Johannes Slotanus

Titelsidan till Disputationum adversus haereticos liber unus , utgiven av Johan Baethen i Köln 1558

John Slotanus (även Schlottanus eller van der Slootien, John Geffen ) (död 9 juli 1560) var en holländsk romersk-katolsk polemisk författare. Han bodde och arbetade större delen av sitt liv i Köln.

Liv

Slotanus föddes i Geffen , Brabant . Han gick med i Dominikanerorden i Köln omkring 1525. Under många år arbetade han för att försvara den romerska katolicismen mot dess motståndare genom att predika och skriva. Senare undervisade han i helig litteratur i Köln.

År 1554 gjordes en doktor i teologi . Ungefär vid samma tidpunkt blev han prior för sitt kloster i Köln. I denna roll utövade han ämbetena som troscensor och påvlig inkvisitor i hela ärkestiftet Köln och Rhenlandet . Vid fullgörandet av dessa uppgifter kom Slotanus i konflikt med den lärde Justus Velsius , som 1556, på grund av läror som ansågs kätterska av kyrkan, var tvungen att lämna Köln. De häftiga skrifter som Velsius efteråt publicerade mot teologerna i Köln fick Slotanus att skriva två verk som täcker nästan alla hans tids kätterska doktriner.

Han dog i Köln.

Arbetar

Bland Slotanus olika verk är de mest värda att nämna: Disputationum adversus hæreticos liber unus (Köln, 1558); De retinenda fide orthodoxa et catholica adversus hæreses et sectas (Köln, 1560); och De barbaris nationibus convertendis ad Christum (Köln, 1559). I det sistnämnda verket visar Slotanus den brinnande missionsiver som avfyrade sin tids religiösa män.

Tillskrivning

Denna artikel innehåller text från en publikation som nu är allmän egendom : Callan, Charles J. (1913). " Johannes Slotanus ". I Herbermann, Charles (red.). Katolsk uppslagsverk . New York: Robert Appleton Company. citerar:

    • Echard, manus. Ord. Prœd. , II, 175
    • Hurter, nomenclator
    • Meuser, Zur Geschichte der Kölner Theologen im 16. Jahrh. i Kath. Zeitschr. für Wissenschaft und Kunst , II (Köln, 1845), 79 kvm.
    • Paulus, Kölner Dominicanerschriftsteller ad 16. Jahrh. i Katholik II (1897) 238 kvm.