Luxembourg Institute of Socio-Economic Research

Luxembourg Institute of Socio-Economic Research (LISER)

Etablerade	1978
President	Véronique Hoffeld
vd	Aline Muller
Administrativ personal	180
Plats	Esch-sur-Alzette , Luxemburg
Hemsida	http://www.liser.lu/

LISER logotyp

Luxembourg Institute of Socio-Economic Research ( LISER ) är ett forskningscentrum beläget i Esch-sur-Alzette , Luxemburg .

LISER är ett luxemburgskt offentligt forskningsinstitut under jurisdiktionen av ministeriet för högre utbildning och forskning. Dess forskningsfokus ligger inom området social och ekonomisk politik, inklusive den rumsliga dimensionen. Detta omfattar ämnen som fattigdom, ojämlikhet, utbildning, social integration, sysselsättning, arbetslöshet, hälsa, bostäder, rörlighet och regional konvergens. Syftet är att förbättra förståelsen av orsakssamband och att tillhandahålla solida bevis för effekten av institutionella inställningar och policyalternativ på utfall. Baserat på empiriska bevis syftar institutet till att ge välgrundade och tydliga svar på policyrelevanta frågor. Resultaten publiceras i form av forskningsrapporter, monografier och vetenskapliga artiklar.

LISER har integrerats i en enhetlig rättslig ram för de luxemburgska forskningsinstituten baserad på lagen av den 3 december 2014. Den har en årlig budget på cirka 18,5 miljoner euro, varav 60 % tilldelas av regeringen och 40 % är kommer från projektrelaterade finansieringsresurser. Statlig finansiering baseras på ett flerårigt resultatkontrakt.

Forskning

Luxemburg och den större regionen tillhandahåller ett laboratorium för att undersöka socialpolitiska frågor som är av central betydelse för den europeiska integrationsprocessen. Betydande institutionella skillnader inom ett relativt litet avstånd och deras inverkan på gränsöverskridande verksamhet som företagslokalisering, hushållens rörlighet, monetära flöden och liknande genererar ett överflöd av forskningsämnen som är relevanta för en bättre förståelse av de ekonomiska mekanismerna. och social konvergens eller divergens.

LISER bidrar till att främja vetenskaplig kunskap i sociala och ekonomiska frågor inom verksamheten vid sina tre forskningsavdelningar "Livsvillkor", "Arbetsmarknad" och "Urban Development and Mobility". Parallellt ansluter sig institutet till nationella och europeiska prioriteringar och främjar tvärvetenskaplighet genom att fokusera sitt forskningsarbete på tre prioriterade forskningsprogram: "Crossing Borders", "Health and Health Systems" och "Digital Transformation".

LISER är värd för två kompletterande infrastrukturer, viktiga drivkrafter för dess forskningsutveckling och excellens.

Datacentret, som består av två pelare: datainsamlingsförmågan (direkt och indirekt datainsamling), och dataarkiverings- och datahanteringsförmågan. Behavioral and Experimental Economics dedikerad till att undersöka mänskligt beslutsfattande med hjälp av experiment utförs i kontrollerade miljöer. Dess experimentella tillvägagångssätt bidrar till att förbättra förståelsen av mänskligt beteende i en mängd olika socioekonomiska sammanhang.

LISER har som mål att vara ett internationellt erkänt socioekonomiskt forskningsinstitut som specialiserat sig på analys av samhällsförändringar. Genom sin inter- och multidisciplinära forskning ger den ett proaktivt och riktat bidrag till en hållbar och inkluderande utveckling av samhällen på nationell och internationell nivå.

Institutets personal består av cirka 180 anställda (inklusive undersökning och datacenter), där mer än 50 % av personalen är forskare, främst inom ekonomi, sociologi och geografi.

Arbetsmarknad

Institutionens huvudsakliga uppdrag är att producera forskning som är både utmärkt och effektfull, och mer specifikt att analysera effekterna av offentlig politik och samhällsförändringar på sysselsättningen och på arbetsplatsen.

