Monique Desroches
Monique Desroches | |
---|---|
Född |
Grand-Mère, Quebec , Kanada
|
18 mars 1948
Ockupation | |
Akademisk bakgrund | |
Alma mater | |
Akademiskt arbete | |
Disciplin | Etnomusikologi |
institutioner | Université de Montréal |
Monique Desroches (född 1948) är en kanadensisk etnomusikolog från Quebec som är specialiserad på musiken från Västindien och Mascareneöarna i Indiska oceanen .
Tidigt liv
Desroches föddes i Grand-Mère i Quebec den 18 mars 1948. Från 1968 till 1974 var Desroches en del av en folkgrupp, "Les Contretemps" som släppte två LP-skivor och tre 45:or och turnerade i Kanada, USA och Japan.
Utbildning
Desroches deltog i högskolekurser vid Montreals College Jean-de-Brebeuf 1969 innan han studerade psykologi vid Université de Montréal . Efter att ha deltagit i en föreläsning av Simha Arom bestämde sig Desroches för att byta tillbaka sina studier till musik. Desroches avslutade sin kandidatexamen i musik vid l' Université de Sherbrooke (vid École de music Vincent d'Indy) 1974 och avslutade senare en magister- och doktorsexamen i musikvetenskap vid l' Université de Montreal 1977 respektive 1987. Hennes avhandling fokuserade på tamilsk rituell musik på ön Martinique och handledes av Jean-Claude Muller och Charles Boilès. Hon skulle senare hålla ett postdoktorat stipendium vid SOAS i London och vid Université of Aix-Marseille III och studera tamilska musikaliska influenser på ön Reunion .
Karriär
Desroches studerade inuitmusik i Kanada från 1974 till 1977 som en del av ett forskarteam ledd av Jean-Jacques Nattiez innan hon 1978 riktade sin uppmärksamhet mot musiken från Västindien. Hon skulle fortsätta sina studier av tamilsk musik i Indiska oceanens skärgård i Mascarenerna . Från 1978 började hon arbeta som forskningsofficer vid Caribbean Research Center vid University of Montreal där hon ledde en forskningsstation på Martinique . Hon uppnådde full professur 1988 och tjänstgjorde i olika befattningar vid musikfakulteten. Under sin akademiska karriär hjälpte Desroches till att etablera och främja flera forskningslabb och samlingar. Från och med 1989 började hon samla på sig en samling musikinstrument från hela världen. När hon gick i pension 2015 innehöll kollektionen över 750 föremål. 1995 hjälpte Desroches till att skapa World Music Research Laboratory för att främja ny forskning och stipendium kring disciplinen. 2010 grundade hon Laboratory of Ethnomusicology and Organology (LEO) samt administrerade CARGO, ett nätverk av forskare som specialiserat sig på det kreoltalande Karibien och öar i Indiska oceanen.
Stipendium och publikationer
tamilska musikens roll i offerritualer i Franska Västindien och Mascarenerna samt turismens samspel på Martinique och kulturell identitet, musik, estetik och performance.
Böcker
- Monique Desroches, Sophie Stévance, Serge Lacasse, Quand la musique prend corps , Presses de l'université de Montréal, 2014, 385 s.
- Monique Desroches, Marie-Hélène Pichette, Claude Dauphin och Gordon Smith, T erritoires musicaux mis en scène , Presses de l'Université de Montréal, 2011, 418 s.
- Jean Benoist, Monique Desroches, Gerry L'Étang och Gilbert Ponaman, L'Inde dans les arts de la Guadeloupe et de la Martinique. Héritages et innovations , Matoury, Ibis rouge éditions, Presses universitaires créoles - GEREC-F, 2004, 138 s.
- Monique Desroches, Ghyslaine Guertin, Construire le savoir musical , 2003, Editions L'Harmattan, Paris, 384 s.
- Monique Desroches, Tambours des dieux. Musique et sacrifice d'origine tamoule en Martinique , Montréal, L'Harmattan, 1996, 180 sid.
- Monique Desroches med Lyne-Rose Beuze, Les Instruments de musique traditionnelle , Éditions Bureau du Patrimoine, Conseil régional de la Martinique, Fort-de-France, 1989, 87 sid.
Bokkapitel och tidskriftsartiklar
- Monique Desroches, "Musique et rituel: significations, identité et société", i " Musiques. Une encyclopédie pour le XXIe siècle ", dir. Jean-Jacques Nattiez, Tome 3. Musiques et cultures , sid. 538-556.
- Monique Desroches och Ghyslaine Guertin, "Musique, authenticité et valeur," Une encyclopédie pour le XXIe siècle. Tome 3. Musiques et cultures , dir, Jean-Jacques Nattiez, sid. 743-755.
- Monique Desroches, "Indo-créolité, mémoire et construction identitaire" Le monde caraïbe. défis et dynamik . Tome I. Pessac: Maison des sciences de l'Homme d'Aquitaine, dir Christian Lerat, 2005, sid. 385-392.
- Monique Desroches, "Musique, rituel et construction du savoir", Construire le savoir musical. Enjeux épistémologiques, esthétiques et sociaux, eds. Monique Desroches och Ghyslaine Guertin, Paris: L'Harmattan, 2003, sid. 207-219.
- Monique Desroches, "Musique et identité culturelle des tamouls de la Réunion", Au visiteur lumineux , red. Jean-Luc Bonniol, Gerry L'Étang, Jean Barnabé och Raphaël Confiant, Ibis Rouge Éditions, GEREC- F/ Presses universitaires créoles, 2000, sid. 321-330.
- Desroches, Monique; Benoist, Jean (1997). "Musiques, cultes et société indienne à la Réunion" . Anthropologie et Sociétés (på franska). 21 (1): 39–52. doi : 10.7202/015460ar . ISSN 0702-8997 . S2CID 161081487 .
- Monique Desroches och Ghyslaine Guertin, "Regards croisés de l'esthétique et de l'ethnomusicologie," PROTÉE , vol. 25, nr 2, automne 1997, sid. 77-83.
- Monique Desroches, "Créolisation musicale et identité culturelle aux Antilles françaises" Revue canadienne des études latino-américaines et caraïbes , vol. 17, nr. 34, 1992, sid. 41-51.
- Monique Desroches och Jean Benoist, "Tambours de l'Inde à la Martinique. Structure sonore d'un espace sacré” Études créoles. Culture, langue, société , vol. V, nr 1–2, 1982, sid. 39-58.
- Monique Desroches, "Les pratiques musicales, image de l'histoire, reflet d'un contexte", Historisk antillais . Tome I. Guadeloupe och Martinique. Des îles aux hommes , ed. Jean-Luc Bonniol, Adjani Éditions, 1981, sid. 491-500.
- Monique Desroches, "Validation empirique de la méthode sémiologique en musique : le cas des indicatifs de tambour dans les cérémonies indiennes en Martinique," Yearbook of the International Folk Music Council, vol. 12, 1980, s. 67-76.