Latinka Perović

Latinka Perović Petrović
Perović 2013
Född	( 1933-10-04 ) 4 oktober 1933 Beloševac , kungariket Jugoslavien (nu Kragujevac , Serbien)
dog	12 december 2022 (2022-12-12) (89 år) Belgrad , Serbien
Alma mater	Filosofiska fakulteten (grundutbildning och master) och fakulteten för statsvetenskap (doktorand) ( Universitetet i Belgrad )
Yrke(n)	Politiker, historiker
Politiskt parti	Civic Democratic Forum (2021–2022) Kommunistförbundet (till 1972)

Latinka Perović ( serbisk kyrilliska : Латинка Перовић ; 4 oktober 1933 – 12 december 2022) var en jugoslavisk kommunistledare, historiker och politiker. Under den socialistiska federala republiken Jugoslaviens existens var Perović generalsekreterare för Serbiens Kommunistförbund under perioden 1968 till 1972. 1972 avskedade Jugoslaviens Förbundsförbund för Kommunister henne från hennes position tillsammans med Marko Nikezić och Mirko Tepavac under anklagelsen att de var överdrivet liberal . Avskedandet av serbiska liberaler 1972 följde på ett tidigare avskedande av kroatiska nationalister från den kroatiska våren .

Efter att hon tagits bort från aktiv politik fokuserade Perović på vetenskapligt arbete vid Institutet för historia av arbetarrörelsen i Serbien (dagens institut för Serbiens nyare historia). Under 1990-talets upplösning av Jugoslavien och de jugoslaviska krigen var Perović en av de skarpaste kritikerna av serbisk nationalism , särskilt Slobodan Milošević och hans regim.

Biografi

Perović föddes i Beloševac, Kragujevac , kungariket Jugoslavien (nuvarande Serbien ) den 4 oktober 1933. Perović avslutade det lokala kvinnliga gymnasium i Kragujevac 1952. Hon tog examen i historia vid Belgrads universitet och tog en doktorsexamen i statsvetenskap 1975 vid samma universitet. Tidigare tog hon också sin magisterexamen vid statsvetenskapliga fakulteten i Begrad 1965.

Vid 27 års ålder var hon redan ordförande för konferensen för kvinnors sociala aktivitet i Jugoslavien (1960-1964). Perović var ​​sekreterare för centralkommittén för Serbiens Kommunistiska förbund från 1968 till 1972. Hon ansågs vara den mest inflytelserika kvinnan i Serbien vid den tiden och den enda som inte fick sin position baserat på äktenskap med en mäktigare man än själv, utan snarare genom sin egen intelligens, kompetens och ambition.

1972 avlägsnades Marko Nikezić (presidenten för LCS:s CC) och Perović från sina positioner eftersom Josip Broz Tito ansåg att deras åsikter var för liberala. Efter det återvände hon aldrig till politiken. Perović ägnade sig åt historisk forskning och blev känd som en av de mest framstående experterna på serbisk historia från 1800-talet och framåt.

Från 1976 till 1998 arbetade Perović vid Institutet för Serbiens nyare historia. I sina skrifter och studier om det moderna Serbien framhåller hon ofta att Serbien behöver en politiker som offentligt tar på sig ansvaret för förstörelsen i det forna Jugoslavien för att hjälpa till försoningen med grannstaterna och förhindra att denna typ av tragedi upprepas. Slobodan Miloševićs regim och kallade hans politiska system för en "mordkultur". Efter kriget var hon den första personen i Serbien som kallade massakern i Srebrenica för ett folkmord och krävde Serbiens ansvarsskyldighet.

Från 1993 var Perović chefredaktör för tidskriften Currents of History .

Död

Perović Petrović dog i Belgrad den 12 december 2022, 89 år gammal. Perović Petrović kremerades på Belgrads Novo Groblje- kyrkogård den 21 december 2022 i närvaro av sin familj och vänner.

Utvalda verk

2010 års bok "Fakta och tolkningar. Två samtal med Latinka Perovic" inkluderade en detaljerad bibliografi över Latinka Perović med listan på 8 monografier, 10 historiska källböcker med inledande studier om 1800-talet, 9 historiska källböcker med inledande studier om 20:e och 21:a århundradet, 18 förord ​​och efterskrifter, 78 studier, diskussioner och artiklar och 13 uppmärksammade recensioner. Bibliografin innehöll inte artiklar, intervjuer och tal om bokreklam, som har publicerats i olika tidningar och tidskrifter samt dödsannonser. Perović fortsatte att skriva under de följande åren. Hennes bok från 2015 "Dominantna i neželjena elita" (engelska: Dominant and Unwanted Elite ) initierade ett kritiskt svar från den kroatiska sociologen Mira Bogdanović som i sin bok från 2016 " Elitistički pasijans: Povijesni revizionizam Latinke Perović" (engelska: Perović: Perović: Perović ) för att ha uppfunnit begrepp om dominerande och oönskade eliter som inte existerar inom sociologisk vetenskap.

Monografier

• Pera Todorović (engelska: Pera Todorovic ) . Rad. Belgrad (1983)
• Od centralizma do federalizma: KPJ o nacionalnom pitanju (engelska: From Centralism to Federalism : the Communist Party of Jugoslavia and the National Question ) . Globus. Zagreb (1984)
• Srpski socijalisti 19. veka: Prilog istoriji socijalističke misli: (engelska: Serbian Socialists in the Nineteenth Century: Contribution to the History of Socialist Thought ) ( 1985-1995 )
  • Knj. 1: Prvi poznavaoci i pristalice socijalističkih učenja u Srbiji (engelska: Book One: First Connoisseurs and Supporters of Socialist Ideas in Serbia ) ​​. Rad. Belgrad (1985)
  • Knj. 2: Ideje i pokret Svetozara Markovića (engelska: Book Two: the Ideas and the Movement of Svetozar Markovic ) . Rad. Belgrad (1985)
  • Knj. 3. Doktrina narodnjaštva teorijski okvir srpskog socijalizma (engelska: Book Three: The Doctrine of Narodniks is a Theoretical Framework of Serbian Socialism ) . Službeni lista SRJ. Belgrad (1995)
• Planirana revolucija. Ruski blankizam i jakobinizam (engelska: The Planned Revolution. Russian Blanquism ) . BIGZ-Globus. Belgrad-Zagreb. (1988)
• Zatvaranje kruga. Ishod rascepa 1971-1972 (engelska: The Closure of the Circle. Consequences of 1971-1972 Schism ) . Svjetlost. Sarajevo (1991)
• Srpsko-ruske revolucionarne veze. Prilozi za istoriju narodnjaštva u Srbiji (engelska: Serbo-Russian Revolutionary Connections. Contributions for the History of Narodnik Ideas in Serbia ) . Službeni lista SRJ. Belgrad (1994)
• Ljudi, događaji, knjige, Helsinški odbor za ljudska prava u Srbiji (engelska: People, Events Books, Helsinki Committee for Human Rights in Serbia ) ​​. Belgrad. (två upplagor). (2000)
• Između anarhije i autokratije. Srpsko društvo na prelazima vekova (XIX-XXI) (engelska: Between Anarchy and Autocracy. Serbian Society at the sekelskifte (XIX-XXI) ) . Helsinški odbor za ljudska prava u Srbiji. Belgrad (2006)

externa länkar

• Intervju med RFE/RL
• Transkription av radioprogrammet "Peščanik"
• Det bosniska institutet Latinka Perović hedrade på sin 75-årsdag