Issyk inskription
Issyk -inskriften är en ännu okrypterad text, som hittades 1969 på en silverskål i Issyk kurgan i Kazakstan, daterad till ungefär 400-talet f.Kr. Sammanhanget med begravningsgåvorna indikerar att det kan tillhöra Saka- stammar.
Beskrivning
Issyk-inskriptionen är ännu inte säkert dechiffrerad, och är förmodligen på en skytisk dialekt, vilket utgör ett av mycket få autoktona epigrafiska spår av det språket. János Harmatta , med hjälp av Kharoṣṭhī -skriptet, identifierade språket som en Khotanese Saka- dialekt som talas av Kushans , preliminärt översatt:
| Linje | Translitterering | engelsk översättning |
|---|---|---|
| 1 | za(ṃ)-ri ko-la(ṃ) mi(ṃ)-vaṃ vaṃ-va pa-zaṃ pa-na de-ka mi(ṃ)-ri-to | Kärlet ska innehålla vin av druvor, tillagd tillagad mat, så mycket, till den dödliga, |
| 2 | ña-ka mi pa-zaṃ vaṃ-va va-za(ṃ)-na vaṃ. | tillsatte sedan kokt färskt smör på |
Zaur Hasanov (2015) identifierar skriften som ett forntida turkiskt språk, besläktat med eller identiskt med Orkhon-Jenisei-skriften, och översätter det som:
| Linje | Translitterering | engelsk översättning |
|---|---|---|
| 1 | *Dört *bul Küz Sïnglïyï ïr | (Av) Four Corners (kardinalriktningar) (de) stammarna Syngly sjunger (hyllning) |
| 2 | Uş yüz yïğ anta ïçïr | Trehundra sörjande eddrink (avge en ed) |
Om man jämför de två föreslagna översättningarna, är den antika turkiska översättningen markant mer sammanhängande semantiskt, och innehåller ett poetiskt uttryck för respekt för de döda, vilket anses betydelsefullt eftersom turkarna följde Tengrism, där det finns en kult av förfäderna ; sålunda kan det anses lämpligare som en inskription vid en gravplats, jämfört med den khotanesiska översättningen som läser ungefär som ett matrecept.
Foton av inskriptionen
Se även
- Nestors kopp och Duenos inskription för andra gamla inskriptioner på kärl som rör själva kärlet