Avdelningens huvudteman kretsar kring:

• Den offentliga politikens inverkan på sysselsättningen i ett sammanhang med hög gränsöverskridande rörlighet och;
• Hur nuvarande socioekonomiska utmaningar (såsom digitala transformationer, mångfald och åldrande av arbetskraften) på arbetsplatsen påverkar företagens sätt att organisera och prestera, anställdas kompetens och beteende samt arbetsrelationer. Dessa frågor är aktuella och relevanta för Luxemburg såväl som för Europeiska unionen.

Institutionens forskning är multidisciplinär (ekonomi, statistik, sociologi, statsvetenskap, juridik) och använder sig av olika verktyg (policyutvärdering, kvantitativa, experimentella och kvalitativa metoder). Genom Arbetsmarknadsobservatoriet använder avdelningen sin forskningsinfrastruktur och sin kompetens för att ge råd till beslutsfattare och informera allmänheten om nya rön inom dessa områden.

Levnadsvillkor

Avdelningens uppdrag är att producera vetenskapligt hög nivå och socialt relevant forskning om 'Offentlig politik, välfärd och socioekonomiska ojämlikheter'.

Avdelningens mål är att genom analys av policyrelevanta frågor bidra till en bättre förståelse av drivkrafterna bakom ojämlikhet, fattigdom och social sammanhållning, både på kort och lång sikt, och av socialpolitikens och välfärdens roll, effektivitet och hållbarhet. stat.

Institutionen är tvärvetenskaplig till sin karaktär och kännetecknas av erkänd internationell, vetenskaplig och akademisk expertis i mätfrågor (t.ex. ojämlikhet, jämställdhet, social övervakning) och ex-ante (mikrosimulering) och efterhandspolitisk utvärdering. Mer specifikt studerar institutionen de mångfaldiga dimensionerna av individers och familjers liv som är kärnan i både orsakerna till och konsekvenserna av ojämlikhet, från tidig barndom till hög ålder, genom utbildning, fertilitet och familjebildning, från anställning till pension. Kvalitativ, vanligtvis undersökningsbaserad forskning, undersöker hushållens inkomster, förmögenhet, ojämlikhet, fattigdom och social inkludering ur en mängd olika perspektiv. Effektutvärderingen av socialpolitik, familjepolitik, utbildning, hälsa, pension och bredare socialpolitik på levnadsvillkor är en integrerad del av institutionens forskningsagenda.

Institutionen bidrar också till institutets multi- och tvärvetenskapliga forskningsprogram:

• LC:s bidrag till det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet "Hälsa & hälsosystem" är för närvarande inriktat på effekterna av åldrande på befolkningens hälsotillstånd och dess efterföljande ekonomiska effekt, såväl som på analysen av ojämlikheter i hälsa.
• LC-bidraget till det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet "Digital transformation" täcker frågor relaterade till framtiden för socialt skydd (t.ex. basinkomst) eller införande av nya metoder inom utbildning (t.ex. digital lärplattform).
• LC:s bidrag till det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet "Migration and Crossing Borders" täcker ämnen som jämställdhet och social rörlighet. Konsekvenserna av ett ökande antal migranter och gränsarbetare på välfärdsstaten, social sammanhållning, preferenser för omfördelning och ett flerspråkigt utbildningssystem utreds.

Stadsutveckling och rörlighet

Institutionens målsättning är att spela en framträdande roll i akademisk och samhällelig tvärvetenskaplig och tvärsektoriell forskning, internationellt och nationellt. Syftet är att ge en förståelse för stadslivet och städernas funktion, konsekvenserna för städernas hållbarhet samt livskvaliteten för deras invånare och besökare, och att identifiera effektiva vägar på individ- och stadsnivå för att stimulera urban vitalitet och livskvalitet.

Viktiga tematiska frågor på forskningsagendan är bostäder, utveckling av finansiella centra, rumslig utveckling, gränsöverskridande storstadsintegration, lokal och gränsöverskridande rörlighet, folkhälsa och smarta städer. De två observatorierna, ett om boende och ett annat om rumslig utveckling, inklusive expertis inom GIS, utgör en viktig grund för forskning.

