Moshe Garsiel

Moshe Garsiel

Moshe Garsiel ( hebreiska : משה גרסיאל ) (född 1936) är professor emeritus i bibel vid Bar-Ilan University .

tidigt liv och utbildning

Moshe Garsiel född och uppvuxen i Tel Aviv . De flesta av hans akademiska studier avslutades vid Tel Aviv University : BA i hebreisk bibel och hebreisk litteratur (1965), MA i hebreisk bibel (1968), doktorsexamen i hebreisk bibel (1974), postdoktor i biblisk arkeologi (1974- 5).

Karriär

Garsiels huvudsakliga undervisnings- och forskningsbefattningar var vid Bar-Ilan University: Instruktör, The Department of Bible (1968-1973); lektor, Institutionen för bibel (1974-1977); lektor (status-anställning) (1978-1980); docent (1984); professor och senatsledamot (1992—2005). 2006 gick han i pension från Bar-Ilan som professor emeritus, men fortsätter att undervisa frivilligt till denna dag och håller seminarier för doktorander (MA- och Ph.D.-studenter). Han hade olika administrativa befattningar vid Bar-Ilan University: ordförande för Department of the Land of Israel Studies, två mandatperioder som ordförande för Institutionen för bibel, samordnare för The Teaching Committee of Bar-Ilan's Senate och dekan för Judiska fakulteten Studier (1997-2001). Garsiel ledde upprättandet och uppbyggnaden av Institutionen för studier och arkeologi i Land Israel samt Institutionen för Mellanösternstudier vid Bar-Ilan University.

Han deltog i de arkeologiska utgrävningarna i Tel Apheq- Antipatris (1975). Initierade, organiserade och vägledde eleverna under tre säsonger av Izbet-Sarta-utgrävningen (troligen platsen för bibliska Eben-ha-ezer ) (1975-1977), denna utgrävning gav en gammal hebreisk inskription, inskuren på en krukskärva och daterad till slutet av de bibliska domarnas period eller till början av kungariket Israel (den förenade monarkin) .

Garsiel tjänstgjorde som gästprofessor i bibel och biblisk arkeologi vid Hebrew Theological College, Skokie, IL., USA (1977-1978, 1981); var gästprofessor i bibel och biblisk arkeologi vid University of Wisconsin-Milwaukee, WI, USA (1985-1986); gästprofessor i forskarutbildningens sommarskola vid The Hebrew Theological College , Skokie , IL., USA (1989 och 1991); gästprofessor i bibel och biblisk arkeologi, The Jews' College anslutet till University of London , Storbritannien (1992-1993).

Han hade en deltidstjänst som gästprofessor vid bibelavdelningen, Tel Aviv University, Graduate School (1997); och en deltidstjänst som gästprofessor vid Institutionen för judisk historia, Haifa University Graduate School (2002-2003).

Forskning

Hans akademiska intresseområden är: geografiska och arkeologiska aspekter av bibeln, ugaritiska skrifter och bibeln, bibelns historia och historiografi , bibliska namn och deras litterära betydelse, en litterär tolkning av bibeln.

I juni 2020 publicerade Prof. Moshe Garsiel och Dr. Bath-Sheva Garsiel en artikel som antydde att de har bevis för identifieringen av den bibliska staden Ziklag i Tel a-Sharia i Negev. De hävdade att eftersom namnet på Tell, liksom Wadi nedan, betyder i arabisk lag, firar det Davids lag om att dela krigsbytet mellan krigarna och de som är kvar, vilket inträffade i närheten (1) Sam 30:22-26).

Privatliv

Moshe Garsiel är gift med Dr. Bat-Sheva Garsiel, en lektor i tidig islam vid institutionen för Mellanösternstudier vid Bar-Ilan University. De bor i Petach-Tiqva och har tre barn.

Ett Festschrift till hans ära

  • "Moshe Garsiel: läraren och forskaren", i S, Vargon et al. (red.), studies in Bible and Exegesis, 9, Presented to Moshe Garsiel, Bar-Ilan university, Ramat-Gan, 2009, s. 15–18.

