Khirbet Qeiyafa ostracon

Ostraconen

Konstnärens återgivning av Ostracon

Khirbet Qeiyafa ostracon är en 15 x 16,5 centimeter (5,9 tum × 6,5 tum) ostracon (en trapetsformad krukskärva ) med fem textrader, upptäckt i byggnad II, rum B, i område B av utgrävningarna i Khirbet Qeiyafa 2008. Arkeologen vid hebreiska universitetet Amihai Mazar sa att inskriptionen var den längsta proto-kanaaneiska text som någonsin hittats. Kol-14-datering av 4 olivkärnor som hittades i samma sammanhang med ostracon- och keramikanalysen ger ett datum från järnåldern IIA ca. 3 000 år sedan (slutet av 1000-talet/början av 900-talet f.Kr.).

2010 visades ostraconen i järnåldersgalleriet på Israel Museum i Jerusalem.

Epigrafiska utvärderingar av texten

Misgav, Garfinkel och Ganor

Editio princeps av inskriptionen publicerades av Haggai Misgav, Yosef Garfinkel och Saar Ganor i 2009 Khirbet Qeiyafa utgrävningsvolym. De föreslog följande läsning av ostracon:

1 ʾ lt ʿ š [ ] w ʿ bd ʾ t

2 š p ṭ [?] bw ʾ lm [ ] b/ʾ l(?) ṭ

3 g/b/ʾ? [l?] b ʿ l? lg? ...

4 ʾ[ ] mwnqm? y ḥ/sdmlkp/g

5 ʾ/s? r/qm/ṣ/n ʿ b/ʾ d/š? ṣ? w/m/nd/brt

Även om de inte erbjöd någon översättning, föreslog de på grundval av några få existerande lexem att inskriptionen var det tidigaste exemplet på hebreisk skrift.

Yardeni

I samma volym bidrog Ada Yadeni med en analys av ostrakonen. Hon föreslog något annorlunda läsningar från Misgav, Garfinkel och Ganor, även om hon inte heller erbjöd en översättning:

1 ʾltʿš ?] : wʿbdʾ[?] :

2 špṭ [?]b[?] wʾlm[?] špṭ y.

3 g[?]r[?]bʿll...m[?]ky

4 ʾ[?]m.nqmybdmlk

5 ḥrm[?].šk.grt.

Galil

I en lång artikel från 2009 föreslog Gershon Galil från Haifa University en omfattande läsning av ostracon med översättning:

1 ʾl tʿs wʿbd ʾ[t] ...

2 špṭ [ʿ]b[d] wʿlm[n] špṭ ^yt[m]

3 [w]gr [r]b ʿll rb [d]lw

4 ʾ[l]mn šqm ybd mlk

5 ʿ[b]yn [w]ʿbd šk gr t[mk]

1 du ska inte göra [det], utan dyrka (guden) [El]

2 Döm slaven och änkan / Döm den föräldralösa[an]

3 [och] främlingen. [Pl]be för spädbarnet / vädja för po[or och]

4 änkan. Rehabilitera [de fattiga] i händerna på kungen

5 Skydda po[eller] slaven / [stöd] främlingen.

Galil hävdade att språket i inskriptionen är hebreiska och att 8 av 18 ord som skrivs på inskriptionen är uteslutande bibliska.

Den 10 januari 2010 utfärdade universitetet i Haifa ett kontroversiellt pressmeddelande som hävdade dechiffrering av texten och att den innehöll ett socialt uttalande om slavar, änkor och föräldralösa barn. Enligt denna tolkning använder texten "verb som var karakteristiska för hebreiska, såsom 'śh (עשה) ("gjorde") och 'bd (עבד) ("arbetade"), som sällan användes på andra regionala språk. Särskilt ord som förekommer i texten, som almanah ("änka") är specifika för hebreiska och skrivs annorlunda på andra lokala språk. Innehållet i sig, hävdas det, var också obekant för alla kulturer i regionen förutom det i Det har vidare hävdats att den nuvarande inskriptionen gav sociala element som liknade de som finns i de bibliska profetiorna, markant annorlunda än de som är aktuella i andra kulturer, som skriver om gudarnas förhärligande och om att ta hand om deras fysiska behov."

Puech

2010 föreslog Émile Puech från École Biblique et Archéologique Française en läsning av ostracon med en tillhörande översättning:

1 ʾl tʿšq wʿbd ʾ[l] ... [b]zh

2 špṭ wbk ʾlm[n] špṭ

3 bgr wbʿll qṣm yḥd

4 ʾ[d]m wšrm ysd mlk

5 ḥ

inte? och tjäna Gud … plundrade honom/henne

2 Domaren och änkan grät; han hade makten

3 över den bosatta främlingen och barnet, han eliminerade dem tillsammans

4 Männen och hövdingarna/officerarna har etablerat en kung

5 Han markerade 60 [?] tjänare bland samhällena/bostäderna/generationerna

Peuch ansåg att språket var kanaaniskt eller hebreiska utan filistiskt inflytande. Han förstod att ostracon var en lokalt skriven kopia av ett meddelande från huvudstaden som informerade en lokal tjänsteman om Sauls uppstigning till tronen.

