Muhamed Hadžijahić

Muhamed Hadžijahić
Född	6 februari 1918 ( 1918-02-06 ) Sarajevo
dog	21 juni 1986 (21-06-1986) (68 år) Sarajevo
Viloplats	Bare Cemetery , Sarajevo
Nationalitet	Bosnien och Hercegovina
Akademisk bakgrund
Alma mater	Universitetet i Zagreb
Avhandling	Pravni položaj Sarajeva u Otomanskoj carevini do 1850. godine (1965)
Akademiskt arbete
Disciplin	Historia
institutioner	ANU BiH

Muhamed Hadžijahić ( Sarajevo , 6 februari 1918 – Sarajevo, 21 juni 1986), var bosnisk och jugoslavisk historiker , orientalist och ottomanist , doktor i juridik med huvudsakligt fokus på politisk historia .

Utbildning

Han avslutade grundskolan och gymnasiet 1937 i Sarajevo. Han tog sedan examen 1942 vid Juridiska fakulteten i Zagreb, där han doktorerade 1965, med avhandlingen Legal position of Sarajevo in the Ottoman Empire to 1850 . Han har skrivit sedan sin tidiga ungdom, och redan vid 16 års ålder publicerade han sitt första verk i Novi Behar om Alija Đerzelez episka folkvisor . Han tog examen från Juridiska fakulteten i Zagreb 1942. Som student började han studera rättshistoria . Efter examen började han arbeta i Sarajevo, sedan Zagreb, Raša nära Labin, Mostar , Brčko , Gradačac , Vogošća och slutligen i Sarajevo igen.

Karriär

Han var särskilt aktiv i att skriva på alla områden under NDH , samtidigt som han arbetade som censor i Generaldirektoratet för propaganda. Men sedan 1941 och början av andra världskriget i Jugoslavien gick han med i NOP som en hemlig operativ medarbetare i Sarajevo. Från hösten 1942 står han i kontinuerlig kontakt med ledningen för den kommunistiska underjordiska motståndsrörelsen i Zagreb.

Under andra världskriget skrev han för Hrvatska enciklopedija (1941–42, 1945), Nova uzdanica kalender, El Hidaje, Zagrebs kroatiska folk, Zagrebs kroatiska dagstidning, Hrvatsko kolo, Sarajevos Osvit, Spremnosti, muslimska årsboken Hrvat

efterkrigsuppslagsverket Jugoslavien, olika muslimska tidskrifter, men också katolska (Dobri Pastir, Croatica Christiana Periodica).

Efter kriget, från 1945 till 1949, arbetade han på informationskontoret för presidentskapet för Folkrepubliken Kroatiens regering, från 1949 till 1950 som advokat vid Generaldirektoratet för kol i Zagreb och från 1950 till '51 som jurist vid Raša kolgruvor. Från 1951 till 1955 arbetade han i tingsrätten och statssekretariatet för rättsförvaltningen i Folkrepubliken Bosnien och Hercegovina i Sarajevo, och även som domare i Mostar , Brčko och Gradačac . Från 1955 till 1960 arbetade han i styrelsen för Gradačacs kommun och från 1960 till '64 i Sarajevo-Centars kommunalförsamling . Från 1964 till '65 arbetade han som advokat vid Institutet för ekonomi och sedan från 1965 till '67 vid Institutet för social förvaltning vid universitetet i Sarajevo . 1967 tog han position på företaget "Tito" i Vogošća . Mellan 1967 och 1968 arbetade han vid stadens institut för skydd och underhåll av kulturminnesmärken i Sarajevo och från 1968 fram till sin pensionering 1978 vid Akademin för vetenskap och konst i Bosnien och Hercegovina, där han först valdes till senior forskningsassistent och sekreterare av Commission for the History of the Peoples of Bosnien och Hercegovina, och 1976 vetenskaplig rådgivare.

Han var ordförande för rådet för Gazi Husrev-beg-biblioteket i Sarajevo 1971.

I sina verk behandlade han Aljamiado -litteraturen ( bosniska : adžamijska književnost ); Bosnien och Hercegovinas historia, särskilt från 900- till 1000-talet och från 1700- till 1800-talet; den bosniska kyrkan och expansions -islam i Bosnien ; den hamzevianska rörelsen; städernas ställning i det osmanska riket . Han skrev också flera bibliografiska artiklar.

Bibliografi

Bibliografi över Hadžijahić innehåller mer än 400 föremål. Han är medförfattare till böckerna:

