Mål för hållbar utveckling och Libanon
Sustainable Development Goals and Lebanon förklarar viktiga bidrag som lanserats i Libanon för att främja hållbara utvecklingsmålen SDG och 2030-agendan.
Libanon antog Sustainable Development Goals 2015. Det presenterade sin första Voluntary National Review VNR 2018 på High Level Political Forum i New York. En nationell kommitté ledd av den libanesiske premiärministern leder arbetet med SDGs i landet. Under 2019 rankades Libanons övergripande resultat i SDG-indexet på 6:e plats av 21 länder i den arabiska regionen.
Flera intressentforum hölls av olika FN-organ inklusive FN:s Global Compact Network i Libanon under slutet av 2010-talet för att främja globala mål och deras inverkan på företag i Libanon. De två senaste hölls den 18 oktober 2018 och oktober 2019 under titeln att koppla de globala målen till lokala företag.
Bakgrund
Prioriterade mål för hållbar utveckling
Libanon har alltid ställts inför olika utmaningar när det gäller att skapa en tydlig visionsplan som skulle utveckla och främja politik för att förbättra strategin för genomförandet av SDG. Det finns dock utvecklingsförsök från FN:s Global Compact för att leda kraftfulla initiativ för att integrera bästa SDG-praxis när det gäller att främja den privata sektorn för att möta förväntningarna på Agenda 2030.
Libanesiska bidrag till SDG-agendan
Libanon har varit en livlig deltagare i processen i samband med SDG. Inledningsvis bidrog det till den rapport som presenterades vid FN:s konferens om hållbar utveckling. Libanon har också varit en del av de nationella samråden för att ta fram input under utarbetandet av SDGs, och deltog därför i toppmöten som hänvisade till hållbar utveckling och därmed SDGs. Libanon godkände 2030-agendan för hållbar utveckling och även SDGs i september 2015.
Under 2015 kom det en global uppmaning att främja ledarskapets uppmärksamhet på fattigdom, ojämlikhet och klimatförändringskrisen. För att detta skulle hända samlades världsledare den 25 september 2015 vid FN:s högkvarter i New York för att anta 2030-agendan för hållbar utveckling som ersätter millennieutvecklingsmålen.
I denna 2030-agenda listades 17 nya mål för hållbar utveckling (SDG) för att fungera som en vägledd väg under de kommande 15 åren för att göra världen till en bättre plats för vem som helst, var som helst.
Libanons visade en komplex prestationsindikator när det gäller millennieutvecklingsmålen. Därför har Libanon varit ett mål för utvecklingsutmaningar på alla nivåer, socialt ekonomiskt och miljömässigt. Krisen i Syrien ökade svårighetsgraden av utmaningarna.
Det fanns ingen faktisk förbättring av nivån på att lyfta fram behovet av en nationell utvecklingsstrategi för att förbättra SDG-statusen i Libanon hela vägen fram till 2016. Utöver detta, den ursprungligen hittade frågan kopplad till den syriska krisens inverkan på landets välbefinnande förhindrat ytterligare utveckling av infrastrukturen.
Libanon och millennieutvecklingsmålen
År 2000 antog FN:s generalförsamling millenniedeklarationen och satte åtta världsomspännande mål – millennieutvecklingsmålen som ska uppnås till 2015. millennieutvecklingsmålen inriktade sig på olika kritiska frågor från fattigdom och utbildning till den privata sektorns inskrivning i landets framsteg. Libanon lämnade in två rapporter om millennieutvecklingsmålen , 2003 respektive 2008. Den andra rapporten gav åtta rekommendationer, som inkluderade behovet av att skapa ett privat-offentligt partnerskap för hälsa, främjande av IKT-sektorn som drivkraft för ekonomin, främja utvecklingsfinansiering och underlätta gynnsamt marknadstillträde för libanesiska varor och WTO-anslutning.