Publikationer

Garsiel är medlem i redaktionsstyrelsen för Beit Miqra, den rådgivande styrelsemedlemmen i Areshet—JSIJ (Jewish Studies an Internet Journal). Han var medlem i redaktionsstyrelsen för Encyclopedia the World of the Bible och medlem av Biqoreth U-Parshanuth (kritik och tolkning) redaktionsstyrelsen.

Garsiel publicerade fem forskningsböcker, var medredaktör och medförfattare till sex böcker i Encyclopedia the World of the Bible, han skrev 12 enheter kurs i 4 volymer för The Open University of Israel och publicerade dussintals artiklar i akademiska tidskrifter och festskrifter .

Böcker

  • The Kingdom of David: Studies in History and Inquiries in Historiography, Tel-Aviv 1975 (hebreiska).
  • The Rise of the Monarchy in Israel: Studies in the Book of Samuel — En andra upplaga av en skriftlig kurs för The Open University of Israel, 4 vols., Raananah, Israel 2008 (hebreiska).
  • The First Book of Samuel: A Literary Study of Comparative Structures, Analogies and Parallels, Ramat Gan 1983 (hebreiska); 1985 (engelsk översättning); 1990 (En andra tryckning av Rubin Mass, Jerusalem.)
  • S. Abramski & M. Garsiel, The Book of 1 Samuel: Encyclopedia the World of the Bible, Ramat Gan 1985 (hebreiska).
  • Midrashic Name Derivations in the Bible, Ramat Gan 1987 (hebreiska).
  • S. Abramski & M. Garsiel, The Book of 2 Samuel: Encyclopedia the World of the Bible, Ramat Gan 1989 (hebreiska).
  • Biblical Names: A Literary Study of Midrashic Derivations and Puns, Ramat Gan: Bar-Ilan University Press, 1991, 296 sid.
  • B. Oded & M. Garsiel, The First Book of Kings: Encyclopedia of the World of the Bible, Tel Aviv 1994 (hebreiska).
  • G. Galil, M. Garsiel & M. Kochman, The First Book of Chronicles, The World of the Bible, Tel Aviv 1995 (hebreiska).
  • M. Garsiel, et al., Psalms, vol. 2, Bibelns värld, Tel Aviv 1995 (hebreiska).
  • M. Garsiel et al. (red.), Studies in Bible and Exegesis, vol. III, Moshe Goshen-Gottstein—in Memoriam, Ramat Gan, Bar-Ilan University Press 1993.
  • M. Garsiel et al. (red.), Studies in Bible and Exegesis, vol. V, presenterad för Uriel Simon, Ramat Gan, Bar-Ilan University Press 2000.
  • M. Garsiel et al. (red.), Studies in Bible and Exegesis, vol. X, presenterad för Shmuel Vargon, Ramat Gan, Bar-Ilan University Press, 2011.
  • M. Gruber, M.Garsiel, A. Brenner, B. Levine, M. Mor (red.), Teshurah Le-Zafrirah: Studies in the Bible, the History of Israel and the Ancient Near East, Presented to Zafrirah Ben Barak, Ben-Gurion University i Negev Press, Beer-Sheba 2012.
  • M. Garsiel, From Earth to Heaven: A Literary Study of Elijah Stories in the Book of Kings, Bethesda, Maryland, CDL Press 2014.

