Miguel Arteche

Miguel Salinas Arteche
Född
4 juni 1926 Nueva Imperial , Cautín-provinsen , Chile
dog
22 juli 2012 (86 år) Santiago , Santiagoprovinsen, Chile , Chile

Miguel Salinas Arteche (4 juni 1926 – 22 juli 2012), mest känd som Miguel Arteche , namnet han antog efter att lagligt ändrat sina moder- och fadernamn 1972, var en chilensk poet och romanförfattare. Han föddes i Nueva Imperial , Cautín , 9:e regionen, den 4 juni 1926, men tillbringade större delen av sitt vuxna liv i Santiago, Chile och arbetade som akademiker. Han tilldelades också regeringsbefattningar, både i Chile och utomlands. Hans skrifter dök upp först i Anthology of the Generation från 1950, sammanställd av Enrique Lafourcade , en välkänd chilensk författare.

Biografi

Han studerade juridik vid Universidad de Chile , men slutade inom kort för att studera litteratur vid Universidad de Madrid , Spanien från 1951 till 1944. Hans arbete sträcker sig från poesi till romaner och noveller.

1947 publicerade han sin första bok, Invitación al olvido. Efter att ha publicerat ett antal poesiböcker publicerade han Cantata del desterrado 1951 innan han reste till Europa . Upplevelsen av att bo i Spanien var grundläggande för hans författarskap och närmade honom hans familjerötter och Europas intellektuella värld. Efter några år återvände han till Chile, där han fortsatte sin litterära karriär. 1976 publicerade han en av sina mest hyllade böcker, Destierros y tinieblas .

1956 nominerade den chilenska presidenten Eduardo Frei Montalva honom till den chilenska ambassaden i Madrid, där han stannade till 1970, senare tillsattes han till den chilenska ambassaden i Honduras , där han arbetade fram till 1971, och stannade ytterligare en period som gästprofessor [ citat behövs ] . Efter att ha återvänt till Chile, motsatte han sig Augusto Pinochets militärregering, vilket ledde till marginaliseringen av hans arbete, vilket skulle hindra honom från att publicera i Chile tills demokratin återvände.

1996 tilldelades han Premio Nacional de Literatura , det största litterära priset i Chile.

Litterär generation 1950

Miguel Arteche är en av författarna till den så kallade Generación literaria de 1950 . Författare i denna kategori föddes mellan 1920 och 1934. Denna klassificering föreslogs av författaren Enrique Lafourcade 1954. Framstående författare av denna generation var Miguel Arteche , Enrique Lafourcade , Pablo Neruda , Vicente Huidobro , Humberto Díaz Casanueva , Jo Rosamel Casanueva , Edward Claudio Giaconi, et al. Dessa författare var influerade av författare som Walt Whitman , William Faulkner och Ernest Hemingway . Miguel Arteche angav också den spanska Siglo de oro som en av hans främsta influenser. Han lärde sina elever den traditionella konsten att skriva metrisk mot användningen av fri vers.

Arbetar

El agua (vattnet), från Destierros y Tinieblas (Exiles and Darkness), 1963, är en av hans mest kända dikter; han hade den utställda handsnidade i trä vid ingången till sin ateljé. Översatt av Walter Hilliger, en av hans elever från 90-talet:

EL AGUA VATTNET




























En media noche desperté. Toda la casa navegaba. Era la lluvia con la lluvia de la postrera madrugada. Toda la casa era silencio, y eran silencio las montañas de aquella noche. No se oía sino caer el agua. Me vi despierto a medianoche buscando a tientas la ventana; pero en la casa y sobre el mundo no había hermanos, madre, nada. Y hacia el espacio oscuro y frío y frío el barco caminaba conmigo. ¿Quién movía todas las velas solitarias? Nadie me dijo que saliera. Nadie me dijo que me entrara, y adentro, adentro de mí mismo me retiré: toda la casa. Me vio en el tiempo que yo fui, y en el seré la vi lejana, y ya no pude reclinar mi juventud sobre la almohada. En medianoche busqué mientras la casa navegaba. Y sobre el mundo no se oyó sino caer el agua.




























Jag vaknade vid midnatt och hela huset seglade. Tidigt på morgonen kom det regn med regn. Huset var tyst, bergen återhållna, den natten kunde man bara höra det fallande regnet. Jag såg mig den natten söka ventiler förgäves; hemma, och världen, inga bröder, mamma, vänner. Utrymmet var mörkt, kallt och kallt och skeppet stannade hos mig. Vem flyttade alla ensamma ljus lågor? Ingen sa till mig, gå, Ingen sa till mig, stanna, inuti, inom mig, Hemma, jag lämnade. Hon såg vem jag var, hon verkade långt en dag. Jag kunde inte luta mig tillbaka på kuddens yta. Den midnatten sökte jag medan huset seglade rakt. Ovanför världen höra men regnets fall.

Poesi

  • La invitación al olvido, 1947
  • Oda funebre, 1948
  • Una nube, 1949
  • El sur dormido, 1950
  • Cantata del desterrado, 1951
  • Solitario, mira hacia la ausencia, 1953
  • Otro continente, 1957
  • Quince poemas, 1961
  • Destierros y tinieblas, 1963
  • De la ausencia a la noche, 1965
  • Resta poética, 1966
  • Para un tiempo tan breve, 1970
  • Antología de veite años, 1972
  • Noches, 1976
  • Cantata del Pan y la Sangre, 1980, 1981, 1986
  • Variaciones alemanas, 1986
  • Variaciones sobre versos av Karol Wojtyla, 1987
  • Monólogo en la Torre, 1989
  • Siete canciones, 1989
  • Tercera antología, 1991
  • Fénix de madrugada, 1975–1992
  • Poemas para nietos, 1996
  • Para un tiempo tan breve, 1997
  • Jardín de relojes, 2002

Roman

  • La otra orilla, 1964
  • El Cristo hueco, 1969
  • La disparatada vida de Félix Palissa, 1975
  • El alfil negro, 1992 (opublicerad)

Kort historia

  • Mapas del otro mundo, 1977
  • Las naranjas del silencio, 1987

Självbiografi

  • Los ángeles de la provincia, 1975

Uppsats

  • Notas para la vieja y la nueva poesía chilena, 1958
  • La extrañeza de ser americano, 1962
  • Discurso de incorporación a la Academia Chilena de la Lengua, 1965
  • El extraño caso de Gabriela Mistral, 1968
  • Tres visiones av Carlos Droguett. 1971
  • Alfonso Calderón o cuarenta años después, 1978
  • Llaves para la poesía, 1984
  • Algunos de mis fantasmas, 1985
  • Algo acerca de la experiencia poética, 1988
  • La crítica poética y el crítico único, 1988
  • Exposición sobre un taller de poesía, 1988
  • La fuente dividida de Gabriela Mistral, 1989
  • El nombre perdido y buscado en América, 1989
  • Cómo leer un poema, 1989
  • Gabriela Mistral: seis o siete materias alucinadas, 1989
  • Escribir como niño para niños, 1990
  • De modo inseguro y problemático, 1990
  • Los coléricos hijos de Damaso Alonso, 1990
  • Algunos aprendices de brujo, 1989
  • Palabras en Alberti, 1991.

externa länkar