Karl R. Thompson

"Karl Thompson" omdirigerar här. För andra människor, se Carl Thompson (disambiguation) .

Karl R. Thompson
tillförordnad assisterande åklagare för byrån för juridisk rådgivare
Tillträdde 24 mars 2014 – 20 januari 2017
Föregås av	Virginia A. Seitz
Efterträdde av	Curtis E. Gannon (skådespeleri)
Personliga detaljer
Född	Karl Remón Thompson
Alma mater	Harvard University (BA) University of Cambridge (PhD) University of Chicago (JD)
Yrke	Advokat

Karl R. Thompson är en amerikansk advokat och var chefsbiträdande biträdande justitieminister för Office of Legal Counsel vid det amerikanska justitiedepartementet från 2014 till 20 januari 2017; han tjänstgjorde som tillförordnad assisterande åklagare under den perioden.

Utbildning

Thompson fick sin Bachelor of Arts från Harvard University 1991, en Doctor of Philosophy från University of Cambridge 1998 och sin Juris Doctor från University of Chicago Law School med höga utmärkelser 2000.

Karriär

Thompson var kansli för domare David S. Tatel vid USA:s appellationsdomstol för DC Circuit och för domare Ruth Bader Ginsburg vid USA:s högsta domstol under mandatperioden 2002. Han arbetade i privat praktik på advokatbyrån O'Melveny & Myers , specialiserad på internationella tvister och överklagandeprocesser. Han anslöt sig sedan till Office of Legal Counsel som rådgivare till den assisterande justitieministern . Han blev senare biträdande biträdande justitieminister och fungerade också som rådgivare åt justitieministern. I mars 2014 blev han biträdande biträdande åklagare vid Office of Legal Counsel, och fungerade som tillförordnad chef för kontoret.

Kontrovers

I slutet av 2009 började New York Post och Washington Times att kritisera Obamas presidentskap för dess anställning av advokater som hade hjälpt till att ge juridisk hjälp till fångar i Guantanamo . Till en början New York Post och Washington Times bara två av de nio advokater som de rapporterade hade "hjälpt terrorister". Men i mars 2010 hade de andra sju namngivits, inklusive Thompson.

Thompson var en av nio advokater vars utnämning dessa kommentatorer kritiserade. Den 9 mars 2010 beskrev Thompsons chef på O'Melveny & Myers, Walter Dellinger , att han bad Thompson att hjälpa kommendörlöjtnant William Kuebler att förbereda sitt försvar för den kanadensiske Guantanamo-fången Omar Khadr . Enligt Dellinger varade Thompsons assistans i Khadr-fallet i flera månader och utfördes parallellt med Thompsons tidigare uppdrag i företaget.

Advokater och kommentatorer från hela det politiska spektrumet kom fram för att försvara Thompson och de andra utnämnda som hade pekats ut för kritik.

Den 24 maj 2010 rapporterade Vancouver Sun att Canwest News Service nyligen hade fått reda på att det fanns intern kontrovers inom Obama-administrationen om nya regler för att genomföra militära uppdrag i Guantanamo . En ny manual på 281 sidor utarbetades för att uppdatera kommissionerna för att följa förändringar efter antagandet av Military Commissions Act från 2009 . Edwards skrev att förändringen skulle ha utlöst anklagelser mot en tredjedel av Guantanamo-fångarna som åklagarmyndigheten planerade att anklaga för mord.

Edwards noterade att personer från OLC sökte en redigering för att få nya regler. Edwards noterade också att OLC anställde två advokater inklusive Thompson, som hade blivit kallad medlemmar av "Al Qaida 7" eftersom de hade arbetat på uppdrag av terroristmisstänkta innan de gick med i regeringen. Artikeln anger dock inte att Thompson spelade någon roll i denna fråga eller någon roll i att söka dessa redigeringar.

Generalinspektör tillträde

I juli 2015 undertecknade Thompson ett juridiskt yttrande angående Justitiedepartementets generalinspektörs tillgång till vissa snäva klasser av information som skyddas av Federal Wiretap Act, Federal Rule of Criminal Procedure 6(e) (som behandlar ärenden med storjuryn) och avsnitt 626 i lagen om rättvis kreditupplysning. Dessa lagar skyddar mycket känslig information som innehållet i avlyssnade privata telefonsamtal, konfidentiella vittnesmål från storjuryn och privat kredit-, bank- och anställningsinformation som erhållits av FBI. I yttrandet dras slutsatsen att generalinspektörens tillgång till sådan information kontrolleras av villkoren i dessa lagar, som säger att avdelningen "inte får avslöja", "inte får sprida" eller skulle bryta mot lagen genom att avslöja informationen förutom vad som anges i dessa lagar, snarare än enligt villkoren i Inspector General Act, som säger att avdelningen ska ge generalinspektören tillgång till "alla register" som är tillgängliga för avdelningen.

I yttrandet dras också slutsatsen att, enligt villkoren i dessa lagar, kan generalinspektören erhålla skyddad information för användning i granskningar av avdelningens brottsbekämpande verksamhet (inklusive utredningar om tjänstefel), men inte för användning i samband med granskningar (som rutinmässiga finansiella revisioner). som inte har någon betydande koppling till avdelningens genomförande av dess brottsbekämpande funktioner. I yttrandet dras vidare slutsatsen att när riksinspektören söker tillgång till skyddad information enligt dessa lagar måste det fastställas att utredningen är relaterad till avdelningens brottsbekämpande verksamhet. När det gäller telefonavlyssning och konsumentkreditupplysningar står det inte i yttrandet vem som ska göra det beslutet. När det gäller information om storjuryn drar yttrandet slutsatsen att en statlig åklagare enligt det klara språket i de straffrättsliga förfarandena måste fastställa att informationen kan delas. Det handlar om ett objektivt avgörande om huruvida riksinspektörens utredning har samband med brottsbekämpning, inte ett skönsmässigt avgörande om huruvida åklagaren anser att riksinspektören ska få informationen. Hittills har inga dokument slutligen nekats men OIG har klagat på att behovet av att följa villkoren i dessa lagar strider mot bokstaven och andan i IG-lagen och har försenat utfärdandet av rapporter som är kritiska mot justitiedepartementet.

Se även

• Lista över advokater vid USA:s högsta domstol (plats 6)