Merkantilt biografisk leksikon

Merkantilt biografisk leksikon: hvem er hvem i näringslivet? (engelska: Mercantile Biographical Encyclopedia: Who is Who in the Enterprise? ) var ett norskspråkigt uppslagsverk utgivet av Yrkesforlaget 1935.

Den innehöll cirka 10 000 korta biografiska poster för norska affärsmän och redigerades av Einar Hoffstad (1894–1959). Den trycktes av Grøndahl & Søns Boktrykkeri . Syftet med uppslagsverket var att "avhjälpa behovet av att veta något om de individer man handlar med". Posterna innehåller lite genealogisk information, och föräldrarna till de porträtterade affärsmännen ingår inte. Förkortningar används flitigt för att spara utrymme och pengar.

Redaktören Einar Hoffstad konstaterade i uppslagsverkets förord ​​att det inte var en parallell till Vem är vems referensverk, även om titeln skulle kunna antyda det. Hoffstad menade att Merkantilt biografisk leksikon innehöll för få och för många namn för att vara en Vem är vem – för få från områden som konst, litteratur, vetenskap och politik, medan för många från företaget. Han medgav också att uppslagsverket omfattade för många människor, även från handeln, för att kunna kallas ett merkantilt uppslagsverk. Uppslagsverkets notabilitetsnormer var mestadels baserade på personalens gottfinnande och huruvida de porträtterade individerna var av allmänt intresse vid den tiden. Förvaltare i kommersiella organisationer, redaktörer för fackpress och framgångsrika handlare ingick automatiskt.

I en bokrecension konstaterade tidningen Aftenposten att Mercantile Biographical Encyclopedia hade en "pretentiös" titel då det var en "konstig blandning av bok och reklam". Enligt recensenten Tharald Borgir fanns det flera fel, och han beklagade att Hoffstad i förordet hade frånsägit sig ansvaret för sådana fel. Recensenten tyckte att det var "otroligt" att boken erbjöds och att "godtrogna" betalade 20 kr för att köpa den. Han föreslog att justitieministeriet skulle vara på sin vakt för ytterligare "bakgång" angående "ansvarsfriheten" när det gällde sådan information. Hoffstad svarade att även om ett stort uppslagsverk måste innehålla några fel, hade hans medhjälpare varit pålitliga, och Borgir hade sex gånger tillfrågats om att hjälpa Hoffstad med uppslagsverket utan att svara.

Uppslagsverket gavs ut i en andra, reviderad upplaga 1939, denna gång av Halvorsen & Larsen. I oktober 2009 Projekt Runeberg och gjorde uppslagsverkets första upplaga tillgänglig på nätet.