Michiel van Kempen

Michiel van Kempen
Michiel van Kempen
Michiel van Kempen
Född

Michaël Henricus Gertrudis van Kempen ( 1957-04-04 ) 4 april 1957 (65 år) Oirschot , Nederländerna
Ockupation Författare, konsthistoriker och litteraturkritiker
Språk holländska
Antal aktiva år 2003–nutid

Michaël Henricus Gertrudis (Michiel) van Kempen (född 4 april 1957) är en nederländsk författare, konsthistoriker och litteraturkritiker. Han har skrivit romaner , noveller , essäer , reselitteratur och scenarier . Han var sammanställaren av ett stort antal antologier av holländsk - karibisk litteratur ( Surinam , Nederländska Antillerna ) och skrev en omfattande historia av Surinams litteratur, i två volymer.

Biografi

Van Kempen föddes i Oirschot . Efter att ha gått gymnasiet i Eindhoven studerade han holländska vid universitetet i Nijmegen ; den 5 juni 2002 tog han sin doktorsexamen . vid universitetet i Amsterdam med de fem volymerna Een geschiedenis van de Surinaamse literatuur (A History of Surinamese Literature), utgiven i två volymer 2003. På 1400 sidor berättar den historien om muntlig och skriftlig litteratur i Surinam.

Under några år undervisade Van Kempen i holländska i Nijmegen (1980–1982) och Paramaribo , Surinams huvudstad (1983–1987). I Surinam arbetade han också som lärare i litteraturkritik och kreativt skrivande vid Academie voor Hoger Kunst- en Cultuuronderwijs, samt samordnare för litteratursektionen vid ministeriet för utbildning och kultur.

Från 1991 till 1995 koordinerade han Surinam-projektet vid universitetsbiblioteket i Amsterdam (som resulterade i Surinam-katalogen , som innehåller cirka 8000 bidrag) och från 1994 till 1998 som vetenskaplig forskare vid universitetet i Amsterdam . Som föreläsare och gästprofessor undervisade han vid universitet runt om i världen. Som rådgivare arbetade han för festivaler , förlag och forskningsfonder .

Van Kempen och Derek Walcott , Nobelpriset i litteratur, 2008; foto: Usha Marhé

Från den 1 september 2006 är Van Kempen specialutnämnd professor i holländsk västindisk litteratur vid universitetet i Amsterdam .

Herrelösa uppsatser

Michiel van Kempen var eller är redaktör för flera tidskrifter, däribland Uit de Kunst , Tegenspraak och Oso (tidning för Surinamstudier). Han gjorde specialnummer för de litterära tidskrifterna Deus ex Machina (1987), Preludium (1988), De Gids (1990) och Armada (1999). 1986 grundade han veckotidningen Literary Pages av De Ware Tijd , Surinams största tidning. Artiklar från hans hand förekom i många litterära tidskrifter. Hans tidningsrecensioner samlades i De geest van Waraku (1993; The spirit of Waraku). Van Kempen var medredaktör för två samlingar av vetenskapliga essäer: Tussenfiguren (1988, Writers in between) och Wandelaar onder de palmen (2004, Walker under the palm trees).

Studier av holländsk-karibisk litteratur

Tillsammans med fotografen Michel Szulc-Krzyzanowski publicerade Van Kempen två fotoböcker : Woorden die diep wortelen (1992; även publicerad på engelska som Deep-rooted words ) om författare och berättare i Surinam, och Woorden op de westenwind (1994; Words on the West Wind) på surinamiska författare utanför hemlandet. Sex essäer om Albert Helman publicerades i Kijk vreesloos in de spiegel (1998, Look fearless in the mirror). Hans omfattande historia av surinamsk litteratur föregicks av några andra studier: De Surinaamse literatuur 1970-1985 (1987, Surinaamsk litteratur 1970-1985) och den populära Surinaamse schrijvers en dichters (1989, Surinames skriver och poeter). Stora antologier som Spiegel van de Surinaamse poëzie (1985, Mirror of the Surinamese poetry), Mama Sranan; 200 år Surinaamse verhaalkunst (1999, Mama Surinam, 200 år Surinames narrative) en Noordoostpassanten; 400 jaar Nederlandse verhaalkunst över Surinam, de Nederlandse Antillen en Aruba (2005, nordöstra förbipasserande; 400 års berättelse om Surinam, Nederländska Antillerna och Aruba) har i hög grad bidragit till kunskapen om holländsk-karibisk kultur.

Utmärkelser

För sina meriter för det surinamesiska litterära livet tilldelades Van Kempen 1987 de Rahmān Khān-priset. 2004 tilldelades han det flamländska/holländska ANV-Visser Neerlandia-priset. Han adlades två gånger: 2005, i Surinam som officer av Gula stjärnans Honorary Order och 2007, i Nederländerna som riddare av Ordern av Orange-Nassau . 2009 tilldelades han Gaanman Gazon Matodja Award, det högsta Maroons-priset .