• Islam i muslimani u Bosni i Hercegovini (Sarajevo 1977, 1991),
• ABC Muslimana (Sarajevo 1990).
• Narodne pjesme o Đerzelez Aliji . Föreläsning: Muhamed Hadžijahić. Sarajevo: Štamparija Omer Šehić, 1934.
• Gradja za povijest narodne poezije muslimana iz Bosne u XVI, XVII. i XVIII. stoljeću , 1935.
• Hrvatska muslimanska književnost prije 1878. godine , Sarajevo 1938
• Posebnost Bosne i Hercegovine i stradanja Muslimana. Rukopis dostavljen savezničkim snagama 1944. Sarajevo 1991.
• Prvi pokušaji štampanja radova bosanskih muslimana , (Osman Sokolović och Muhamed Hadžijahić, 1963)
• Pravni položaj Sarajeva u Otomanskom carstvu do 1850 godine , (doktorska disertacija na Pravnom fakultetu u Zagrebu, 1964)
• Die Kaempfe der Ajane i Mostar bis zum Jahre 1833. , 1969.
• Pitanje vjerodostojnosti Sabora na Duvanjskom polju , 1970.
• Italija i bosanski muslimani u proljeće 1920. , 1972.
• Prilog Skarićevoj hipotezi o porijeklu stećaka , 1971.
• Neki tipovi povlaštenih gradova u turskom feudalizmu , 1974.
• O progonu Hamzevija u Bosni 1573. godine , (Adem Handžić och Muhamed Hadžijahić, 1974)
• Od tradicije do identiteta: Geneza nacionalnog pitanja bosanskih muslimana, Sarajevo 1974, Zagreb 1990
• Porijeklo bosanskih Muslimana , objavljeno 1990.

Han samarbetade med antologier:

• Zbornik radova, studija i prikaza Ekonomskog instituta Univerziteta u Sarajevu (Sarajevo 1965),
• Zbornik radova Prvog kongresa za istoriju zdravstvene kulture (Sarajevo 1970),
• Nacionalni odnosi danas - Prilog sagledavanju nacionalnih odnosa u Bosni i Hercegovini (Sarajevo 1971),
• Uloga džamije Mehmed-bega Stočanina u formiranju Gornjeg Vakufa (Gornji Vakuf 1971),
• 1941 u istoriji naroda Bosne i Hercegovine (Sarajevo 1973),
• Bosansko-hercegovačka književna hrestomatija (Sarajevo 1974),
• Običajno pravo i samouprave na Balkanu iu susednim zemljama (Beograd 1974).

Publikationer

Han skrev för:

• Hrvatska enciklopedija (1941–42, 1945),
• Enciklopedija Jugoslavije (1955, 1980);

såväl som i tidskrifter, tidningar och annat:

• Novi behar (1932–37, 1939–40),
• Islamski svijet (1933–34),
• Narodna uzdanica, kalender (1933–35, 1939, 1941, 1943),
• Mladost (Zagreb 1934),
• Jugoslavenski lista (1936, 1939–40),
• Muslimanska svijest (1936),
• Napredak (Sarajevo 1936, 1939),
• Obzor (1936–39, 1941),
• Zbornik za narodni život i običaje Južnih Slavena (1936, 1939),
• El Hidaje (1937, 1939–42),
• Napredak, kalender (1937),
• Jadranski dnevnik (1938),
• Hrvatski narod (Zagreb 1939),
• Hrvatski dnevnik (Zagreb 1940–41),
• Mjesečnik. Glasilo pravničkoga društva u Zagrebu (1940–41),
• Narodna pravda (1941),
• Hrvatsko kolo (1942),
• Osvit (Sarajevo 1942),
• Spremnost (1942),
• Hrvat. Muslimanski godišnjak (1943),
• Slovensko bratstvo (Beograd 1948),
• Historiski zbornik (1949–51, 1960, 1962, 1968, 1972–73, 1977, 1982),
• Pregled (1953, 1961, 1965–66, 1968, 1970, 1972, 1975–76),
• Prilozi za orijentalnu filologiju (1953, 1955, 1961, 1974, 1980–81),
• Sloboda (1953), Život (1953, 1968, 1973, 1976),
• Dobri Pastir (1959, 1974–75),
• Historijski pregled (Beograd 1959),
• Glasnik Vrhovnog islamskog starješinstva (1961, 1970–74, 1979, 1981, 1983),
• Südost-Forschungen (München 1961–62, 1968, 1983),
• Bibliotekarstvo (1963–64, 1967),
• Godišnjak Društva istoričara BiH (1964, 1968), Naš svijet (1966),
• Prilozi za proučavanje historije Sarajeva (1966, 1974),
• Politika (Beograd 1967),
• Takvim (1967–68, 1970–72, 1976–79, 1982),
• Odjek (1968),
• Radovi ANUBiH (1968),
• Forum (1970, 1985),
• Godišnjak Centra za balkanološka ispitivanja ANUBiH (1970),
• Jugoslovenski istorijski časopis (Beograd 1970),
• Anali Gazi Husrev-begove biblioteke (1972, 1974, 1982–83, 1985),
• Zadarska Revija (1972),
• Godišnjak Instituta za izučavanje jugoslavenskih književnosti u Sarajevu (1973),
• Radovi Muzeja Zenica (1973),
• Prilozi Instituta za istoriju radničkog pokreta u Sarajevu (1974–76, 1981),
• Sociologija (Beograd 1975),
• Zeitschrift für Balkanologie (München 1975),
• Nova et vetera (1979, 1983, 1985),
• Članci i građa za kulturnu istoriju istočne Bosne (1980),
• Istorijski zapisi (1980),
• Croatica Christiana periodica (1985),
• Dubrovnik (1985),
• Književna revija (1988).