Ishockey vid olympiska vinterspelen 1988


1988 vinter-OS ishockey
The Soviet Union 1988 CPA 5910 souvenir sheet (XV Olympic Winter Games Calgary '88. Ice hockey).jpg
Sovjetisk stämpel för den olympiska ishockeyturneringen
Turneringsdetaljer
Värdland  Kanada
Datum 13–28 februari 1988
Lag 12
Plats(er)

Olympic Saddledome Stampede Corral Fader David Bauer Olympic Arena (i 1 värdstad)
Slutliga positioner
MästareGold medal blank.svg   Sovjetunionen (7:e titeln)
TvåanSilver medal blank.svg  Finland
Tredje platsBronze medal blank.svg  Sverige
Fjärde plats  Kanada
Turneringsstatistik
Spelade spel 42
Gjorda mål 316 (7,52 per match)
Poängledare(r) Soviet Union
Vladimir Krutov (15 poäng)

Herrarnas ishockeyturnering vid vinter-OS 1988 i Calgary , Alberta, Kanada, var det 16:e olympiska mästerskapet . Sovjetunionen vann sin sjunde guldmedalj . Silvermedaljen vanns av Finland , vilket markerar dess första olympiska ishockeymedalj någonsin. Sverige tog bronsmedaljen. Spel hölls i Olympic Saddledome , Stampede Corral och Fader David Bauer Olympic Arena . Detta är hittills den enda olympiska turneringen som hållits på nordamerikansk mark som inte vunnits av varken Kanada eller USA .

IIHF körde inget mästerskap under olympiska år vid denna tidpunkt. Nationer som inte deltog i Calgary Olympics bjöds in att tävla i den sista Thayer Tutt Trophy .

Bakgrund

Det kanadensiska laget hade besegrat de gynnade sovjeterna två gånger inför OS och ansågs vara en guldmedaljkandidat för första gången sedan 1968. Den första vinsten över den sovjetiska truppen var särskilt betydelsefull eftersom den hände i den årliga Izvestia- turneringen som hölls 1987 i Moskva och ansågs vara ett sista skott inför OS. Tyvärr för kanadensarna slog dessa segrar tillbaka när sovjeterna förberedde sig bättre för den olympiska turneringen och vann i en head-to-head-match med 5–0.

Turneringsförändringar

Calgarys organisationskommitté (OCO'88) sökte en förnyad ishockeyturnering för spelen, som inkluderade fler matcher mellan de mer konkurrenskraftiga lagen. I tidigare olympiska turneringar gick de fyra främsta lagen vidare från första round robin- steget, Calgary hade för avsikt att istället ha sex lag vidare, vilket hade effekten att det totala antalet ishockeymatcher i OS ökade från 36 till 42. Kommittén (IOC) lyckades övertyga IIHF att tillåta OCO'88 att schemalägga matcher efter att matcherna hade dragits för att säkerställa att premiärmatcher hölls i Olympic Saddledome med högre kapacitet, IIHF förblev ovilliga att öka antalet matcher och noterade att det skulle förlänga uppehållet för europeiska ligor med spelare som deltar. Så småningom gick IIHF och IOC överens om det ökade antalet spel med vissa ändringar av finansiella betalningar till IIHF.

Doping

Den polske ishockeyspelaren Jarosław Morawiecki testade positivt för det förbjudna ämnet testosteron under spelen. Den 23-årige centern, som ansågs vara Polens bästa spelare, överskred den tillåtna gränsen för testosteron i slumpmässiga tester efter en match där Polen besegrade Frankrike med 6–2. Den polske tränaren Leszek Lejczyk hävdade att Morawiecki drogs medvetet av politiska skäl.

Internationella ishockeyförbundet (IIHF) stängde Morawiecki från tävling i 18 månader och ogiltigförklarade Polens seger i Frankrike-matchen. Polen slutade 5:a av 6:a i turneringens grupp A-ställning.

Medaljörer

Huvudartikel: Ishockey vid olympiska vinterspelen 1988 – Rosters
Medalj Land Team
Guld    Sovjetunionen (URS)
Silver    Finland (FIN)
Brons    Sverige (SWE)

Kompetens

De elva bästa nationerna från världsmästerskapen 1987 (åtta från pool A, topp tre från pool B) kvalificerade sig direkt, medan den tolfte rankade nationen fick spela mot vinnaren av årets pool C. Frankrike slog Japan med 8 mål mot 6.