Sedan dess har Libanon varit i kaos efter flera händelser som resulterat i politisk och säkerhetsmässig instabilitet. Kriget 2006 skadade infrastruktur och offentliga tjänster och orsakade förorening av jordbruksmarker och kusthavet på grund av ett stort oljeutsläpp. Fientligheterna som resulterade orsakade döden av 1200 civila och skadade omkring 5000 människor, av vilka 15% nu har permanenta funktionshinder. Krigets belastning på den libanesiska ekonomin, samhällen och humankapital, påverkade framstegen med millennieutvecklingsmålen.
Den 5 juni 2012, inför världstoppmötet, talade Republiken Libanons president till folket och uppmanade till ett "samvetsuppvaknande". Han hyllade att Rio+20-toppmötet är en "milstolpe på den väg som vi tog för att återplacera Libanon på den internationella kartan och betona dess civilisationsmässiga och kulturella status i världen." Hans uppmaning till handling handlade om att göra Libanon till ett land med frihet och samexistens men viktigast av allt, utveckling.
Senare under 2013 identifierades fem nyckelprioriteringar under fokusgrupper och nationella samråd. För det första behövde landet grundläggande tjänster främst inom områdena hälsa och utbildning. För det andra fanns det ett stort behov av god förvaltning och politiska reformer för att ta itu med korruption och sekteristisk politik. Det var också viktigt att främja strukturella reformer som sekulariseringen av staten och antagandet av en sund vallag som säkerställer en rättvis representation av alla libaneser och skapandet av en kultur av medborgarskap. Den tredje stora prioriteringen var kring fredsbyggande och konfliktförebyggande. Den fjärde handlade om förbättring av infrastrukturen och kollektivtrafiken och slutligen handlade den femte prioriteringen om inkluderande tillväxt och skapande av jobb.
Libanon och målen för hållbar utveckling
agendan för hållbar utveckling antogs av alla FN:s medlemsstater redan 2015. SDGs är en uppsättning av 17 globala mål för att förändra vår värld. De är en brådskande uppmaning till åtgärder som tas upp av och för alla länder för ett globalt partnerskap. SDGs spänner över olika utvecklingsområden inklusive fattigdom, jämlikhet, utbildning, ekonomisk tillväxt och mer. Agenda 2030 har 160 mål och 230 indikatorer.
I september 2015 godkände Libanon 2030-agendan för hållbar utveckling och SDGs. En ESCWA- rapport, utarbetad i samarbete med det libanesiska miljöministeriet i början av 2015, identifierade sex prioriteringar för hållbar utveckling för Libanon.
- Uppnå sysselsättning som genererar ekonomisk tillväxt;
- Bygga institutionell och administrativ kapacitet och förbättra styrningen;
- Förbättra sociala skyddssystem för alla grupper och ta itu med ojämlikheter;
- Uppnå energisäkerhet;
- Utveckla infrastruktur och hållbara städer;
- Skydda naturliga livsmiljöer och biologisk mångfald.
Rapporten noterade att dessa prioriteringar är i linje med SDG , särskilt SDG 7 (energi), SDG 8 (tillväxt och sysselsättning), SDG 9 och SDG 11 (infrastruktur och städer), SDG 10 (ojämlikhet), SDG 15 (ekosystem) och SDG 16 (institutioner).
Rapporteringsplattformar
Nationella regeringens datarapporteringsplattform om SDG-indikatorerna
Den libanesiska regeringen etablerade en institutionell mekanism för att ge intressenter möjlighet att delta i SDG-rapporteringsprocessen. Det finns också en nationell kommitté som inrättats av ministerrådet för SDG. Denna kommitté leds av premiärministern och omfattar mer än 50 statliga tjänstemän. Kommittén har lanserat en webbplats för att presentera framstegen för denna nationella kommitté mot att uppnå 2030-agendan.
