Lhasa Atlas
 | |
| Författare |
Knud Larsen Amund Sinding-Larsen |
|---|---|
| Land | Förenta staterna |
| Språk | engelsk |
| Ämne |
Arkitektur Historia Geografi |
| Genre | facklitteratur |
| Publicerad | 2001 |
| Utgivare | Serindia publikationer |
| Mediatyp | Hårt omslag |
| Sidor | 180 |
| ISBN | 978-0-906-026571 |
Lhasa Atlas: Traditional Tibetan Architecture and Townscape är en facklitteratur om Lhasas arkitektur och stadsplanering av Knud Larsen och Amund Sinding-Larsen.
Bakgrund
Boken är en samling av ett stort antal fotografier från det nära förflutna samt från så långt tillbaka som 1930-talet, tillsammans med reproduktioner av målningar, reproduktioner av linjeteckningar, satellitfotografier och gamla och nya kartor. Dessutom går texten in i detalj om ett antal byggnader i Lhasa baserat på grunderna och detaljerna i tibetansk arkitektur, såväl som de ansträngningar som har gjorts för att behålla dessa byggnader.
Innehåll
Innehållet i denna bok presenteras i följande kapitel: arkitektur, stadsbild, byggnader och bevarandet av Lhasa och dess framtid. Ämnet om tibetansk arkitektur behandlas i det första kapitlet. Arkitekturen i Lhasa är föremål för det andra kapitlet. Det tredje kapitlet fokuserar på betydande historiska byggnader i Lhasa som byggdes före 1950. Det sista kapitlet diskuterar bevarandet av Lhasa såväl som dess potential i framtiden.
Reception
skriver för The Tibet Journal , "När jag skriver den här recensionen rapporteras ytterligare rivningar av traditionella byggnadskomplex nära Jokhang-templet. I detta ljus blir Lhasa-atlasen desto viktigare eftersom den nu innehåller en förteckning över något som inte längre finns."
I Journal of Peace Research skriver Åshild Kolås , "Mitt i en rivningsvåg dokumenterade projektgruppen mödosamt många av de gamla byggnaderna i Lhasa i ett försök att värna om dess traditionella arkitektur. Även om de kinesiska myndigheterna spenderade miljoner på att renovera Potala-palatset och Jokhang-templet, Gamla stan som omger Jokhang ansågs uppenbarligen inte vara skyddsvärd."
I en recension för Arts Asiatiques skriver den sena franske tibetologen Anne Chayet, "Verket presenterar ett visst antal tillfälliga felaktigheter och dess historiska referenser är otillräckliga, eller annars otillräckligt explicita, även om författarna gjorde rätt i att understryka skillnaden i uppfattning, för sådana en studie mellan arkitekten, konsthistorikern och curatorn."