Litterärt verk

Van Kempens litterära verk omfattar två romaner, flera novellsamlingar och två barnböcker. Hans berättelser visar hur människor med olika kulturellt ursprung konfronteras med omöjligheten att i huvudsak komma i kontakt med den andre. I romanen Plantage Lankmoedigheid (1997; Plantation Indulgence) tematiseras detta problem i en surinamisk miljö under åren av "revolutionen" och förtrycket efter kuppen 1980. Flera av Landmetens noveller (1992, Lantmäteri) har faktiskt samma inredning. Romanen Vluchtwegen [ nl ] (2006, Escape routes) skildrar historien om immigrantkvarteret Bijlmermeer i Amsterdam . I titelberättelsen om Pakistaanse nacht en andere verhalen (2002, Pakistans natt och andra berättelser) ser ett europeiskt par på en resa genom Pakistan sig konfronteras med en pensionerad arméöverste, som verkar hålla uppe en dold agenda. Het Nirwana is een lege trein (1990, Nirwana är ett tomt tåg) är en samling reseberättelser om Indien.

Bibliografi

Prosa

  • Windstreken . De Volksboekwinkel, Amsterdam 1992. (noveller)
  • Bijlmer, åh Bijlmer! Wilfred du Bois & Margriet Walinga, Amsterdam 1993. (noveller)
  • Jag ben Nalini en jag ben en buitenbeentje . Kennedy Stichting, Paramaribo 1993. (novell)
  • Plantage Lankmoedigheid; roman . In de Knipscheer, Haarlem 1997. (roman)
  • Het Nirwana är en lege trein: resa över Indien . In de Knipscheer, Amsterdam 2000. (reseberättelse)
  • Pakistansk natt och andra vistelser . I de Knipscheer, Haarlem 2002. (noveller)
  • Vluchtwegen . De Geus, Breda 2006. (roman)

Prosa under pseudonym

  • Mani Sapotille, Het andra ansiktet . De Volksboekwinkel, Paramaribo 1985. (ungdomslitteratur)
  • Winston Leeflang, Landmeten . In de Knipscheer, Amsterdam 1992. (noveller)
  • Winston Leeflang, Heer Slaapslurf . Lees Mee, Paramaribo 1993. (barnbok)

Poesi

  • Wat geen teken is maar leeft . I de Knipscheer, Haarlem 2012.

Litteraturkritik

  • De knuppel in het dogsenhok . De Volksboekwinkel, Paramaribo 1987. (uppsats)
  • De Surinaamse Literatuur 1970-1985, een documentatie . De Volksboekwinkel, Paramaribo 1987.
  • Surinaamse schrijvers en dichters. De Arbeiderspers, Amsterdam 1989.
  • Orden die diep wortelen. Fotografier: Michel Szulc-Krzyzanowski . Text: Michiel van Kempen. Voetnoot, Amsterdam 1992. (Engelsk översättning: Djupt rotade ord. Fotografi: Michel Szulc-Krzyzanowski. Texter: Michiel van Kempen. Översättning: Sam Garrett. Voetnoot, Amsterdam 1992.)
  • De geest van Waraku; kritiken över Surinaamse litteratur. Zuid, Haarlem/Brussel 1993. (litteraturrecensioner)
  • Orden op de westenwind. Fotografier: Michel Szulc-Krzyzanowski. Text: Michiel van Kempen. I de Knipscheer, Amsterdam 1994.
  • Surinam bild. Amsterdam: Vrienden van de Universiteitsbibliotheek, 1995. (uppsats)
  • Surinam-Catalogus van de Universiteitsbibliotheek van Amsterdam. Samengesteld av Kees van Doorne och Michiel van Kempen. Universiteitsbibliotheek van Amsterdam, Amsterdam 1995.
  • Kijk vreesloos in de spiegel; Albert Helman 1903-1996. I de Knipscheer, Haarlem 1998. (essäer)
  • Tussenfiguren; schrijvers mellan kulturen. Redigerad med Elisabeth Leijnse. Het Spinhuis, Amsterdam 1998; aangevulde herdruk 2001. (uppsatser)
  • Tussen dröm och verklighet: ett val från den litterära sidan av Ware Tijd. Okopipi, Paramaribo 2001. (uppsatser, med andra)
  • Wandelaar onder de palmen; opstellen over koloniale en postkoloniale literatuur en cultuur; uppdragen till Bert Paasman . Redigerad med Piet Verkruijsse och Adrienne Zuiderweg. KITLV , Leiden 2004. (Boekerij 'Oost en West'.)
  • Een geschiedenis van de Surinaamse literatuur. Okopipi, Paramaribo 2002. (Ph.D.-avhandling; 5 vols.)
  • Een geschiedenis van de Surinaamse literatuur. De Geus, Breda 2003. (kommersiell upplaga av doktorsavhandlingen i 2 vols.)
  • Välkommen till Karibien, älskling! De turister i texten från (förmalige) Nederländska West. Vossiuspers UvA, Amsterdam 2007. (invigningsföreläsning)

Uppsatser

  • Stadsbilder + fågelmän. Fotografi Jacquie Maria Wessels. Sms:a Michiel van Kempen. Voetnoot, Antwerpen 2010.