  • 6 april 1987, Västtyskland
    • Frankrike 7–3 Japan
  • 7 april 1987, Västtyskland
    • Frankrike 1–3 Japan

Första omgången

Grupp A

Team Pld W L D GF GA GD Pts
 Finland 5 3 1 1 22 8 +14 7
 Sverige 5 2 0 3 23 10 +13 7
 Kanada 5 3 1 1 17 12 +5 7
 Schweiz 5 3 2 0 19 10 +9 6
 Polen 5 0 4 1 9 13 −4 1
 Frankrike 5 1 4 0 10 47 −37 2
Källa: [ citat behövs ]
  • 14 februari
    • Kanada 1–0 Polen
    • Sverige 13–2 Frankrike
    • Schweiz 2–1 Finland
  • 16 februari
    • Kanada 4–2 Schweiz
    • Sverige 1–1 Polen
    • Finland 10–1 Frankrike
  • 18 februari
    • Finland 3–1 Kanada
    • Polen 6–2 Frankrike*
    • Sverige 4–2 Schweiz
  • 20 februari
    • Kanada 9–5 Frankrike
    • Finland 3–3 Sverige
    • Schweiz 4–1 Polen
  • 22 februari
    • Kanada 2–2 Sverige
    • Finland 5–1 Polen
    • Schweiz 9–0 Frankrike

* Det polska laget fråntogs segern efter att Jarosław Morawiecki testats positivt för testosteron. Frankrike noterades som en vinst på 2 noll, men fick inga poäng i ställningen.

Grupp B

Team Pld W L D GF GA GD Pts
 Sovjetunionen 5 5 0 0 32 10 +22 10
 Västtyskland 5 4 1 0 19 12 +7 8
 tjecko-Slovakien 5 3 2 0 23 14 +9 6
 Förenta staterna 5 2 3 0 27 27 0 4
 Österrike 5 0 4 1 12 29 −17 1
 Norge 5 0 4 1 11 32 −21 1
Källa: [ citat behövs ]
  • 13 februari
    • Västtyskland 2–1 Tjeckoslovakien
    • Sovjetunionen 5–0 Norge
    • USA 10–6 Österrike
  • 15 februari
    • Västtyskland 7–3 Norge
    • Sovjetunionen 8–1 Österrike
    • Tjeckoslovakien 7–5 USA
  • 17 februari
    • Österrike 1–3 Västtyskland
    • Tjeckoslovakien 10–1 Norge
    • Sovjetunionen 7–5 USA
  • 19 februari
    • Österrike 0–4 Tjeckoslovakien
    • Västtyskland 3–6 Sovjetunionen
    • USA 6–3 Norge
  • 21 februari
    • Sovjetunionen 6–1 Tjeckoslovakien
    • Österrike 4–4 Norge
    • Västtyskland 4–1 USA

Sista rundan

De tre bästa lagen från varje grupp spelar en gång mot de tre bästa lagen från den andra gruppen. Poäng från tidigare matcher mot den egna gruppen förs över, exklusive lag som inte lyckades ta sig till medalj. Laget på första plats vinner guld, andra silver och tredje brons.

Team Pld W L D GF GA GD Pts
 Sovjetunionen 5 4 1 0 25 7 +18 8
 Finland 5 3 1 1 18 10 +8 7
 Sverige 5 2 1 2 15 16 −1 6
 Kanada 5 2 2 1 17 14 +3 5
 Västtyskland 5 1 4 0 8 26 −18 2
 tjecko-Slovakien 5 1 4 0 12 22 −10 2
Källa: [ citat behövs ]
  • 24 februari
    • Sovjetunionen 5–0 Kanada
    • Sverige 6–2 Tjeckoslovakien
    • Finland 8–0 Västtyskland
  • 26 februari
    • Kanada 8–1 Västtyskland
    • Tjeckoslovakien 5–2 Finland
    • Sovjetunionen 7–1 Sverige
  • 27 februari
    • Kanada 6–3 Tjeckoslovakien
  • 28 februari
    • Sverige 3–2 Västtyskland
    • Finland 2–1 Sovjetunionen

Spel om 11:e plats

  • 23 februari
    • Frankrike 7–6(SO) Norge

9:e plats spel

  • 23 februari
    • Österrike 3–2 Polen

Spel om 7:e plats

  • 25 februari
    • USA 8–4 Schweiz

Statistik

Genomsnittlig ålder

Team Germany var det äldsta laget i turneringen, i genomsnitt 28 år och 1 månad. Team USA var det yngsta laget i turneringen, i genomsnitt 22 år och 4 månader. Guldmedaljörer laget USSR i genomsnitt 26 år. Turneringsgenomsnittet var 26 år och 1 månad.

Ledande målskyttar

Rk Spelare GP G A Pts PIM
1 Soviet Union Vladimir Krutov 8 6 9 15 0
2 Soviet Union Igor Larionov 8 4 9 13 4
3 Soviet Union Vyacheslav Fetisov 8 4 9 13 6
4 United States Corey Millen 8 6 5 11 4
5 Czechoslovakia Dusan Pasek 8 6 5 11 8
6 Soviet Union Sergej Makarov 8 3 8 11 10
7 Finland Erkki Lehtonen 8 4 6 10 2
8 Sweden Anders Eldebrink 8 4 6 10 4
9 Czech Republic Igor Liba 8 4 6 10 8
10 West Germany Gerd Truntschka 8 3 7 10 10

Slutlig ranking

Rang Team
1st place, gold medalist(s)   Sovjetunionen
2nd place, silver medalist(s)   Finland
3rd place, bronze medalist(s)   Sverige
4  Kanada
5  Västtyskland
6  tjecko-Slovakien
7  Förenta staterna
8  Schweiz
9  Österrike
10  Polen
11  Frankrike
12  Norge

Se även

Works citerad

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ice_hockey_at_the_1988_Winter_Olympics&oldid=1141163997 "