Utvalda artiklar

  • Kung Davids hjältar, i Braslavi Jub. Vol., The Society for Bible Research, Jerusalem: 1970, s. 149–159 (hebreiska).
  • The Story of Ehud Son of Gerah, Hagut Ba-Mikra, 2, Tel-Aviv: 1976, s. 57–77 (hebreiska).
  • Berättelsen om David och Bat-Seba i Samuels bok – dess natur och syfte, Beit-Mikra 49 (1972), s. 162–182 (hebreiska).
  • En genomgång av de senaste tolkningarna av berättelsen om David och Bat-Seba: II Samuel 11, Immanuel – Bulletin of Religion, Thought and Research in Israel, 2 (1973), s. 19–20.
  • M. Garsiel & I. Finkelstein, The Westward Expansion of House of Joseph in the Light of the Izbet-Sarta Excavations, Tel-Aviv, 5 (1978), s. 192–198.
  • The Literary Structure, Art of the Storyteller and Development of plot in the Book of Ruth, Hagut Ba-Mikra, 3, Tel-Aviv: 1979, s. 66–83 (hebreiska).
  • Slaget vid Michmash (I Samuel 13-14)--A Historical-Literary Analysis, i U. Simon & M. Goshen (red.), Studies in Bible and Exegesis—Arie Toeg in Memoriam, Ramat Gan 1980, s. 15 –50 (hebreiska).
  • Kung Salomos resa till Gibeon och hans dröm, i Ben-Yehudah Jub. Vol., The Society for Biblical Research, Tel-Aviv: 1981, s. 181–218 (hebreiska).
  • A New Commentary to the Book of Samuel - A Review, Immanuel, 16 (1983), s. 25–31.
  • Litteraturstudie av struktur och budskap i Jakobs berättelser, Hagut Ba-Mikra, 4 (1983), s. 63–81 (hebreiska).
  • Models of Analogy and Sets of Comparison in the Bible, i MILET—The Open University Studies in Jewish History and Culture, II, Tel-Aviv: 1985, s. 35–48 (hebreiska).
  • Samuels tal angående konungens sed (1 Samuel 8), i Hagut Ba-Mikra, 5 (1988), s. 112–136 (hebreiska).
  • Metaforiska och metonymiska beskrivningsmetoder i den bibliska berättelsen, Bikoret U-Parshanut (Kritik och tolkning), 23 (1987), s. 5–40 (hebreiska).
  • Wit, Words and a Woman: 1 Samuel 25, i YT Radday & A. Brenner (red.), On Humor and the Comic in the Hebrew Bible, JSOT Monograph Series, Sheffield Academic Press: 1991, s. 163–170.
  • Midrashiska namnavledningar i Samuels bok, i M. Bar-Asher et al. (red.), Studies in Bible and Exegesis, 3, In Memorian of M. Goshen-Gotstein, Ramat Gan 1993, s. 105–119 (hebreiska).
  • Midrashiska namnavledningar i Elias cykel, I BZ Luria (red.), Gevaryahu Jub. Vol., Jerusalem: 1989, s. 149–155 (hebreiska).
  • Implicita ordvitsar på namn som subtila kolofoner i Bibeln, Gevaryahu Memorial Book, Jerusalem: 1990 (Engelska avsnittet), s. 15–22.
  • Puns Upon Names as a Literary Device i 1 Kungaboken 1-2, Biblica 72 (1991), s. 379–386.
  • Davids strider mot filistéerna nära Jerusalem, Mechkerei Chag, 4, 1991, s. 15–23 (hebreiska).
  • The Story of David and Bat-Seba -- A Different Approach, CBQ 55 (1993), s. 244–262.
  • Homiletiska namnavledningar som litterär anordning i Gideon-narrativet: Domare vi-viii, VT 43 (1993), s. 302–317.
  • Psalm 60 -- Dess historiska miljö, tolkning, associationer och betydelse, Beit Mikra 39 (1994), s. 193–209 (hebreiska).
  • Puns Upon Letter Names in the Acrostic Units of the Hebrew Bible, Beit Mikra 39 (1994), s. 313–334 (hebreiska).
  • Det bibliska ursprunget till ortnamnet på Theropoeons dal i Jerusalem, omnämnt av Josephus Flavius, Beit Mikra 40 (1995), s. 127–134 (hebreiska).
  • Torn Between Prophet and Necromancer: Sauls Despair (1 Sam 28,3-15), Beit Mikra 41(1), s. 172–194 (Engelska avsnittet).
  • Element av historia och verklighet i beskrivningen av Eladalens krigföring och striden mellan David och Goliat (1 Sam 17), Beit Mikra 41 (1997), s. 293–316 (hebreiska).
