Laak (Königsberg)

Laak var en fjärdedel av västra Königsberg , Tyskland . Dess territorium är nu en del av Kaliningrad , Ryssland .

Historia

Laaks namn var av fornpreussiskt ursprung och syftade på en öppen åker, myrmark eller en bäcke som hette Lack / Lacke som gick söder om den senare vägen som hette Laak.

Laak bestod av platt ängsmark innan det blev en medeltida Freiheit- förort till Altstadt . På grund av landets fuktighet koncentrerades Laak först norrut längs kullen Rollberg innan den fortsatte åt väster och söder. Laak avgränsades av Neurossgarten i norr, Altstadt i öster, Lastadie i söder och det tidiga 1600-talets barockstadsmurar i väster. Bortom murarna låg Kosse och Mittelhufen . Laak var nära knuten till Lastadie lagerkvarter och Lizent tulldistrikt.

Genom Rathäusliche Reglement av den 13 juni 1724 slog kung Fredrik Vilhelm I av Preussen samman Altstadt och Laak till den förenade staden Königsberg. Laak skadades kraftigt av bombningarna av Königsberg 1944 och slaget vid Königsberg 1945 .

Platser

Laak delades i Unterlaak (Nedre Laak) i öster och Oberlaak (Övre Laak) i väster. Unterlaak löpte från den västra änden av Altstadts Altstädtische Langgasse fram till Lizentgrabenstraße, medan Oberlaak fortsatte från Lizentgrabenstraße till Deutschordensring vid de västra stadsmurarna.

Unterlaak innehöll en medeltida repvandring längs Reifschlägergasse. Stadens brandkår flyttade till Unterlaak 1866. I östra Laak fanns även den merkantila Markthalle. Laakspeicherstraßen var tre vägar som förbinder Unterlaak med Lastadie.

Till institutionerna i Oberlaak hörde stadens arbetsförmedling (Arbeitsamt), ett anatomiskt institut (Anatomien) vid universitetet i Königsberg under ledning av Karl Friedrich Burdach 1836 och ett rättsmedicinskt institut (Gerichtsmedizinisches Institut) under ledning av Georg Puppe 1903. Gjuteriförbundet Giesserei Königsberg låg mellan Oberlaak och Neuroßgartens Botanischer Garten.

Anteckningar

Albinus, Robert (1985). Lexikon der Stadt Königsberg Pr. und Umgebung (på tyska). Leer: Verlag Gerhard Rautenberg. sid. 371. ISBN 3-7921-0320-6 .
Frischbier, Hermann Karl (1883). Preussisches Wörterbuch: Ost- und westpreussische Provinzialismen in alphabetischer Folge, Zweiter Band ( på tyska). Berlin: Verlag von Th. Chr. Fr. Enslin. sid. 555.
Gause, Fritz (1965). Die Geschichte der Stadt Königsberg. Band I: Von der Gründung der Stadt bis zum letzten Kurfürsten (på tyska). Köln: Böhlau Verlag. sid. 571.
Gause, Fritz (1968). Die Geschichte der Stadt Königsberg. Band II: Von der Königskrönung bis zum Ausbruch des Ersten Weltkriegs (på tyska). Köln: Böhlau Verlag. sid. 761.
Karl, G. (1924). Geschichtliches Straßenverzeichnis der Stadt Königsberg i Preußen. Einleitung und Ergänzungen bis 1941 von Peter Wörster. Königsberg Pr.: Verlag der Königsberger Allgemeinen Zeitung und Verlagsdruckerei. s. 176. Omtryckt av Verein für Familienforschung i Ost- und Westpreußen eV Nr. 4. Hamburg, 1992. (på tyska)
Mühlpfordt, Herbert Meinhard (1972). Königsberg von A bis Z (på tyska). München: Aufstieg-Verlag. sid. 168. ISBN 3-7612-0092-7 .
Seraphim, August (red). Altpreussische Monatsschrift (1906). Vierzigster Band. Der Provinzialblätter CIX. Band. Erstes und Zweites Heft. Verlag von Thomas und Oppermann. Königsberg i Pr. (på tyska)

Koordinater :