Mihailo Polit-Desančić

Mihailo Polit-Desančić
Född	( 1833-04-16 ) 16 april 1833 Novi Sad
dog	30 mars 1920 (30-03-1920) (86 år gammal) Timișoara
Nationalitet	serbiska

Mihailo Polit-Desančić ( serbisk kyrilliska : Михаило Полит-Десанчић ; 16 april 1833 – 30 mars 1920) var en politisk person, journalist och serbisk författare. Han var medlem av Serbian Learned Society ( Srpsko učeno društvo ) och Serbian Royal Academy ( Srpska kraljevska akademija ), föregångare till den nuvarande Serbian Academy of Sciences and Arts .

Biografi

Mihailo Polit-Desančić föddes i Novi Sad och var en aroman eller hade blandat aromaniskt- serbiskt ursprung. I Wien tog Polit-Desančić examen i juridik och fick ytterligare en examen i statsvetenskap i Paris . Polyglot och forskare blev han en nära samarbetspartner till Svetozar Miletić och, tillsammans med honom, en av dåtidens serber i Vojvodinas viktigaste politiska gestalter, integrerad i huset Österrikes ägodelar. Han publicerade sedan tidskriften Branik , från 1890 organet för det serbiska liberala partiet i Ungern. Han var ledamot av Kroatiens och Ungerns parlament och medlem av Sremski Karlovcis kyrko- och skolråd ( Crkveno-školski sabor ) .

Efter upplösningen av Svetozar Miletićs parti var han medlem av det radikala folkpartiet ( Narodna radikalna stranka ) och medlem av Folkets liberala parti ( Narodna liberalna stranka ) och ledaren för liberalerna i Vojvodina .

Han dog i Timișoara och är begravd på Dormition Cemetery i Novi Sad, där hans begravningsmonument är en del av en uppsättning av 24 gravar av historiska, kulturella och andra personligheter inskrivna på listan över skyddade kulturminnen (ID-nr SK 1588) av Republiken Serbien.

Arbetar

Bland hans verk finns Verenica Crnogorka (Den montenegrinska bruden, 1863), det historiska dramat Branivoj knez Zahumski (Prins Branivoj av Zahumlje, 1868), reseskildringen Putne uspomene (Resesouvenirer), minnesböcker som Kako sam svoj vek proveo (How I gått igenom mitt århundrade), Uspomene iz 1848–1849 (Minnen från 1848–1849), Pokojnici (Den avlidne) och fyra böcker med titeln Besede (Ord).