Lonomia mäktig

Lonomia achelous
Vetenskaplig klassificering
Rike:	Animalia
Provins:	Arthropoda
Klass:	Insecta
Beställa:	Lepidoptera
Familj:	Saturniidae
Släkte:	Lonomia
Arter:	L. achelous
Binomialt namn
Lonomia mäktig Cramer , 1777

Lonomia achelous , den brasilianska larven eller jättesilkesmallarven , är en giftig larv som är endemisk till Sydamerika. Arten beskrevs första gången av Pieter Cramer 1777.

Beskrivning och beteende

Dessa larver är 50 mm långa, har en tjock, borsttäckt kropp som är grönbrun och en mörkbrun eller svart huvudkapsel. Ungar är vanligtvis ljusgröna och mörknar med åldern. Malens ägg är ljust gröngula i form av en tunna; de placeras i lämpliga värdväxter. Malen har en färg av flera nyanser av blek till medelbrunt, vingarna liknar ett dött löv, har en mörk central fixering vid vingspetsen.

Under larvfasen är de nattaktiva , och de livnär sig på löv av buskar och flera vedartade träd. De är vanligtvis grupperade på stammar eller på botten av samma växter under dagen. Larverna är täckta av spetsiga ihåliga taggar (spicules), giftet injiceras i alla inkräktare när det fixeras på huden och bryts.

Utbredning och livsmiljö

Den finns i Sydamerika, i Bolivia , Brasilien , Colombia , Ecuador , Franska Guyana , Guyana , Peru , Surinam och Venezuela .

Gift

Lonomia achelous venom har potent prokoagulerande och antikoagulerande aktivitet, Lonomin II och Lonomin I aktiverar fibrinolys , och Lonomin V är ett Faktor XIII- proteas , det finns också en mild DIC med L. achelous envenomation som kan tillskrivas prokoagulant aktivitet av Lonomin IV (Factor Xa-liknande aktivator). ). Huvudmekanismen för L. achelous envenomation är emellertid intensiv fibrinolys, vilket antyds av den förlängda eugoblin-lystiden som ses hos nästan alla patienter.