Ladner färja
Plats | Metro Vancouver , British Columbia |
---|---|
Vattenväg | Fraser River |
Transittyp | Passagerar- och fordonsfärja |
Operatör | Institutionen för offentliga arbeten |
Antal rader | 1 |
Antal fartyg | 1 |
Antal terminaler | 2 |
Ladnerfärjan korsade Fraserflodens södra arm i Metro Vancouver och förbinder Ladner med Richmond .
Historia
gav Union Steamship SS Eliza Edwards en daglig Vancouver - Steveston -Ladners landning. Vancouver och Lulu Islands järnvägsförslag inkluderade en anslutande färja till Ladner som aldrig blev av. Under 1898–1900 inkluderade det tre gånger i veckan CP Navigation Victoria - New Westminster- schemat Lulu Island och Ladner. Sonoma med 45 passagerare körde Ladner-Steveston två gånger dagligen under 1905–1909. Ersättningsfartyget från sommaren 1910, New Delta , sprang rutten tre gånger dagligen på våren/sommaren och två gånger dagligen på hösten/vintern fram till april 1914. Men farliga isflak ställde ibland tillfälligt in tjänsterna.
För att upprätthålla Steveston-körningen genomförde New Delta ett försök tre gånger dagligen under april och maj 1912 mellan Ladner och Woodward's Landing (södra änden av No. 5 Road, Richmond). I januari 1913 Scanlon ( Helen M. Scanlon ), som drog en pråm, överfarten på 20 minuter, medan de genomförde en provkörning för en statlig färjetrafik. Under 1913 slogs pålar för den nya tillfälliga Ladnerdockan, och provinsen och kommunerna uppgraderade eller byggde infarts- och anslutningsvägarna på båda sidor.
Strategisk för deras föreslagna grenlinje på Lulu Island, Canadian Northern Railway (CNoR), specificerade en Steveston-terminal för deras planerade Vancouver Island- färjetrafik. Reviderat till Woodward's Landing, CNoR förvärvade 250 tunnland för fem miles av sidospår och en trespårs slip som kan hantera de största färjorna (150 fot). CNoR-dockan uppstod aldrig efter järnvägens bortgång.
I november 1913 etablerade Scanlon , med sin pråm i släptåg, Ladner-Woodward's Landing statliga färjetjänst. Båten fraktade passagerarna och pråmen transporterade fordon och boskap. En buss längs väg nr 5 från Vancouver kopplad till de fyra dagliga seglingarna. Den december, när färjan träffade en sandbank i kraftig dimma och skadade skovelhjulet, tog resan över fyra timmar och bussen fick slut på bränsle, vilket gjorde att passagerarna strandade vid Woodward's Landing. På grund av de bedrövliga vintervägförhållandena, kunde bussen ta en timme att köra de 8 kilometerna (5 mi) över Richmond. I april 1914, den Sonoma återvände till rutten Ladner-Steveston, men det är oklart när denna tjänst upphörde.
Genom att köpa den privatägda Scanlon (senare omdöpt till William Henry Ladner ), började regeringen en två månader lång renovering av fartyget. Under tiden tog den mindre bogserbåten Linda dess plats. Den ombyggda färjan behövde inte längre bogsera en pråm, och den snabbare vändningen ökade servicen till sex gånger dagligen. Bussförbindelsen omfattade dock bara fyra avgångar, tills den ökade till sex, två månader senare. Vid den här tiden tillät oljan av gruspartierna och plankning av resten av väg nr 5 en snabbare och bekvämare bussresa. Köpt i mars 1918 för $10 000, den större bävern genomgick en total översyn på 40 000 dollar, innan den ersatte den tidigare färjan i juli 1919. Fartyget var olämpligt för tung trafik, eftersom det lastades från sidorna, vilket ökade risken för skador på fordon, byttes ut 1926–27. Vinterisflak och våröversvämningar, som gjorde navigering farlig, föranledde förslag om en permanent korsning av Deas Island .
