James FitzGerald, 1:e earl av Desmond
James FitzGerald | |
---|---|
Earl of Desmond | |
Anställningstid | 1600–1601 |
Företrädare | – |
Efterträdare | – |
Född | c.1570 |
dog | november 1601 |
Föräldrar |
Gerald FitzGerald, 14:e earl av Desmond Eleanor Butler |
James FitzGerald (ca 1570 – november 1601), en irländsk adelsman , var efterträdare till Gerald FitzGerald, 14:e earl av Desmond . Han antog titeln Earl of Desmond , som hade undertryckts 1582 efter Desmond-upproren . Han tillbringade en stor del av sitt liv i fångenskap och återställdes tillfälligt, men utan framgång, till jarldömet 1600–01 av engelsmännen i ett försök att lugna Munster under nioåriga kriget . Han blev sålunda den 1:e jarlen av Desmond, men återvände snart till England, där han dog i dunkel.
Tidigt liv
James FitzGerald, son till den 14:e earlen och Eleanor Butler , föddes under det tidigare av Desmond-upproren ; Drottning Elizabeth av England var hans gudmor. Han var bosatt i Irland 1579, när hans far anslöt sig till det senare upproret mot kronan, och vid den tiden valde hans mor att överlämna honom till Sir William Drury, Irlands herredeputerade, som placerade honom i förvar i Dublin Castle. I augusti 1582 klagade hans mor bittert till Lord Burghley över att hennes sons utbildning försummades och sökte bättre vård för honom. Efter hans flyktiga fars död gjorde FitzGeralds fängslare en petition till den engelska regeringen för att han skulle flyttas till Tower of London . Framställningen beviljades 1584, och före årets slut fördes han till tornet, där han stannade under de följande 16 åren.
Fångenskap
FitzGerald var arvtagaren till earldomen av Desmond, men 1585 uppnåddes hans bortgångne fars egendom av det irländska parlamentet och all dess egendom konfiskerades av kronan. De flesta ärftliga landområdena i provinsen Munster genomgick då en radikal plantage av engelska nybyggare (se Plantation of Munster ), men sådan lojalitet var knuten till FitzGerald-namnet där att regeringen hade goda skäl att frukta ett framtida uppror. Dessa händelser inträffade under det anglo-spanska kriget (1585–1604), och engelsk rädsla ökade med utsikten till ett ingripande av spanjorerna, som hade en historisk samhörighet med Irlands västkust.
Det var i detta sammanhang som den unge arvtagaren fann sig uppfostrad i London, där han skulle föra en eländig tillvaro. Han verkar ha varit sjuklig, vilket framgår av de räkenskaper som fördes mellan 1588 och 1598 över betalningar för mediciner, salvor, piller och siraper som administrerats till honom. 1593 skrev han i patetiska ordalag till drottningens sekreterare, Sir Robert Cecil , men regeringen hade egentligen bara en användning för honom.
irländsk kampanj
År 1600, under nioåriga kriget (Irland) och efter fientliga intrång i Munster i riktning mot Hugh O'Neill, 3:e earl av Tyrone , föreslog Sir George Carew att FitzGerald skulle paraderas genom provinsen som den sanne earlen av Tyrone . Desmond , för att motverka populariteten av pretendenten till jarldömet, James FitzThomas FitzGerald , (känd som Súgán – dvs. Hayrope – Earl). Drottningen tvekade vid detta förslag, men blev övertygad av Cecil om att risken var värd att ta.
Ett patent på titeln Earl of Desmond (den andra skapelsen) passerade det stora sigillet, utan att återställa de konfiskerade marken och begränsa eventuellt arv av titeln; ett bidrag på £500 per år. beviljades. FitzGerald skulle förbli i förvar av kapten Price och Miler Magrath , ärkebiskop av Cashel ; Price anklagades för att hålla honom trogen drottningen och den protestantiska religionen och skulle upprätthålla ett sparsamt hushåll. Carew instruerades av Cecil att hålla FitzGerald under noggrann observation, redo att arrestera honom om han visade sympati med rebellerna samtidigt som han tillät intrycket av frihet.
FitzGeralds sällskap gav sig av från Bristol i oktober 1600, på väg till Cork , men fången led av ett så allvarligt anfall av sjösjuka att han var tvungen att landsättas vid Youghal i södra Munster . Han togs emot entusiastiskt av Geraldine-anhängarna – även om borgmästaren i Cork inte var artig – och överfördes snabbt till Mallow och sedan till Kilmallock i hjärtat av landet Desmond, där han fick logi av den engelske befälhavaren Sir George Thornton. Vid sin ankomst berömde han drottningens nåd och var omtyckt; nästa dag – en söndag – tog han sig pråligt till den protestantiska kyrkan, medan hans anhängare väntade på honom i det katolska kapellet, en besvikelse för vilken han omedelbart hånades av folket. I november 1600 överlämnades fästningen Castlemaine till FitzGerald av en tjänare till Súgán-jarlen, men på grund av hans underlåtenhet att befalla folkets trohet kasserade regeringen snart Desmond-arvingen.
Död
FitzGerald ogillade det elake i hans ersättning och förbjöds av Cecil att gifta sig med änkan Norreys, eftersom man hoppades på en bättre match i England. I mars 1601 fördes han till London med ett brev från Carew som rekommenderade honom för ett landstöd och en fast inkomst. I augusti klagade han över att han var penninglös och föraktad och vädjade till Cecil om några av de länder som hade hållits av Súgán-jarlen. Han dog i London i början av november 1601, men det var först i januari 1602 som döden tillkännagavs. Hans vårdnadshavare släpptes sedan från sina anklagelser, av vilka en, William Power, skrev för ekonomisk hjälp för FitzGeralds fyra systrar.
Anor
Förfäder till James FitzGerald, 1:e earl av Desmond | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Källor
- Richard Bagwell, Irland under Tudors 3 vols. (London, 1885–1890)
- John O'Donovan (red.) Annals of Ireland by the Four Masters (1851)
- Kalender för statliga papper: Carew MSS. 6 vol. (London, 1867–1873)
- Kalender för statliga papper: Irland (London)
- Colm Lennon Sextonde århundradet Irland – The Incomplete Conquest (Dublin, 1995) ISBN 0-312-12462-7 .
- Nicholas P. Canny Making Ireland British, 1580–1650 (Oxford University Press, 2001) ISBN 0-19-820091-9 .
- Steven G. Ellis Tudor Irland (London, 1985) ISBN 0-582-49341-2 .
- Hiram Morgan Tyrones krig (1995)
- Anne Chambers As Wicked a Woman (Dublin, 1986) ISBN 0-86327-190-1 .
- Standish O'Grady (red.) " Pacata Hibernia " 2 vols. (London, 1896)
- Cyril Falls Elizabeth's Irish Wars (1950; nytryck London, 1996) ISBN 0-09-477220-7 .
- Gerard Anthony Hayes McCoy Irish Battles (Belfast, 1989) ISBN 0-86281-212-7 .
- Dictionary of National Biography 22 vols. (London, 1921–1922).