Löjtnant Kijé
Löjtnant Kijé eller Kizhe ( ryska : Пору́чик Киже́ , translit. Poruchik Kizhe), ursprungligen Kizh (Киж), är en fiktiv karaktär i en anekdot om kejsar Paul I av Rysslands regeringstid, där mörkläggningen av ett transkriptionsfel leder till att skapandet av en fiktiv soldat, Kijé, och hans uppgång i graderna. När Paul ber att få träffa den nu berömda officeren hamnar skaparna av bluffen i ett hörn i en sista lögn om att soldaten har dött i strid. Berättelsen användes som grund för en novell av Jurij Tynyanov publicerad 1928 och filmad 1934 med musik av Sergej Prokofjev . Handlingen är en satir över byråkrati .
Original version
Det första framträdandet av anekdoten är i Vladimir Dahls "Berättelser om Paul I:s tid" ( ryska : Рассказы о временах Павла I ), ett kort stycke publicerat i tidskriften Russkaya Starina 1870; han rapporterade det som berättat av sin far, Jochan Christian von Dahl (1764-1821). I den här originalversionen skriver en tjänsteman fel en order som befordrar flera fänrikar ( praporshchiki ) till underlöjtnanter ( podporuchiki ): istället för "praporshchiki zh ... - v podporuchiki" ("som till Fänrikar (namn), [de befordras till] Sekundlöjtnanter"), skriver han "praporshchik Kizh, ... - v podporuchiki" ("Fänrik Kizh, (andra namn) [befordras till] Sekundlöjtnanter"). Kejsaren Paul beslutar sig för att befordra den obefintliga Kizh till förste löjtnant ( poruchik ); han stiger snabbt i graderna till stabskapten och full kapten, och när han befordras till överste befaller kejsaren att Kizh ska dyka upp inför honom. Naturligtvis kan ingen Kizh hittas; militärbyråkraterna går igenom pappersspåret och upptäcker det ursprungliga misstaget, men de bestämmer sig för att berätta för kejsaren att Kizh har dött. "Vad synd", säger kejsaren, "han var en bra officer."
Tynyanov version
Yury Tynyanov, som hade undersökt perioden för sina historiska romaner Kyukhlya (1925) och Smert Vazir-mukhtara ( The death of the ambassador plenipotentiary , 1928), skrev en novell baserad på Dahls berättelse som publicerades 1928 i Krasnaya nov № . Han utökade den avsevärt och lade till flera karaktärer (inklusive den historiske statsmannen Aleksey Arakcheyev ), och ändrade den imaginära officerens namn från Kizh till Kizhe (med en alternativ form av partikeln, zhe ). I hans version, tillsammans med den imaginära Kizhe, finns det ett annat misstag: en löjtnant Sinyukhaev är felaktigt markerad som död. Flera avsnitt av novellen ägnas åt Sinyukhaevs fruktlösa försök att få sig själv återställd (det slutar med att han vandrar på Rysslands vägar och lever på främlingars välgörenhet).
Tynyanov komplicerar historien ytterligare genom att lägga till en vaktmästare som har haft en kort affär med en officer som ropar "Vakt!" på gården, störa kejsaren; när gärningsmannen inte kan hittas, får kejsaren Paul veta att det var Kizhe, som därför blir piskade och skickade till Sibirien (det faktum att ingen faktisk person är där verkar inte störa någon). Detta gör den blivande damen upprörd, men när kejsaren ändrar sig och låter Kizhe återvända till huvudstaden och befordras, kan blivande damen gifta sig med honom (det finns ingen brudgum vid ceremonin men det fortsätter som planerat , och hon har ett barn från sitt korta möte), och hon bor ganska lyckligt i hans kvarter och driver affärer, medan han förmodligen är på fältet med sitt regemente. Till slut känner kejsaren, allt mer paranoid och ensam, behovet av att ha någon så pålitlig som Kizhe (som har haft en fläckfri karriär) nära sig, befordrar honom till general och beordrar att han ska föras till sitt palats i Sankt Petersburg. Eftersom detta är omöjligt får han veta att Kizhe har dött, och generalen har en statlig begravning när den sörjande kejsaren säger " Sic transit gloria mundi ." Den sista raden i berättelsen lyder "Och Pavel Petrovich [kejsaren Paul] dog i mars samma år som general Kizhe - enligt officiella rapporter, av apoplexi ." (Faktum är att Paul mördades av en grupp avskedade officerare, men den kungliga läkaren uttalade det som apoplexy.)
Filma
Berättelsen gjordes till filmen Lieutenant Kijé från 1934 , regisserad av Aleksandr Faintsimmer , som nu är ihågkommen främst för sitt soundtrack , den första instansen av kompositören Prokofjevs "nya enkelhet".
Parodi
Berättelsen parodieras ofta i fiktiva verk som gör narr av byråkratier, mest känd i form av M*A*S*H -avsnittet " Tuttle ", med en fiktiv kapten av liknande härkomst. [ originalforskning? ]
Stavning
Den konventionella romaniseringen av titeln är Ki zh é (Киже). Den vanliga stavningen Ki j é motsvarar korrekt uttal på franska ( IPA : ⟨ʑ⟩ ), men på många andra språk, som engelska, tyska och spanska, leder denna franska stavning ofta till felaktigt uttal. Ljudet Ж är ett uttryckt "sh" och låter som s i "mått" när det sägs av en talare av amerikansk engelska. (Den ryske skådespelaren Igor' Zhizhikin (Игорь Жижикин) använder också den franska translitterationen, Jijikine, för sitt namn, vilket leder till liknande felaktigt uttal.)
externa länkar
- Originalfilm Lieutenant Kizhe med engelska undertexter, på YouTube
- 'Kije! en magisk musikalisk sagomanus och musik från den musikaliska komedin