Det finns också en lagstiftande institutionell mekanism för att övervaka SDGs inom det libanesiska parlamentet. Ministerier tar också hänsyn till integrationen av SDGs i sin planering, såsom folkhälsoministeriet eller industriministeriet.
| Representativ organisation\organ | Initiativ\Projekt | |
|---|---|---|
| SDG1 | Socialdepartementet | National Poverty Targeting Program (NPTP)-projekt |
| SDG 2 | Jordbruksdepartementet Ministeriet för ekonomi och handel |
|
| SDG 3 | Folkhälsoministeriet | Integrering av SDG-mål och indikatorer inom dess strukturella ram |
| SDG 4 | libanesisk regering | Att anta strategin för lika utbildningsmöjligheter för alla |
| SDG 5 | Libanons regering |
|
| SDG 6 | Libanons regering | Uppdatering av vattenresurser och skydd av avloppsnät |
| SDG 7 | ministerrådet | En 5-årig strategi för att förbättra elsektorn |
| SDG 8 | Ministeriet för ekonomi och handel | Libanon SME-strategi: En färdplan till 2020 |
| SDG 9 | industriministeriet | Integrera visionen om en bättre libanesisk industri till 2025 |
| SDG 10 | Folkhälsoministeriet Arbetsmarknadsdepartement |
|
| SDG 11 | Statens planeringsministerium | Att förbättra en nationell stadsstrategi och "Habitat III National Report for Libanon" |
| SDG 12 | Miljö- och industridepartementen | Libanons handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion för industrisektorn 2015 |
| SDG 13 | ministerrådet | Libanon undertecknade Parisavtalet 2016 som var under utredning tills vidare |
| SDG 14 | Rådet för utveckling och återuppbyggnad | Nationell fysisk masterplan för det libanesiska territoriet |
| SDG 15 | libanesisk regering |
|
| SDG 16 | Utrikesdepartementet och utvandrare samarbetar med EU | Utarbeta en nationell strategi för att bekämpa terrorism |
| SDG 17 | libanesiska och franska regeringar | Libanon - CEDRE-konferens (6 april 2018) |
Prestanda
Frivilliga nationella recensioner
Frivillig nationell granskning 2018
Libanon presenterade sin första Voluntary National Review (VNR) vid FN:s högnivåpolitiska forum för hållbar utveckling (HLPF) 2018.
VNR betonade vikten av offentlig-privata partnerskap i den libanesiska ekonomin och behovet av SDG-finansiering och mobilisering av den privata sektorn. Den syriska flyktingkrisen och dess inverkan på offentliga tjänster och ekonomin har gjort genomförandet av 2030-agendan mycket utmanande.
VNR utarbetades av en oberoende nationell kommitté ledd av premiärministern. Workshops, möten och samrådssessioner genomfördes med nationella intressenter.
VNR introducerade den nuvarande konjunkturen av SDG-implementeringen i Libanon i de områden där avtalet med 2030-agendan fortfarande är bräckligt eller saknas.
Libanon använde en viss metod för att skriva VNR. Insamlingen av data från primära resurser, inklusive omfattande samråd med viktiga ministerier, parlament och andra statliga enheter, gjordes som ett första steg. En undersökning bestående av korta frågor skickades också till alla relevanta offentliga förvaltningar för att samla in fakta och detaljer om nationella policyer och strategier relaterade till SDGs. Dessutom hölls tre workshops med företrädare för myndigheter, näringsliv och civilsamhälle. Tjugotre intervjuer med enskilda intressenter inklusive akademin genomfördes. Det andra steget bestod av en granskning av sekundära källor inklusive sektoriella strategier, departementsrapporter, planer och lagstiftning. Tematiska publikationer samt rapporter från FN-organ och väletablerade internationella organisationer användes också.