Ladnerterminalen flyttade två gånger. Under 1920–21 kostade bygget 15 748 dollar. Landstigningen och den asfalterade färjevägen kostade $80 000, men vid öppningen 1931 minskade överfartstiden till 10 minuter. Vid anbud 1932 krävde tre anbud ingen subvention för att trafikera färjan, medan Mr. Robson, den privata operatören under de föregående sex åren, erbjöd sig att betala 1 800 USD per år. Provinsen var ansvarig för att tillhandahålla ett lämpligt fartyg. Ladner -Woodwards nr 3 misslyckades med sin federala inspektion. MS Agassiz , ersättaren i november 1932, hade bara halva bärkraften. Provinsen ersatte förluster som operatören Leonard M. Robson lidit på grund av dessa allvarliga brister.
Bitumenytan på No. 5 Rd under 1935–36 gav kontinuerlig trottoar från färjan till Vancouver. 1936 infördes ytterligare sommarseglingar. Landningen och inflygningen vid Woodward's Landing fick omfattande underhåll 1940-41. Ladner-landningen, på en sidokanal, upplevde en pågående nedslamning som krävde periodisk muddring och satte ibland färjan på grund i mitten av sommaren. För att komma till rätta med denna fråga förlängdes landstigningen in i huvudkanalen under 1947-48.
Permanent ersättare, Delta Princess med en fart på 12 knop, togs i bruk 1949. Den nya stålskrovet dubbelskruvade färjan hade en kapacitet för 35 bilar och 200 passagerare.
En ny landning vid Woodward's Landing byggdes under hela 1952–53. I november 1952 upphörde charterkontraktet och provinsen tog över verksamheten. En 24-timmarstjänst inrättades från 1954. Skurning vid Ladner-landstigningen orsakade en kollaps på förlängningen och dess flytt. Vid rusningstid kunde färjan göra fem tur- och returresor på två timmar. Vid öppningen av George Massey-tunneln gjorde Delta Princess den sista körningen den 23 maj 1959. Uppköpt av Gulf Island Ferry Co., döptes senare om till MV Saltspring Queen av BC Ferries .
Beskydd
Patronage (1947–1960) (Dubbla dessa siffror för enkelresor) | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Typ | År | Sida |
Rundresor _ |
Motorfordon _ |
Hästdragna riggar _ |
Passagerare |
Frakt (ton) |
Boskap |
Totalt antal fordon |
Sternwheeler ångbåt | 1922–23 | C40 | 1 895 | 24 037 | 570 | 59 599 | 4,760 | 1,341 | 24,607 |
1923–24 | L38 | 2 150 | 27 150 | 368 | 65,427 | 4,685 | 1 252 | 27 518 | |
1924–25 | F38 | 2 096 | 29 259 | 334 | 64,643 | 12 030 | 1 604 | 29,593 | |
1925–26 | F38 | 2,261 | 29 205 | 272 | 62,918 | 11 061 | 1,311 | 29,477 | |
1926–27 | P46 | 2,272 | 25 830 | 53 | 53,105 | 5,177 | 730 | 25,883 | |
1927–28 | U52 | 2,912 | 37,968 | 109 | 79,142 | 976 | 38 077 | ||
1928–29 | S60 | 1 019 | 34,651 | 6 | 74,151 | 908 | 34,657 | ||
1929–30 | T74 | Nej | data | ||||||
1930–31 | G50 | 3 060 | 39,615 | 27 | 79 092 | 2 | 196 | 39,642 | |
1931–32 | M40 | 5,923 | 52,338 | 55 | 90,338 | 296 | 52,393 | ||
Kraftfärja | 1932–33 | F37 | 5,882 | 48,262 | 66 | 70,332 | 226 | 48,328 | |
