Jean-Nicolas Huyot

Jean-Nicolas Huyot (1839), porträtt av Michel Martin Drolling .

Jean-Nicholas Huyot (25 december 1780, Paris – 2 augusti 1840, Paris) var en fransk arkitekt, mest känd för sin fortsättning 1833 av Triumfbågen från Jean Chalgrins planer .

Biografi

Son till en byggare, Huyot gick på École nationale supérieure des Beaux-Arts i Paris och vann Prix de Rome 1807.

Efter sina studier i Rom reste Huyot mellan 1817 och 1821 i Mindre Asien, Egypten och Grekland. Han utvecklade betydande meriter som antikvarie . Han var en del av Cléopâtra -expeditionen under Louis Nicolas Philippe Auguste de Forbin 1817, och Huyot skickade till Jean-François Champollion en samling inskriptioner som han hittade i Ramses II:s tempel i Abu Simbel ; detta bidrag var till hjälp i Champollions arbete med att dechiffrera hieroglyfer. Huyot gav också tekniskt arkeologiskt bistånd till Fine Arts-sektionen av den franska vetenskapliga Morea-expeditionen till Grekland 1823.

År 1822 valdes Huyot till medlem av Academy of Fine Arts vid Institut de France . Bland hans arkitektstudenter var den schweiziske arkitekten Melchior Berri , Hector Lefuel , Alexis Paccard , Jean-Louis Victor Grisart och Jean-Charles Danjoy .

klassisk arkitekturhistoria vid École des Beaux-Arts, föreläsningar som påverkade en grupp självstiliserade "romantiska" arkitektstudenter inklusive Félix Duban , Henri Labrouste , Léon Vaudoyer och Louis Duc . Denna grupp var i sin tur inflytelserik när det gällde att etablera nyklassicismen som stil i mitten av 1800-talets Frankrike.

Vid sin död testamenterade han till Nationalbiblioteket en stor samling teckningar och ritningar. Han begravdes på kyrkogården i Père-Lachaise (8:e divisionen).

• Dictionnaire historique du cimetière du Père-Lachaise XVIIIe et XIXe siècles, Domenico Gabrielli, Édition de l'Amateur, 2002
• Louis du Chalard & Antoine Gautier, « Les panoramas orientaux du peintre Pierre Prévost (1764-1823)», i Orients, Bulletin de l'association des anciens élèves et amis des langues orientales , juni 2010, sid. 85-108.