SDG-index
År 2020 rankades Libanons övergripande resultat i SDG Index på 95:e plats av 166 länder. Libanon fick 66,7
| SDG | Status | SDG-trender |
|---|---|---|
| SDG 1 | Uppnått | På rätt spår eller bibehåller SDG-prestation |
| SDG 2 | Stora utmaningar kvarstår | Stagnerar |
| SDG 3 | Betydande utmaningar kvarstår | Måttligt förbättras |
| SDG 4 | Betydande utmaningar kvarstår | Stagnerar |
| SDG 5 | Stora utmaningar kvarstår | Stagnerar |
| SDG 6 | Betydande utmaningar kvarstår | Måttligt förbättras |
| SDG 7 | Utmaningar kvarstår | Måttligt förbättras |
| SDG 8 | Stora utmaningar kvarstår | Stagnerar |
| SDG 9 | Betydande utmaningar kvarstår | Måttligt förbättras |
| SDG 10 | Betydande utmaningar kvarstår | Information inte tillgänglig |
| SDG 11 | Betydande utmaningar kvarstår | Minskar |
| SDG 12 | Betydande utmaningar kvarstår | Information inte tillgänglig |
| SDG 13 | Utmaningar kvarstår | På rätt spår eller bibehåller SDG-prestation |
| SDG 14 | Stora utmaningar kvarstår | Stagnerar |
| SDG 15 | Betydande utmaningar kvarstår | Stagnerar |
| SDG 16 | Betydande utmaningar kvarstår | Stagnerar |
| SDG 17 | Betydande utmaningar kvarstår | Minskar |
Privat sektor
SDGs implementering och den privata sektorn
Noterbart spelar den privata sektorn i Libanon ett avgörande bidrag till landets övergripande utveckling. Som det sägs i "Together towards Sustainable Development", ett projekt genomfört av UNDP Libanon, rapporterade de att den privata sektorn har den förmågan och kraften att främja landets status mot SDG-utvecklingsinitiativ som har en positiv effekt över alla andra SDGs främst SDG9. Den privata sektorn står för 80 procent av Libanons BNP. De stora bidragande sektionerna är bakning och finans, byggande, handel och turism. Som sådan är den privata sektorn en nyckelspelare för den libanesiska regeringens övergripande strategi genom att tillhandahålla investeringar och förstärka offentliga tjänster genom partnerskap med den privata sektorn. lanserades ett lagförslag om offentlig-privata partnerskap (OPP) av Högre rådet för privatisering.
Under 2012 lanserade UNDP "Strategi för att arbeta med den privata sektorn", för att främja hållbar mänsklig utveckling genom att engagera den privata sektionen och stödja "lämpliga inkluderande marknadsbaserade lösningar och tillvägagångssätt." Strategin förklarar att UNDP kommer att arbeta med det privata på två olika fronter. För det första kommer UNDP att "agera som en inkubator" för utveckling av projekt inom den privata sektorn på nationell och regional nivå, och därmed bidra till SDG 8, ekonomisk tillväxt . UNDP kommer att främja engagemang från den privata sektorn genom att främja de 10 principerna i FN:s Global Compact.Exempel på partnerskap med den privata sektorn inkluderar tekniskt och ekonomiskt bistånd, resursöverföring, underlättande av innovativa privata investeringar och opinionsbildning.
Den huvudsakliga plattformen som grupperar företagens hållbarhetsinitiativ i Libanon är den lokala avdelningen i FN:s Global Compact . Kompakten främjar de 10 principerna i FN:s Global Compact och de 17 målen för hållbar utveckling på landsnivå. Huvuduppgiften för det lokala nätverket är att bygga upp en stark förståelse för ansvarsfullt företagande och lyfta fram hållbarhetsåtaganden och ansträngningar från libanesiska företag och andra intressenter såsom icke-statliga organisationer, organisationer och den akademiska världen. Kompakten arbetar med kapacitetsuppbyggnad genom att integrera ett principbaserat förhållningssätt till SDG och tillhandahålla god affärspraxis för att leda vägen.
FN:s Global Compact Network Libanon främjar FN:s Global Compact-initiativ, de tio principerna och FN:s mål för hållbar utveckling (SDG) på landsnivå. Syftet är att bygga upp förståelse för ansvarsfulla affärsmetoder bland libanesiska företag och underlätta engagemang med icke-statliga organisationer, myndigheter, akademi och andra företag. Kompakten organiserar lokala workshops, konferenser och forum kring de 17 SDGs, inklusive Libanon Collaboration for the SDGs och Making Global Goals Local Business Middle-East.