  • Slaget vid Mizpa (1 Sam 7)--Between History and Historiography, i Y. Hoffman och F. Polak (red.), A Light for Jacob in Memory of JS Licht, Bialik och Tel Aviv Un. Jerusalem: 1997, s. 78–89.(hebreiska).
  • Krönikornas struktur och innehåll som en beslöjad polemik mot samariterna, Beit Mikra 41 (1997), s. 293–314. (hebreiska); Engelsk version: The Structure and Contents of Chronicles as a Veiled Polemic against the Samaritans, i: Joshua Schwartz et al. (red.), Jerusalem and Eretz Israel, Arie Kindler Volume, Ingeborg Rennert Center for Jerusalem Studies och Eretz Israel Museum, Tel Aviv: 2000, s. 42–60 (den engelska sektionen).
  • Ordspel, ordlek och ordlek på namn som litterär retorisk anordning i Samuels bok, Beit Mikra 42 (1998), s. 1–4 (hebreiska). Engelsk version: Word Play and Puns as a Rhetorical Device in the Book of Samuel, i SB Noegel (red.), Puns and Pundits: Word Play in the Hebrew Bible and Ancient Near Eastern Literature, CDL Press, Bethesda, Maryland: 2000, s. 181–204.
  • David's Warfare Against the Philistines in the Vicinity of Jerusalem (2 Sam 5,17-25; 1 Krön 14,8-16), i: G. Galil och M. Weinfeld (red.), Studies in Historical Geography and Biblical Historiography: Presenteras för Zecharia Kallai, Sup. VT, vol. LXXXI, Brill, Leiden: 2000, s. 150–164.
  • Skildringen av Davids folkräkning i 1 Chr. 21 i ljuset av den parallella redogörelsen i 2 Sam.24, i M. Garsiel et al. (red.), Studies in Bible and Exegesis, vol. V, Presenterad för Uriel Simon, Bar-Ilan University Press, Raman Gan: 2000, s. 137–160 (hebreiska).
  • King Saul in Distress: Torn Between Samuel the Prophet and a She Necromancer (1 Sam. 3-25), i: R. Kasher och M. Zippor (red.), Studies in Bible and Exegesis. Vol VI, Yehuda Komlosh - In Memoriam, Bar-Ilan University Press, Raman Gan 2002, s. 25–45.
  • Avslöjande och döljande som en narrativ strategi i Salomos dom: Första Kungaboken 3:16-18, CBQ 64 (2002), s. 229–247.
  • The Water Retrieval Mission of David's Three Warriors and its Relationship to the Battle of the Valley of Rephaim, i M. Heltzer & M. Malul (red.), Teshurot LaAvishur: Studies in the Bible and the Ancient Near East, in Hebrew and Semitic Languages, Archaeological Center Publications, Old Jaffa, Israel: 2004, s. 51–62 (Engelska sektionen).
En annan hebreisk version i A. Faust och E. Baruch (red.), New Studies on Jerusalem 8: Proceedings of Eightth Conference, 26 december 2002, Ingeborg Rennert Center for Jerusalem Studies, Ramat-Gan: 2002, s. 25-38 .
  • Två skökamödrar och ett levande spädbarn - Tre gåtor i Salomons dom, Beit Mikra, 2003, s. 32–53 (hebreiska).
  • Ordlekar om namn som litterär anordning i Domarboken, Beit Mikra 53 (2008), s. 59–83 (hebreiska.)
  • Elahdalens strid, Davids och Goliats duell och varför Goliats huvud och vapen hamnar i Jerusalem, New Studies on Jerusalem, vol. 14 (2008), s. 53–87 (hebreiska.)
  • Refaims fyra söner som föll i strid med David och hans hjältar, Beit Mikra, 54 (2009), s. 39–61 (hebreiska).
  • The Valley of Elah Battle and the Duel of David with Goliath: Between History and Artistic Theological Historiography, G. Galil, M. Geller, A. Millard (red.), Homeland And Exile: Biblical and Ancient Near Eastern Studies in Honor of Bustenay Oded, Supplements to Vetus Testamentum 130, Leiden & Boston, Brill: 2009, s. 391–426.
  • "Samuels bok: dess sammansättning, struktur och betydelse som historisk källa", JHS, 10 (2010), artikel 5 (Internet).
  • "Davids elitkrigare och deras utnyttjande i Samuelsböckerna och krönikorna," JHS, vol. 11 (2011), artikel 5 (internet).
