Lotteri av Huruslahti
Lotteriet i Huruslahti ( finska : Huruslahden arpajaiset ) var en massaker och påstådd decimering som inträffade i Varkaus , Finland under finska inbördeskriget . I den dödades cirka 90 röda ( kommunistiska ) fångar av de vita ( antikommunistiska ) trupperna, [ citat behövs ] efter slaget vid Varkaus 1918.
Det var den första tillämpningen av Shoot on the Spot-deklarationen , [ citat behövs ] som beordrade att alla röda ledare, agitatorer och sabotörer greps på bar gärning , och den som faktiskt hade deltagit i våld skulle skjutas utan rättegång , vilket definierade detta som försvarligt . mord snarare än en dödsdom . Det hävdades av de röda att de vita trupperna, efter slaget vid Varkaus, beordrade alla tillfångatagna röda att samlas i en enda rad på Huruslahtis is, först valde alla ledare och sedan var femte fånge och avrättade dem på plats . Antalet avrättade var 10 % av de anklagade. De vita hävdade att de individuellt valde ut varje offer baserat på kända identiteter och våldshandlingar snarare än slumpmässigt, trots att många offer var minderåriga och inte hade deltagit i striden. Vidare skildes de dömda först från resten och sköts sedan i grupper om fem.
Händelsens laglighet har diskuterats: i moderna termer skulle det betraktas som ett krigsbrott . Det var tydligen pinsamt för det vita ledarskapet redan vid den tiden: det fanns ingen krigsförklaring, och den uppenbara lagligheten var helt baserad på en militär order , inte lag som konventionellt krävdes. Senaten betraktade offren som "beväpnade civila " . Utan en särskild lag som tillåter dödsstraff kan avrättningarna anses vara olagliga. Den nyligen självständiga staten Finland hade dock inte undertecknat några fördrag om krigslagar , såsom Brysseldeklarationen 1874 eller Haagkonventionerna 1899 och 1907 . De allmänna amnestilagarna som antogs [ citat behövs ] efter kriget [ när? ] fritog alla gärningsmän från rättsligt ansvar.