Mauritius geologi

Mauritius och Rodrigues geologi är relativt ny. De äldsta stenarna på Mauritius är bara 10 miljoner år gamla och 1,54 miljoner år gamla på Rodrigues Island . De maffiska basalterna på de två öarna bildades i förhållande till den hotspot som genererade Deccan-fällorna och korallreven byggda på vulkanerna som bildar icke-vulkaniska sediment.

Stratigrafi, tektonik och geologisk historia

Mauritius är nära släkt med Réunions geologi . Båda bildades som ett resultat av hotspot, nu långsamt spårande under Indiska oceanen, som bildade de massiva basaltflödena av Deccan Traps , när det var under Indien i den sena kritatiden . Uppkomstperioden i Mauritius började i Neogene , för 10 miljoner år sedan med Breccia-serien och fortsatte med den gamla serien, tills för fem miljoner år sedan. Old Series inkluderar olivinbasalt , agglomerat , trakytintrång och trakyandesitpluggar .

Den tidiga vulkanen, även känd som den mellanliggande serien, fortsatte från 3,5 till 1,7 miljoner år sedan, in i kvartären . De yngsta olivinflodbasalterna placerades för mellan 700 000 och 20 000 år sedan. Rodrigues Island är något yngre än Mauritius. Radiometrisk datering ger en ålder på 1,54 miljoner år sedan. Vulkanen på Rodrigues byggde ön upp till en höjd av 450 meter över havet, med 62 meter korallrester som täckte dess sydvästra slätt.

Hydrogeologi

De flesta av akvifererna i Mauritius är i spruckna vulkaniska bergarter, överliggande de mer ogenomträngliga vulkanerna från öns formation. Centralplatån har hög permeabilitet i mellanliggande vulkaner och får också den högsta nederbörden. De fem huvudsakliga akvifererna är Curepipe-Vacoas-Flic en Flac, Phoenix-Beau Bassin-Moka-Coromandel, Nouvelle France-Rose Belle-Plaisance, Nouvelle Decouverte-Plaine des roches-Midlands-Trou D'eau Douce och Northern Plains.

Naturresursgeologi

Gruvdrift är inte en viktig del av Mauritius ekonomi . Tidigare hade ön haft basalt- och korallsandbrytning för byggmaterial. Texaco undersökte offshore efter olja på 1970-talet. Offshore finns ett 400 till 800 kilometer långt bälte av polymetalliska knölar på havsbotten, fyra kilometer djupt. Sandbrytning förbjöds 1991, även om viss sandbrytning fortsätter i lagunen.