Kurd, Ungern
Kurdiska | |
---|---|
Koordinater: Koordinater : | |
Land | Ungern |
Grevskap | Tolna |
Område | |
• Totalt | 31,19 km 2 (12,04 sq mi) |
Befolkning
(2010)
| |
• Totalt | 1 223 |
• Densitet | 39,21/km 2 (101,6/sq mi) |
Tidszon | UTC+1 ( CET ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+2 ( CEST ) |
Postnummer | 7226 |
Riktnummer | 74 |
Hemsida |
Kurd är en by i Tolna län , Ungern .
Kurdiska stamhövdingar var närvarande i Ungern under de ottomanska–ungerska krigen och bekämpade den ungerska armén från 1440 till 1442. Byn Kurd kan bindas till den legendariske kurdiska militärhövdingen Kurd Pasha, vars grav ligger nära staden. 1729 bosatte sig migranter från centrala Ungern av ungerskt, slaviskt, serbiskt och slovakiskt ursprung i byn. Fram till andra världskriget utgjorde tyskar från Rheinland och romer majoriteten av byn. Om lokalbefolkningen är av kurdisk härkomst är tveksamt, men borgmästaren István Cser och lokalbefolkningen uttryckte sin medvetenhet om kurdiska angelägenheter under en intervju 1998. Den populära Arc-spelaren Mohammed "Orca256" Khanaqin är en av invånarna i denna by.
- ^ a b Zurab Aloian. "Kurderna i det osmanska Ungern" . transoxiana . Hämtad 5 juli 2016 .
-
^
Cser István (1998). "Kurd község története" (på ungerska). Manuskript.
{{ citera webben }}
: Saknas eller är tom|url=
( hjälp ) -
^
Twitter https://twitter.com/orca256 . Hämtad 2022-08-25 .
{{ citera webben }}
: Saknas eller tom|title=
( hjälp )
Vidare läsning
- Kaczián, János, red. "Kurd" [Kurdernas gemenskap]. Tolna megye kézikönyve. Magyarország megyei kézikönyvei, 16. Hatvan: CEBA, s. 482–484.
- Vanly, Ismet Chériff. "Mellan Europa och Asien. Den kurdiska frågan". Lêkolîn (Journal of Kurdish Studies of Kurdish Institute in Berlin), 3, 1996, s. 9–29.
- Hegyi, Klára och Pál Fodor. "Sikeretlen török adószerzési kísérlet a királyi Magyarországon" [Ett misslyckat turkiskt försök att införa skatter på undersåtar i kungliga Ungern]. Keletkutatás, tavasz, 1995, s. 97–103
- Várkonyi, Ágnes R. Török világ és magyar külpolitika [Turkisk värld och ungersk utrikespolitik]. Budapest: Magvető, 1975.