Antologier

  • Helias achterna . Dekker & Van de Vegt, Nijmegen 1984. (litteraturhistoria i Nijmegen, redigerad med Margreet Janssen Reinen)
  • Nya Surinaamse Verhalen. De Volksboekwinkel, Paramaribo 1986.
  • Verhalen van Surinaamse schrijvers. De Arbeiderspers, Amsterdam 1989.
  • Hoor die tori! Surinaamse vertellingen. I de Knipscheer, Amsterdam 1990.
  • Ander geluid. Nederlandstalige literatuur uit Surinam. Ed. Jos de Roo i samarbete med Michiel van Kempen och F. Steegh. Coördinaat Minderheden Studies Rijksuniversiteit Leiden, Leiden 1991.
  • Michaël Slory, Jag kommer att göra det möjligt för mig. I de Knipscheer, Amsterdam 1991.
  • Het Verhaal Aarde. Bridges Books/Novib, Den Haag/Amsterdam 1992.
  • Sirito. Vertellingen van Surinaamse bodem. Kennedy-stiftelsen, Paramaribo 1993.
  • Privé Domein van de Surinaamse letteren; Het Surinaamse literatuurbedrijf i egodokumenten och sprider texten. Surinaams Museum, Paramaribo 1993.
  • Albert Helman, Adyosi/Afscheid. Stichting IBS, Nijmegen 1994. (textutgåva)
  • Spiegel van de Surinaamse poëzie. Bijeengebracht, av en inledning och tillbehör till Michiel van Kempen. Meulenhoff, Amsterdam 1995.
  • Euwig Eldorado. Boekenweekmagazine 1996. CPNB, Amsterdam 1996. (red. med andra)
  • Vrijpostige kvatrijnen: en samling för Hugo Pos. I de Knipscheer, Haarlem 1998.
  • Cándani , Zal jag återvänder som brud. Amsterdam 1999.
  • Mama Sranan: twee eeuwen Surinaamse verhaalkunst. Contact, Amsterdam 1999, herdruk 2002.
  • Michaël Slory , In de straten en in the bladeren. Paramaribo 2000.
  • En geparkeerde kameel: gedichten van Kamil Aydemir ea Dunya, Rotterdam 2002.
  • Bernardo Ashetu , Marcel och andra gedichten. Okopipi, Paramaribo 2002.
  • Het dolpension van de hemel. Dunya Poëzieprijs 2002. Bekroonde gedichten och annat arbete av prisvinnarna. Martijn Benders [ea]. Bèta Imaginations/Stichting Dunya, Rotterdam 2003. (Dromologya 12.)
  • Septentrion , 33 (2004), nr. 1, 1er trimestre. (introduktion och texter)
  • Litteratur & maatschappij. [Specialnummer av] Oso, tijdschrift voor Surinamistiek , 23 (2004), nr. 1, maj. (red. med Peter Meel)
  • Noordoostpassanten; 400 år Nederlandse verhaalkunst över Surinam, de Nederlandse Antillen en Aruba . Samengesteld, inledd and van aantekeningen assisted by Michiel van Kempen och Wim Rutgers. Contact, Amsterdam 2005.
  • Shrinivási 80 Jubileumsbundel. Ed. av Michiel van Kempen & Effendi N. Ketwaru. Paramaribo 2006.
  • För mig är jag här; verhalen van de jongste generatie Surinaamse schrijvers. Meulenhoff, Amsterdam 2010.
  • Bernardo Ashetu , Dat ik je liefheb; gedichten . I de Knipscheer, Haarlem 2011.

Översättningar

  • Jit Narain, Waar Ben Je Daar/Báte huwán tu kahán . SSN, Paramaribo 1987. (inledning)
  • Kardi Kartowidjojo, Kèhèng . Afd. Cultuurstudies Ministerie van Onderwijs, Paramaribo 1988. (med Johan Sarmo och Hein Vruggink)
  • Kamala Sukul, Wandana. 's-Gravenhage 1989.
  • Cándani, Ghunghru tut gail/ De rinkelband är gebroken. NBLC/ De Volksboekwinkel, 's-Gravenhage/Paramaribo 1990.

Teater

  • De telefon (1992).
  • Burenruzies (1994).
  • De eer van het lintje (1994, iscensatt av Felix Burleson).
  • Maatpak (iscenesatt av Felix Burleson, Rotterdam, februari 2003)

Scenarier

  • Brokopondo, verhalen van een verdronken land . (regi av John Albert Jansen, sändning VARA , 1994).
  • En nu de drömmer över är... De dichter Michaël Slory . (regi av John Albert Jansen, sändning av VARA , 1996).
  • Shrinivási : verlangen niet en eindelijk geen verdriet (regi av Ram Soekhoe och Elles Tukker, OHM, 2001). (samarbete)
  • Wie Eegie Sanie (regi av John Albert Jansen, NPS , 2004). (samarbete)

Texter på nätet

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Michiel_van_Kempen&oldid=1138084581 "