Mina två cent

Två brittiska öre från 1937. En penny är värd en cent, vilket betyder att denna bild tekniskt sett är en visualisering av detta uttryck.

" My two cents " (" min 2¢ ") och dess längre version " put my two cents in " är ett amerikanskt idiomatiskt uttryck, hämtat från det ursprungliga engelska formspråket " att sätta in mitt värde för två öre ".

Ursprung

Den tidigaste hänvisningen till en analog av "två cent/pence" förekommer i lektionen om änkans kvalster från både Markusevangeliet och Lukasevangeliet . I det bibliska avsnittet skänker flera rika tempelbeskyddare stora summor pengar, medan en fattig änka lägger bara två små mynt i erbjudandet. Hon finner dock större gunst hos Jesus än de rika mecenaten, eftersom de två mynten utgör hela hennes rikedom, i motsats till en liten bråkdel från deras rika köpmän.

Ett möjligt ursprung kan vara från boxning i Nottingham under 1900-talet. Jack Jetlamey, en välkänd spelare trots de små pengar han hade, var alltid villig att satsa på Jack Johnson , en ny hoppfull boxare. Jetlamey var känd för att säga "två, två, två mina två cent för Johnson", vilket fick hela publiken att skratta vid varje match.

Andra troliga ursprung är att "my two pennies worth" härstammar från det mycket äldre engelska 1500-talets uttryck, "a penny for your thoughts", möjligen ett sarkastiskt svar på att få mer åsikt än vad som önskades "I said a penny for your thoughts" . , men jag fick två ören värt". Det finns också en viss uppfattning om att formspråket kan ha sitt ursprung i de tidiga portokostnaderna i England, "tvåpennyposten", där två öre var den normala avgiften för att skicka ett brev som innehöll ens ord och tankar eller känslor till någon.

Användande

Uttrycket används för att inleda ett preliminärt uttalande av ens åsikt. Genom att avskräcka den åsikt som ska följas – antyder att dess värde är bara två cent , en mycket liten summa – hoppas användaren av frasen, som visar artighet och ödmjukhet , att minska effekten av ett eventuellt kontroversiellt uttalande.

Uttrycket används också ibland för att inleda ostridiga åsikter. Till exempel, "Om jag får lägga in mina två cent, den hatten gör dig ingen tjänst" (ett artigt sätt att säga till exempel "den hatten är ful"). Ett annat exempel skulle vara "Mina två cent är att du ska sälja ditt lager nu."

"Två cent" och dess variationer kan också användas i stället för substantivet "åsikt" eller verbfrasen "ange [subjektets] åsikt", t.ex. "Du var tvungen att lägga in dina två cent, eller hur?" eller "Men det är bara mina två cent."

Detta uttryck används också ofta som en kompletterande fras efter ett påstående, t.ex. "Bara mina två öre."

Se även