Implementering och framsteg
SDG 1: Ingen fattigdom
I Libanon genomförs initiativ för att stödja de fattigaste och mest utsatta samhällena. Libanon lider dock oavsett alla ansträngningar som görs. I den meningen ligger många kvar under fattigdomsgränsen och riskerar att hamna på efterkälken. Med tanke på vissa statistiska fakta anses 27 % av libaneserna vara fattiga och spenderar mindre än 270 USD per månad. Under 2015 spenderade 70 % av de syriska flyktingarna i Libanon mindre än 120 dollar i månaden, 65 % av de palestinska flyktingarna i Libanon spenderade mindre än 210 dollar i månaden och 90 % av de palestinska flyktingarna från Syrien spenderade mindre än 80 dollar i månaden.
SDG 2: Zero Hunger
Frågan i Libanon om detta mål handlar inte om tillräckligt med god mat utan bristen på dess tillgänglighet för alla. För detta, med tanke på de statistiska indikatorerna, är 16,5 % av barnen under 5 år hämmade, vilket betyder att de inte utvecklas ordentligt på grund av undernäring . Ungefär 11 % av libaneserna, 93 % av de syriska flyktingarna, 62 % av de palestinska flyktingarna i Libanon och 94 % av de palestinska flyktingarna från Syrien kan inte tillgodose sina grundläggande matbehov.
Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Libanon har bevittnat viktiga framsteg som ökade medellivslängden och minskade några av de vanligaste mördarna som kranskärlssjukdomar och luftvägssjukdomar, och för att förbättra tillgången till kvalitetssjukvård. Men det pågår många ansträngningar för att förbättra befolkningens hälsa och säkerställa en överkomlig hälsovård för alla.
Mål 4: Kvalitetsutbildning
Libanon har en betydande ökning av andelen inskrivningar i grundskolan och det är en betydande ökning av ungdomarnas utbildningsstatus.
Det noteras att libanesiska ungdomar uppvisar avsevärt höga läs- och skrivkunnighetsgrader med en inträdesfrekvens på 90 procent i grundskolan. Denna höga inskrivningsfrekvens beror på dess obligatoriska och fria aspekt i offentliga skolor.
SDG 5: Jämställdhet
Det är viktigt att notera att Libanon har bevisat solida prestationer när det gäller jämlikhet och bemyndigande. Kvinnor lider fortfarande av ojämlikhet när det gäller sociala, politiska, juridiska och arbetsmarknadsaspekter. I kommunvalet 2016 valdes cirka 100 fler kvinnor in än i kommunalvalet 2010, fortfarande representerar kvinnor bara 5,5 % av kommunfullmäktigeplatserna. Endast 23,5 % av kvinnorna är en del av arbetsmarknaden, medan andelen män är 70,3 %. Och bara 3 procent av de nationella parlamentsplatserna innehas av kvinnor.
SDG 6: Rent vatten och sanitet
Viktiga förbättringar har gjorts på nivån för genomförandet av SDG 6. De flesta libaneser har förbättrat tillgången till vatten men befolkningen upplever ofta vattenbrist. En av de problem man ställs inför är att i vissa libanesiska områden är vattnet inte säkert att dricka. Även om Libanon har ett relativt väletablerat vatten- och avloppsnätverk, behandlas och hanteras fortfarande en begränsad mängd vatten och avloppsvatten på ett säkert sätt. I denna mening är upp till 70 % av de naturliga vattenkällorna i Libanon bakteriellt förorenade. 2012 utvann Libanon 0,7 miljarder kubikmeter grundvatten, men grundvattnet fylls bara på med 0,5 miljarder kubikmeter varje år.
SDG 7: Prisvärd och ren energi
Det är en viktig aspekt av libanesiska försök att närma sig SDG 7 genom att ha en hög potential att avvika från olja som huvudbränsle för energi och vara mer beroende av förnybar energi från resurser som sol, vind och vatten. Det krävs betydande ansträngningar för att öka utsläppen av växthusgaser och energins överkomliga priser. I Libanon kommer upp till 4,5 % av elen från vattenkraft och upp till 95,5 % från olja. 2012 mötte Electricité du Liban (EDL) bara 63 % av efterfrågan på el i Libanon. Cirka 53 % av Libanons totala utsläpp av växthusgaser kom från energisektorn 2012.