Millard

Året därpå bidrog Alan Millard med en begränsad läsning av inskriptionen, vilket antydde att det kan vara en lista med namn:

1 ʾ lt ʿ š ? / w ʿ bd ʾ ? /

2 š p ṭ b ? ʾ lm? š? p ṭ xx

3 ? grxb ʿ llxxxxx

4 ʾ xmwnqmybdmlkx

5 ʾ/ḥ? r? m ʿ b? x š? k? g? r? tx

1 Ellat-ʿash och ʿEbed-ʾX

2 Shaphaṭ xxxx Shaphaṭ

3 x Ger? Baʿal-? xxxxx

4 ?? och Naqmay? Bodmilk

5 [Too Fragmentary]

Millard tror att inskriptionen kunde ha skrivits på hur många språk som helst, hebreiska, kanaaniska, feniciska eller moabitiska. Han tror att det med största sannolikhet består av en namnlista skrivna av någon som inte är van vid att skriva alfabetiskt.

Demsky

År 2012 bidrog Aaron Demsky från Bar-Ilan University med sin läsning av ostracon:

1 ʾ lt ʿ š [..] ʿ bd ʾ l(?)

2 špṭ bn? ʾ lm? š? p? ṭ

3 gr ..... bʿl

4 ʾ [ ] mw š? r? min b ʿ/dmlk

5 ḥ qs ʿ ..... g? r? t

Demsky hävdade att inskriptionen var en skriftövning, kanske skriven vertikalt, innehållande lite mer än obestämda substantiv. Han hävdade att inga ord i inskriptionen definitivt kan identifieras som hebreiska.

Donnelly-Lewis

I en artikel 2022 i Bulletin of ASOR föreslog Brian Donnelly-Lewis en nästan fullständig läsning av texten baserat på flera opublicerade multispektrala bilder av ostracon:

1 ʾltʿštr ʿbd ʾḥ

2 špṭ | bd ʾlm tšpṭh z

3 spr db ʿl qṣr [ ]

4 ʾqm wyqmy bd mlk .

5 ʾqm [ ]y hdrt .

1 ʾltʿštr tjänare av ʾḥ

2 špṭ | Av gudarna må du döma den som

3 har berättat en falsk rapport om skörden [<. I> porten],

4 Jag kommer att träda fram, eftersom han kallade mig av kungens myndighet.

5 Jag kommer att infinna mig (i rätten) [och] du kommer att döma till förmån för mitt [fall] .

Donnelly-Lewis föreslår att språket för inskriptionen är hebreiska på grundval av morfologin för ordet "db" på rad tre. Han tolkar dessutom inskriptionen som en uppteckning över en juridisk stämning.

Språk och tolkning

Som beskrivits i detalj ovan föreslår flera forskare att inskriptionen innehåller en kontinuerlig text och att språket i inskriptionen kan identifieras som hebreiska (t.ex. Misgav, Puech, Galil och Donnelly-Lewis). Flera andra menar dock att inga distinkta språkliga markörer kan identifieras och att inskriptionen förmodligen bara är en lista, antingen med namn eller enkla substantiv (t.ex. Millard, Demsky och Rollston). Flera studier av senare slag bör här nämnas. En artikel från 2011 av Christopher Rollston presenterar sina reflektioner över inskriptionen, inklusive kommentarer som hänför sig till dess manus och möjligheten att identifiera språket. Rollston bestrider påståendet att språket är hebreiska och hävdar att orden som påstås vara indikativa för hebreiska antingen är allmänna semitiska termer, som förekommer på andra språk än hebreiska, eller helt enkelt inte förekommer i inskriptionen. Med hjälp av en datorstödd metod ger Levy och Pluquet flera läsningar för att föreslå en lista med personnamn. Slutligen föreslog Matthieu Richelle i en artikel från 2015 några nya läsningar i de två första raderna, och presenterade en tolkning att dessa rader kan innehålla uteslutande personnamn.

Ytterligare anmärkningar

Bokstävernas skriftriktning och orientering har varit två olösta frågor som rör inskriptionen. Många har valt att skriva från vänster till höger, även om Rollston, Demsky och Donnelly-Lewis alla anser att inskriptionen kunde ha skrivits vertikalt. Bokstävernas orientering förblir dock en fråga av viss nyfikenhet. Brian Colless föreslår att de olika orienteringarna av bokstäver på ostracon, såsom tre orienteringar av aleph, är avsiktliga och representerar skillnader i uttal.