Knabenau

Vapenskölden baron von Knabenau

Huset Knabenau eller von Knabenau (även känd som Baron von Knabenau) är namnet på en forntida kurländsk adel, ursprungligen från Schlesien , och senare spreds den på 1500-talet i Kurland .

Historia

Baronernas von Knabenaus familj tillhör de schwabiska grevarna von Kyburgs sidolinje vars förfader var Gotfried från Agilolfingdynastin och till den högsta klassen av forntida schlesisk och kurländsk adel ( tyska : Uradel ). Första gången familjen von Knabenau nämndes den 2 maj 1147 med riddare en Gotthard de Knabenau. Följande omnämnande hänvisar till den 5 augusti 1234, där biskopen av Wrocław, Thomas I , kallar Johann Ludwig von Knabenau för riddaren av hertig Henrik II den fromme , hertig av Schlesien . Förutom Johann Ludwig var många andra familjemedlemmar kända som godsägare redan på 1200-talet. Från 1271 till 1278 för den kejserliga Vogt Johann von Knabenau beviljades tillfällig besittning av landet och Bolków slott , som blev högkvarter för baronerna von Knabenau från hertigen av Bolesław II den skallige . Den obrutna släktlinjen börjar med riddare en Hartvig von Knabenau, som är namngiven i dokument mellan 1454 och 1456. Han var på slottet i Brandenburg under belägringen. År 1620 undertecknade Johann, Friedrich och Otto von Knabenau ett avtal och förseglade dokumentet om markägande med ärkebiskopen av länet Piltene och med den tyska orden . Kapten för riddarna av von Knabenau, utmärkte sig vid räddningen av Wien från turkarna 1683. Diplomet av den polske kungen John III Sobieski från 1685, kapten von Knabenau med hans nedstigande avkommor, i kungariket Polen satt till i friherrlig värdighet . I dekretet om avgången den 31 december 1822 utsågs överste Friedrich Johann von Knabenau till friherre . Dom av 1841-05-16, vid godkände introduktionen i vilken adelsfamiljen von Knabenau, infödda i länet Piltene ( Courland ), tilläts officiellt tilläts bli officiellt immatrikulerad i Kurlands riddarskap. Baron värdighet godkänd för namn von Knabenau, regeringen dekret senaten Courland adliga kommittén av 10 juni 1853 och 28 februari 1862 i enlighet med högsta dekret av 10 juni 1853 och 28 februari 1862 år (se uttalandet av senaten 1853,1862).

ägodelar

Friedrich Baron von Knabenau

Anmärkningsvärda familjemedlemmar

  • Friedrich friherre von Knabenau (1651 – d.) friherre , var en svensk överste och medlem av hemlighetsrådet
  • Johann Friedrich von Knabenau (?-d. 1845-10-29) – friherre , dec. 1815 stabskapten Novgorods kuirassierregemente; augusti 1817 kapten vid L.- Gardets husarer; i oktober 1817 överförd till överstelöjtnant vid Starodubsky Cuirassier Regemente; senare på pensionerad överste (pensionerades genom dekret den 31 december 1821). Undervisade gymnasieelever i dressyrarenan till häst, hovmäns reservskvadron i Tsarskoye Selo Lyceum (1816–1817)
  • Georg Gotthard (Jerzy) von Knabenau (1723–1798) friherre , kapten för kronans trupper (1760). 1764 stödde han Stanislaw August Poniatowskis kandidatur att ockupera Samväldets tron. Från 1765 – Överste trupper krona. 1767 stod han kungen nära och blev hans kammarherre. Kommendör av S:t Stanislausorden 1789. Död i Warszawa 1798.
  • Dorothea von Knabenau (de Chassepot de PISSY, grevinna) (1779–1848) var hertiginnan av Kurlands hederspiga. Johann Wolfgang von Goethe var kär i henne.

Källor

  • Neues allgemeines deutsches Adels-Lexicon
  • Carl Arvid Klingspor: Baltisches Wappenbuch. Stockholm 1882, S. 48–61
  • Scheibler'sches Wappenbuch, älterer Teil Jungingen Datum 1450 – 1480 [1]
  • Georg Gotthard (Jerzy) von Knabenau [2]
  • Dorothea von Knabenau (de Chassepot de PISSY, grevinna) [3] [4]
  • Johann Friedrich von Knabenau (?-d. 1845-10-29) [5]
  •   Bruno W. Häuptli (2007). "Thomas I. von Breslau (Neiße)". I Bautz, Traugott (red.). Biographisch-Bibliographisches Kirchenlexikon (BBKL) (på tyska). Vol. 27. Nordhausen: Bautz. cols. 1405–1409. ISBN 978-3-88309-393-2 .
  • Roman W. Brüschweiler, Stammtafel der Häuser Lenzburg, Kyburg und Dillingen S. 108–109; i: Geschichte von Wettingen
  • P. Brau, Gesch. der Gf.en v. Dillingen und K., Hist. Abh. der Akad. München 5, 1823
  • C. Brun, Gesch. der Gf.en v. K. bis 1264 [Diss. Zürich 1913]
  • M. Feldmann, Die Herrschaft der Gf.en v. K. im Aaregebiet 1218–26, 1926

externa länkar