Mål 8: Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt
Libanon har bevittnat en enorm kamp med avseende på dess tillväxttakt. Det är viktigt att nämna att oavsett dessa kamper har den libanesiska ekonomin visat en hög nivå av motståndskraft mot regional instabilitet, med stöd av sektorer som turism och byggande. Det är en ständig utmaning för Libanon att skapa tillräckligt med jobb, vilket visar att höga arbetslöshetssiffror, särskilt bland kvinnor och ungdomar, samt en hög emigration av utbildade ungdomar från Libanon. Det uppskattas att ungdomsarbetslösheten i Libanon är 21,6 % och att den ständigt stiger.
SDG 9: Industri, innovation och infrastruktur
Libanon är känt för sina ungdomsföretagande aktiviteter. Detta rykte om att ha en livlig entreprenörskapsatmosfär har hjälpt små företag att växa. En utmanande aspekt av den libanesiska industrin är relaterad till tillverkningsexporten som minskade med nästan 30 % från 2012 till 2015.
SDG 10: Minskad ojämlikhet
Ojämlikheter har olika ansikten i Libanon som är relaterade till inkomst, konsumtion och sociala aspekter, särskilt mellan Beirut och landsbygdsområden. Geografiska klyftor finns och ökade på grund av sättet att skicka finansieringen direkt till kommunerna, vilket särskilt påverkar kommuner på landsbygden. De rikaste 20 procenten i Libanon står för 40 procent av all konsumtion, fem gånger mer än de fattigaste 20 procenten. Libanon har ingen civillag som garanterar likabehandling för alla i frågor om personlig status som äktenskap, vårdnad och arv, utan har snarare 15 separata lagar om personlig status som är kopplade till religiösa sekter. Ett annat viktigt faktum är att de 244 mest utsatta kommunerna tar emot 87 % av alla fördrivna personer från Syrien.
SDG 11: Hållbara städer och samhällen
Det är välkänt om Libanon att det har ett rikt urbant kulturarv, med ett antal av världens äldsta städer. Emellertid ägde enorma demografiska förändringar rum, som ökningen av konflikturbanisering och vågor av externa och interna förflyttningar. Denna ökade utmaning gör det svårare att upprätthålla social sammanhållning och säkerställa integration. Omkring 90 % av befolkningen i Libanon bor i stadsområden och cirka 30 % bor bara i Beiruts storstadsområde. Utöver detta bor majoriteten av syriska flyktingar i stadsområden, ofta i fattiga stadsdelar med hög täthet och ibland under utsatta förhållanden. Mer, 63 % av de palestinska flyktingarna i Libanon och 55 % av de palestinska flyktingarna från Syrien bor i läger, varav de flesta är belägna i stadsområden.
SDG 12: Ansvarsfull produktion och konsumtion
Som ett försök att minska föroreningarna har Libanon ända sedan 2000 implementerat miljölagstiftning som kräver att industrier ska minimera sina föroreningar.
Men miljöstyrningen på kommunal nivå och nationell nivå måste stärkas ytterligare för bättre återvinning och avfallshantering. I denna mening kunde Libanon minska konsumtionen av CFC (ett ämne som bryter ned ozonskiktet) från 928 ton till 0 ton på mindre än femton år. År 2010 återvanns 17 % av hushållens fasta avfall medan 83 % skickades till deponier eller öppna soptippar, inklusive potentiellt farliga former av avfall.
