend og gård 1850-1970, med tidsbilder fra näringsliv og kulturhistorie . Sida 310. Hämtad den 3 september 2021 från Norges nasjonalbibliotek på https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2013091738014
  27. ^ Kruse, Bård (1998). 100 år i trekantens tecken: Sandefjord KFUK-KFUM . Norges KFUK-KFUM-speidere. Sida 23. ISBN 8291645078.
  28. ^ Davidsen, Roger (2010). Et sted i Sandefjord: lokalhistorisk stedsnavnsleksikon . Sandar historielag. Sida 233. ISBN 9788299456777.
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Natholmen&oldid=1063446407 "