  • Ideologisk disharmoni mellan profeterna Nathan och Samuel som reflekterar skillnaden mellan boken av Samuels författare, i G. Galil, A. Gilboa, AM Maeir & D. Kahn (red.), The Ancient Near East in the 12th-10th Centuries BCE : Kultur och historia, AOAT 392, Münster Ugarit Verlag: 2012, s. 175–198.
  • "Intertextuell dialektik om frågan om belöning och straff: fallet med Psalm 1, Jeremia 12 och 17," Beit Mikra 57 (2012), s. 9-27 [hebreiska; Engelsk sammanfattning s. 5*-6*].
  • Förhållandet mellan David och Michal, dotter till kung Saul, i M. Garsiel et al. (red.), Studies in Bible and Exegesis, vol. X, Presenterad för Shmuel Vargon, Ramat Gan, Bar-Ilan University Press 2011, s. 117–134 [hebreiska; Engelsk sammanfattning s. XI-XII].
  • Samuels offentliga tal och hans förmaningar till Saul som återspeglar de antimonarkiska ståndpunkterna hos den andra författaren av boken Samuel, i M. Gruber, M.Garsiel, A. Brenner, B. Levine, M. Mor (red.), Teshurah Le-Zafrirah: Studies in the Bible, the History of Israel and the Ancient Near East, Presenterad för Zafrirah Ben Barak, Ben-Gurion University i Negev Press, Beer-Sheba: 2012, s. 135–154 [hebreiska; Engelsk sammanfattning sid. *95].
  • Växlingar i berättelsen om kampen mellan Adonijah och Salomo som kretsar kring den Jerusalemsiska tronföljden av kung David (1 Kungaboken 1-2): Historiografi, poetik och retorik, nya studier om Jerusalem 17 (Ramat Gan, Bar-Ilan University: Ingeborg Rennert Center for Jerusalem Stusies, 2011), s. 107–136 [hebreiska].
  • Slaget vid Michmash (1 Sam 13-14): History, Historiography, Poetics and Theology Combined" ," i Kathleen Abraham och Joseph Fleishman (red.), Ser man på den antika nära östern och Bibeln genom samma ögon: Minha LeAhron --En hyllning till professor Aaron Skaist, Bethesda, MD: CDL Press: 2012, s. 25-58.
  • Berättelsen om David, Nabal och Abigail (1 Sam 25): En litterär studie av ordspel om namn, analogier och socialt strukturerade motsatser, i D. Bodi (red.), Abigail, Davids fru. Her Beauty and Ruse, Hebrew Bible Monographs, 32; Sheffield: Sheffield Phoenix Press: 2013, s. 66-78.
  • Intertextuell dialektik om frågan om belöning och straff: fallet med Psalm 1, Jeremia 12 och 17, i N. Shupak och Y. Hoffman (red.), The Wisdom Literature in the Old Testament and in the Ancient Near East, Beit Mikra , 57 (2012) s. 9-27 (hebreiska; engelsk sammanfattning: s. 5*-6*).
  • "The Succession Rivalry between Adoniah and Salomon (1 Kungaboken 1-2): The Story's Genesis and its Historiographical, Literary and Retorical Values," i C. Gottlieb, Ch. Cohen & M. Gruber (red.), Visions of Life in Biblical Time: Essays in Honor of Meir Lubetski, Sheffield: Foenix: 2015, s. 95–127.
  • Betydelsen av upprepningar och jämförelser för att förstå karaktärer, synpunkter och budskap i berättelsen om Naboths vingård , Beit Mikra, 60 (2015), s. 37–64 [hebreiska; English Abstract s. 6–7].
  • Vem är Eshbaal Son till Bda vars namn infogat på en burk från Khirbet Qeiafa? i New Studies on Jerusalem, vol 21, Ingeborg Rennert Center for Jerusalem Studies, Bar-Ilan University, Ramat-Gan 2015, engelska avsnittet, s. *23 – *7.
  • Eshbaal Son of Bda Inskription exponerad i Davids fästning i Qeiyafa: Dess tolkning och betydelse för periodens historia i Be-Maaveh HaHar, i höglandets djup Ephraim Range och Binyamin Research Studies vol. 6, 2016, s 219 – 236 (hebreiska).

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Moshe_Garsiel&oldid=1138229224 "