UDM-avdelningen bidrar också till de tre tvärvetenskapliga forskningsprogrammen:

• Gränsöverskridande frågor är centrala i många studier av institutionen. Att analysera gränsöverskridande flöden och relationerna med politiska, sociala, kulturella, ekonomiska och institutionella faktorer främjar flera samarbeten med det gränsöverskridande tvärvetenskapliga programmet.
• UDM har utvecklat starka kompetenser inom forskning om hälsokonsekvenserna av mobilitet och exponering för stadsmiljöer och i hälsointerventioner, som kommer att utökas ytterligare för att bidra optimalt till Health & Health Systems tvärvetenskapliga program.
• I ett digitaliserat samhälle erbjuder internet och smartphones möjligheter att delta i e-aktiviteter på ett sätt som är mindre begränsat av tid och plats. Dessutom kan implementeringen av bilfordon förändra den dagliga rörligheten. De sociala och rumsliga implikationerna av ett digitaliserat samhälle kommer att vara en forskningsyxa för det tvärvetenskapliga programmet Digital Transformation.

Korsa gränser

Med den fria rörligheten för individer inom EU, politisk instabilitet och global ojämlikhet har fler och fler människor passerat gränser under de senaste decennierna, antingen som flyktingar, vanliga migranter eller som dagliga transnationella pendlare. Dessa gränsöverskridande rörelser skapar viktiga utmaningar för EU-länderna och har särskilt starka konsekvenser för dess arbetsmarknad, offentliga finanser, social sammanhållning och regional styrning kring gränsområden. I detta sammanhang är det viktigt att ha verktyg för att övervaka, analysera och förbättra förståelsen för orsaker och konsekvenser av dessa flöden – en förutsättning för relevant rådgivning till beslutsfattare.

Det gränsöverskridande forskningsprogrammet om "Crossing Borders" syftar till att samordna, utveckla och bidra till det gränsöverskridande arbetet som utförs inom och över någon av LISERs tre avdelningar.

Forskningsprogrammet om gränsöverskridande har specifika mål:

(i) Bedöma storleken och strukturen hos historiska och senaste gränsöverskridande flöden och förstå deras bakomliggande drivkrafter. (ii) Använd innovativa datakällor för att studera samspelet mellan olika former av mobilitet. (iii) Analysera de ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av dessa flöden för alla berörda parter. (iv) Bygg projektionsverktyg för att förutse framtida rörelser. (v) Utveckla verktyg för att hjälpa politiska beslutsfattare att maximera vinsterna och/eller minimera kostnaderna för nuvarande och framtida rörelser för europeiska länder i allmänhet och för det luxemburgska samhället i synnerhet. (vi) Förse intressenter och det civila samhället med databaser och expertanalyser som hjälper dem att förstå krafterna i arbetet och konsekvenserna av politiska åtgärder. (vii) Bidra till utbildning av doktorander i dessa ämnen.

Hälsa och hälsosystem

Ett av de sjutton målen i de hållbara utvecklingsmålen (SDG) som antogs av FN 2015 är "att göra det möjligt för alla att leva vid god hälsa och främja välbefinnandet för alla människor i alla åldrar".

De miljömässiga, sociala och ekonomiska förhållanden under vilka individer lever, arbetar och utvecklar sina dagliga aktiviteter påverkar en majoritet av befolkningens riskfaktorer och hälsotillstånd - ofta representerande "orsakerna till orsakerna" till sjukdom. Således tenderar en situation av fattigdom att begränsa möjligheterna att anta beteenden som gynnar god hälsa (t.ex. hälsosam kost, fysisk aktivitet, etc.), att leva i hälsosamma miljöer (säkerhet, hälsa, föroreningar), för att få tillgång till självförverkligande. (utbildning, sociala relationer) och tillgång till hälso- och långtidsvård av hög kvalitet.

Det tväravdelningsövergripande forskningsprogrammet om "Hälsa och hälsosystem" strävar efter att samordna, utveckla och bidra till det hälsorelaterade arbete som utförs inom och över någon av LISERs tre avdelningar. Arbetet fokuserar på i första hand kvantitativa, sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter av hälsa, genom att utnyttja expertis och infrastruktur i hela LISER.