1933–34 | O33 | 6,298 | 47 095 | 47 | 72,222 | 271 | 47,142 | ||
1934–35 | T37 | 6,582 | 52 100 | 55 | 80 046 | 370 | 52,155 | ||
1935–36 | I44 | 6,264 | 53,642 | 49 | 77 259 | 260 | 53,691 | ||
1936–37 | X52 | 6,735 | 56,794 | 27 | 84,326 | 87 | 56,821 | ||
1937–38 | X55 | 7,373 | 61,723 | 23 | 88 259 | 21 | 607 | 61,746 | |
1938–39 | Z56 | 6,981 | 63,105 | 4 | 87,458 | 1 020 | 63,109 | ||
1939–40 | P56 | 6,611 | 63,644 | 1 | 92,294 | 1 016 | 63,645 | ||
1940–41 | O47 | 8,732 | 70,325 | 102,773 | 1 518 | 70,325 | |||
1941–42 | T52 | 9,207 | 87,173 | 124,941 | 66 | 1,478 | 87,173 | ||
1942–43 | O52 | 8,766 | 91,551 | 146,585 | 1 637 | 91,551 | |||
1943–44 | Q52 | 10 037 | 78,406 | 1 | 132,323 | 1 503 | 78,407 | ||
1944–45 | O51 | 9,745 | 85,354 | 2 | 145,388 | 11 | 1 298 | 85,356 | |
1945–46 | Q58 | 10,728 | 110 198 | 148 090 | 1 252 | 110 198 | |||
1946–47 | P47 | 10 911 | 127 059 | 152,392 | 135 | 894 | 127 059 |
^a . Utdrag ur respektive departement för offentliga arbeten årsrapporter.
Patronage (1947–1960) (Dubbla dessa siffror för enkelresor) | ||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Typ | År | Sida |
Rundresor _ |
Personbilar _ |
Passagerare ( exklusive förare ) |
Lastbilar |
Trailers & Semis |
Bussar |
Motorcyklar _ |
Hästdragna riggar _ |
Frakt (ton) |
Boskap |
Övrigt Veh. |
Totalt antal fordon |
Kraftfärja _ |
1947–48 | N56 | 11 414 | 146,120 | 199,762 | 26 920 | 990 | 3,522 | 2,108 | 3,610 | 1 318 | 1 043 | 183,270 | |
1948–49 | O60 | 12.131 | 163,407 | 197,563 | 26,437 | 982 | 3 055 | 2,188 | 227 | 689 | 196 069 | |||
1949–50 | Q74 | 11 835 | 206,869 | 243,675 | 29 059 | 968 | 2 519 | 1,631 | 303 | 241 046 | ||||
1950–51 | N77 | 11,474 | 280 460 | 292 100 | 32.155 | 961 | 2,311 | 980 | 58 | 316,867 | ||||
1951–52 | P83 | 11 870 | 259,924 | 300 497 | 29,791 | 958 | 2,361 | 809 | 2 | 293,843 | ||||
1952–53 | O85 | 10 903 | 264,425 | 288,448 | 26 989 | 1 014 | 2 011 | 523 | 1 | 3 | 294,963 | |||
1953–54 | M93 | 13 198 | 312 048 | 335,539 | 25 918 | 1,661 | 2,652 | 669 | 7 | 1 | 342 955 | |||
1954–55 | K95 | 14 601 | 335,312 | 353,541 | 25 011 | 1 620 | 2,648 | 613 | 1 | 365,204 | ||||
1955–56 | N88 | 14,721 | 349,414 | 350,757 | 23,557 | 1,484 | 2,666 | 881 | 378 002 | |||||
1956–57 | J100 | 14,764 | 386,456 | 389,901 | 29,512 | 1,765 | 2,736 | 867 | 421,336 | |||||
1957–58 | G53 | 15,423 | 440 530 | 437,938 | 38 550 | 2,339 | 2,742 | 591 | 484,752 | |||||
1958–59 | G36 | 15 475 | 492,623 | 459,071 | 39,525 | 3,887 | 2,904 | 935 | 539,874 | |||||
1959–60 | F41 | 2,279 | 74 017 | 63,184 | 6 043 | 964 | 428 | 140 | 81,592 |
^b . Utdrag från respektive ministerium för offentliga arbeten eller landsvägsministeriets årsrapporter. Även om vissa siffror verkar misstänkta är den övergripande trenden tydlig.
Se även
Fotnoter
- "Deltatiderna" . www.open.library.ubc.ca .
- "Den dagliga kolonisten" .