SDG 13: Klimatåtgärder
Libanon har undertecknat flera konventioner, till exempel Parisavtalet om klimatförändringar , och etablerat flera institutioner dedikerade till skydd av miljön. Landet är sårbart för extremt väder som vinteröversvämningar och långvariga varma sommardagar. [ citat behövs ] I detta avseende förväntas det att Libanon kan göra mer för att minska sitt bidrag till klimatförändringen och öka kapaciteten hos institutioner som arbetar med miljöfrågor. Libanon ökade sina utsläpp av växthusgaser, gaser som är skadliga för miljön och bidrar till 10-20 behovsuppdatering klimatförändringarna , med nästan 5 % årligen mellan 1994 och 2012. [ ] Det uppskattas att år 2040 kommer nederbörden i Libanon att ha minskat med %. För närvarande kommer havsnivån i Libanon att stiga med upp till 60 cm under de kommande 30 åren. [ när? ]
SDG 14: Livet under vattnet
SDG 15: Livet på land
SDG 16: Fred, rättvisa och starka institutioner
SDG 17: Partnerskap för målen
Utmaningar
Den 18 juli 2018: Ministermötet för 2018 års session i FN:s högnivåpolitiska forum för hållbar utveckling (HLPF) delade offentligt representationen av 46 frivilliga nationella granskningar (VNR) under tre dagar. Syftet var att dela utvecklingen och utmaningarna som deltarländerna står inför när de implementerar SDGS.
Kritiska utmaningar skulle diskvalificera Libanon från att genomföra 2030 års agenda för hållbar utvecklingsmål. Dessa utmaningar inkluderar: politisk instabilitet, flyktingkris, socioekonomiska politiska val, socialt skydd, skatter, brist på data och brist på jämställdhet.
VNR inkluderade några utmaningar inför implementeringen av SDGs i Libanon inklusive bristen på ett starkt statistiskt system och databas för SDG-målen och indikatorerna samt bristen på kapacitetsuppbyggnad. Den offentliga förvaltningens institutionella kapacitet måste stärkas med hjälp av FN-organ och internationella organ.
Politiska hinder
Det politiska systemet i Libanon beskrivs av den överenskomna maktdelningen som leder till obalanserad styrelsestruktur. Detta resulterar i politiska konflikter som påverkar både den offentliga och privata sektorns ekonomiska och institutionella prestanda. Denna ineffektiva maktfördelning leder till svag bräcklig institutionell strategisk planering och frånvaro av transparens. Följaktligen förbjuder korruption investeringar och globala utvecklingsprojekt. Resultatet av denna politiska fördelning representerar en begränsning i beslutsfattandet för alla projekt eller framsteg.
Flyktingkris
Libanon har mött ett komplext tillvägagångssätt när det gäller att mer än en miljon syrier tillgriper landet för att få skydd. Libanon var välkänt som landet som har integration av flyktingar i sin befolkning. Denna överbefolkning av flyktingar påverkar infrastrukturen negativt. Detta resulterar i en obalanserad fördelning av utvecklingsprojekt mot en bättre status för landet. Flyktingar, främst palestinier och syrier, led under lång tid av ojämlik politik eftersom de är kända som de nationer som är kvar. Som en rapport som går tillbaka till 2019 står Libanon och Jordanien inför samma ökade kris med 17 % respektive 7 % av den totala befolkningen. De utmaningar som dessa samhällen ställdes inför var relaterade till behovet av psykisk hälsastöd, behovet av mer avancerade utbildningsstrategier och projekt och ökad könsskillnad.
I oktober 2014 ägde en regeringsförändring rum när det gäller omorganiseringen av syriska flyktingar. Dess huvudsakliga mål var att minska det totala antalet syriska flyktingar och samtidigt uppmuntra dem att återvända till Syrien, det är fortfarande ett pågående mål listat på den statliga agendan.
Socioekonomiska politiska val
Den ekonomiska strukturen i Libanon beror på en fokuserad modell på bank- och finanssystem och sektorer. Behovet av att återuppbygga landet efter inbördeskriget berodde på överlån från internationella organ. Detta görs för en växelkurs från givarna som ökar en offentlig skuld som landet inte kan möta. Denna koncentration av investeringar i specifika sektorer misslyckades med att förbättra länets ekonomiska status och attrahera nya avancerade projekt från investerare som skulle ha ökat alla mål som 2030-agendan satte upp. Fattigdomen och arbetslösheten har ökat inom ungdomar, vilket ger litet utrymme för tillväxtförbättring och en känsla av konkurrenskraft.