LISER kommer att bidra till detta mål genom att utveckla multidisciplinär forskning av hög kvalitet inom ett brett spektrum av ämnen, inklusive:

(i) Socioekonomiska och rumsliga ojämlikheter i individers och befolkningars hälsa. (ii) Socioekonomiska och miljömässiga bestämningsfaktorer för hälsa. (iii) De socioekonomiska konsekvenserna av hälsa. (iv) Ekonomin kring hälsobeteenden. (v) Den rigorösa utvärderingen - i termer av effektivitet såväl som (om möjligt) "valuta för pengarna" - av politik som direkt eller indirekt kan påverka dessa bestämningsfaktorer, och; (vi) Bedömning av hälsosystemets prestanda.

Digital transformation

Liksom den industriella revolutionen skakade de senaste två århundradena, förändrar den digitala revolutionen vårt dagliga liv såväl som hur våra sociala och ekonomiska system fungerar. Individer använder i allt större utsträckning informations- och kommunikationsteknik i sitt dagliga liv; nya varor och tjänster utvecklas i allt snabbare takt och våra sätt att kommunicera, lära sig, flytta, köpa, sälja och till och med konsumera varor och tjänster påverkas dramatiskt av den digitala omvandlingen av våra samhällen. Implikationerna av den digitala omvandlingen kommer oundvikligen att sträcka sig bortom arbetsmarknaden och kommer att ha direkta och indirekta konsekvenser för våra sociala välfärdssystem såväl som våra sätt att föreställa kommande generationers utbildning.

Digital Transformations är ett tväravdelningsövergripande forskningsprogram som strävar efter att utöka användningen av matematisk modellering och optimering till komplexa socioekonomiska system för att erhålla beskrivande och föreskrivande modeller som kan definiera/bedöma socioekonomisk politik samt förutsäga deras påverkan. Dess huvudsakliga mål är att koppla data till beslut på ett sådant sätt att lösa dessa problem effektivt, uppnå bättre / smartare beslut och i slutändan påverka samhället positivt.

Programmet utnyttjar i hög grad analys, kvantitativ modellering och datavetenskap för att ta itu med praktiska problem som uppstår från olika områden, allt från finans till utbildning, genom hälsovård, transport, telekommunikation och personlig medicin.

Digitala transformationer täcker följande breda forskningsområden:

• Diskret och robust optimering
• Matematisk programmering
• Kombinatoriska och grafteoretiska algoritmer
• Design och analys av algoritmer
• Utveckling av storskaliga optimeringstekniker

Datacenter

LISER har traditionellt haft en dominerande ställning i Luxemburg när det gäller undersökningen ansikte mot ansikte. Dess portfölj innehåller både administrativa undersökningar för luxemburgska och EU-institutioner samt undersökningar som används för forskning av interna forskare och externa forskningssamarbetspartners.

Idag syftar Datacentret till att samla in data för vetenskapliga studier för att göra dem tillgängliga för forskare, politiska aktörer och andra samarbetspartners i samhället. Tack vare sin expertis inom undersökningsmetoder och statistik är datacentret en unik aktör i Luxemburg för forskare och beslutsfattare i utvecklingen av forskningsprojekt och åtgärder på området.

Som en forskningsinfrastruktur för datainsamling och arkivering av samhällsvetenskaplig data är centrets mål att:

• Stöd LISER-forskare såväl som det samhällsvetenskapliga forskarsamhället, både lokalt och internationellt, genom dess unika datainsamlingsförmåga. Genom att tillföra operativ och vetenskaplig expertis baserad på toppmoderna och innovativa metoder och teknologier bidrar Datacentret till produktion av högkvalitativ forskning och effektiva lösningar på stora utmaningar som samhället står inför.
• Erbjud en refererad och pålitlig plattform med verktyg och tjänster som gör det möjligt för både dataproducenter och dataanvändare att enkelt dela, hitta och komma åt återanvändbar och interoperabel data. Detta i sin tur tillgodoser de ökande behoven av öppen vetenskap samtidigt som det är förenligt med säkerhet, integritet och integritet för information som står på spel.

Pågående undersökningar inkluderar hushålls-, finans- och konsumtionsundersökningen (HFCS), hushållens ekonomi- och konsumtionsundersökning - gränsarbetare (HFCS-XB) och EU-statistiken över inkomst, SHARE Wave 8 och levnadsvillkor (EU-SILC 2019) .

Beteende- och experimentell ekonomi

LISER började investera i beteende- och experimentell ekonomi 2015, med skapandet av 'LISER-LAB' som består av en toppmodern laboratorieanläggning med 32 nätverksanslutna datorer och en ämnespool på cirka 1000 universitetsstudenter, för att driva ekonomi experiment.

LISERs Centrum för beteende- och experimentell ekonomi bildades 2019 med syftet att:

• Generera förstklassig akademisk forskning som kan vara av intresse inte bara för akademiska forskare, utan även för nationella och internationella beslutsfattare. För att uppnå detta mål etablerar centret långsiktiga partnerskap med offentliga och privata aktörer som gör det möjligt för forskare att samproducera forskning med icke-akademiska partners och bedriva verksamhet för att söka anslag.
• Bredda spektrumet av experimentella metoder på LISER genom att skapa en plattform för att genomföra storskaliga onlineexperiment, med hjälp av medlemmar av den allmänna befolkningen bosatta i Luxemburg som forskningsdeltagare.
• Maximera internationell synlighet genom att placera centret och LISER i ett rikt akademiskt nätverk, bestående av internationella spetscentrum inom experimentell och beteendeekonomi.

Forskarnas intressen sträcker sig från studiet av moral och sociala normer, och deras interaktion med den intuitionella och kulturella miljö där de verkar, till de beteendemässiga fördomar som påverkar arbetsmarknadsdeltagande och resultat (särskilt i relation till genusfrågor). Gruppen har en historia av publikationer i flera akademiska tidskrifter av högsta klass, inklusive American Journal of Political Science, Econometrica, Economic Journal, European Economic Review, Experimental Economics, Games and Economic Behavior, Journal of Economic Behavior and Organization, Journal of the European Economic Association, Journal of Public Economics, Management Science and Proceedings of the National Academy of Sciences.

Historia

Från och med den 3 december 2014 har det tidigare CEPS/INSTEAD förvandlats till LISER (Luxembourg Institute of Socio-Economic Research).

Tidigare som CEPS bestod centret av fem forskningsenheter: Institutionen för befolkning och sysselsättning, Institutionen för ekonomi, Institutionen för geografi (GEODE) och Institutionen för internationell utveckling (ERDI).

Internationell magisterexamen i socialpolitisk analys (IMPALLA). Med politiskt och ekonomiskt stöd från Luxemburgs premiärminister och ministern för kultur, högre utbildning och forskning bildades ett CEPS/INSTEAD-relaterat universitetskonsortium för att skapa en forskarskola för jämförande offentlig policyanalys och data. Universitetskonsortiet och för att garantera programmets akademiska standarder hade CEPS/INSTEAD ingått ett joint venture-avtal med Institutionen för sociologi vid Katholieke Universiteit Leuven som nyckelpartner och erbjuder en internationell master i socialpolitisk analys (IMPALLA).

Integrated Research Infrastructure in Social Sciences at CEPS/INSTEAD (IRISS) var ett besöksprogram på CEPS/INSTEAD. Dess uppdrag var att organisera korta besök av forskare som är villiga att bedriva empirisk forskning inom ekonomi och annan samhällsvetenskap med hjälp av arkivet med mikrodata som finns tillgängligt vid centret.

1978 grundade Gaston Schaber en ASBL (Association without lucrative purposes) för att forska om ihållande fattigdom i industriländer inom ramen för det första Europeiska gemenskapens program för att bekämpa fattigdom. Centret fick sedan genom luxemburgsk lag status som en offentlig institution av premiärministern 1989, med vetenskaplig, administrativ och finansiell autonomi

externa länkar

• Officiell hemsida
• IRISS hemsida
• Publikationer av medlemmar i CEPS/INSTEAD