Iselingen
Iselingen | |
---|---|
Allmän information | |
Arkitektonisk stil | Historicism |
Plats | Vordingborgs kommun |
Land | Danmark |
Koordinater | Koordinater : |
Bygget startade | 1802 |
Renoverad | 1869–74 |
Design och konstruktion | |
Arkitekt(er) | Vilhelm Dahlerup |
Iselingen är en herrgård och gods som ligger nära Vordingborg på södra delen av Själland i sydöstra Danmark . Den har fått sitt namn efter den schweiziskfödde köpmannen Reinhard Iselin som etablerade den på 1770-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden stod färdig hundra år senare efter ritning av Vilhelm Dahlerup .
Historia
Familjen Iselin
Iselingen skapades när det tidigare Vordingborgs kavalleridistrikt delades upp i 12 gods och såldes på auktion av kronan 1774. Ett av dem var det tidigare Vordingborgs slott . Slottet var en ruin men marken och dess arrendatorgårdar förvärvades av köpmannen Reinhard Iselin som gav den namnet Iselingen. Han förvärvade också en av de andra godsen, Vordingborgs slotts tidigare hembygdsgård (Vordingborg Ladegård), som fick namnet Rosenfeldt . Iselin adlades med friherretitel 1776. När han dog 1781 grundade hans änka Anna Elisabeth Iselin f. Fanritius Stamhuset Iselingen åt deras äldsta dotter Marie Margrethe Iselin. Rosenfeldt förvandlades också till stamhus och fördes vidare till den yngre dottern Anna Elisabeth Iselin. Rättsverkan av ett stamhus var att kvarlåtenskapen inte fick säljas eller delas mellan flera arvingar. Datteren Marie Margrethe var gift med Christian Frederik Ernst Rantzau men paret skildes – högst ovanligt för tiden – 1793. 1802 påbörjade hon uppförandet av en ny huvudbyggnad på en plats belägen nordost om den gamla slottsruinen.
År 1803 upplöstes Stamhuset Iselingen och ersattes av ett släktstiftelse ( fideikommis ). Godset såldes sedan till skeppskapten Jens Lind.
Aagaard och Hammerich
Efter ungefär ett år sålde Lind Iselingen till distriktschef ( amtsforvalter ) HHP Reiersen som kort därefter sålde den till ett konsortium från Köpenhamn bestående av Just Michael Aagaard , Peder Bech, Iver Qvistgaard och Hans Wassard. De förvärvade även närliggande herrgård Marienlyst. Aagaard blev ensam ägare till Iselingen 1806 medan Wassard 1810 förvärvade full äganderätt till Marienlyst.
Aagaard erbjöd sin son Holger Halling Aagaard att bli förvaltare av godset. Nyligen förlovad med 18-åriga Marie Koës, rådfrågade han sin fästman i frågan och hon svarade med ett "Ja, låt oss flytta till Iselingen, då kan jag ha en stor trädgård med massor av blommor och jordgubbar!". Holger Halling Aagaard förvaltade godset med stor skicklighet och ärvde det 1819. Han ägde Iselingen till 1866 och det vann rykte om sig att vara landets mest välskötta gods. Han var mycket intresserad av både konst och vetenskap och umgicks med många av sin samtids mest framstående personer. Hans besökare på Iselingen var bröderna Ørsted, Grundtvig, Bertel Thorvaldsen , Adam Oehlenschläger och Christian Winther .
Holger Aagaards son, Georg Aagaard, en nationalliberal politiker som var medlem av den konstituerande församlingen som förberedde den danska författningen 1849, dog före sin far. Iselingen fördes därför vidare till Holger Aagaards svärson Martin Hammerich , en forskare specialiserad på nordisk lingvistik, kultur, historia. Hans hem på Iselingen blev en mötesplats för många av tidens mest framstående nordiska intellektuella.
Martin Hammerichs son Johannes Hammerich ärvde 1881 Iselingen.
Senare historia
Johannes Hammerich sålde Iselingen till Carl Moresco 1812. 1918 förvärvades den av Th. Wessel. Han sålde det till P. Lind 1823. Hans dotter Elly Bille Hansen ärvde godset 1945. Efter makens död 1957 överlät hon det till dottern Tove, grevinnan av Ahlefeldt–Laurvig. Iselingen förvärvades av Niels Otto Hansen den 1 januari 1997.
Arkitektur
Huvudbyggnaden är från 1792 och byggdes delvis med material från Vordingborgs slottsruin. Byggnaden anpassades 1874 under överinseende av Jens Vilhelm Dahlerup och Fr. Böttger. Den består av en tvåvånings huvudflygel flankerad av två enplans sidoflyglar. Tornet med spira tillkom 1920.
I dag
Godset ägs idag av Niels Otto Hansen. Den täcker en total yta på 526 hektar, varav 290 hektar är jordbruksmark och 145 hektar är skogsmark. Trädgården omfattar fem hektar.
I kulturen
- Iselingen användes som plats i filmen Vi som går køkkenvejen från 1953 .
Förteckning över ägare
- ( -1774) Kronan
- (1774-1781) Reinhard Iselin
- (1781) Anna Elisabeth Iselin f. Fabritius-Tengnagel
- (1781-1793) Christian Frederik Ernst Rantzau
- (1793-1803) Marie Margrethe Iselin, gåva Rantzau
- (1803-1804) Jens Lind
- (1804) HHP Reiersen
- (1804-1806) Peder Bech/Iver Qvistgaard/Hans Wassard/ Just Michael Aagaard
- (1806-1819) Bara Michael Aagaard
- (1819-1866) Holger Halling Aagaard
- (1866-1881) Martin Hammerich
- (1881-1905) Anna Hammerich född Mathea Aagaard
- (1905-1912) Johannes Hammerich
- (1912-1918) Carl Moresco
- (1918-1923) Th. Wessel
- (1923-1945) P. Lind
- (1945-1958) E. Bille-Hansen
- (1958- ) Tove Ahlefeldt-Laurvig
- (1996–nutid) Niels Otto Hansen
Se även
externa länkar
- Officiell webbplats Arkiverad 2004-01-31 på Wayback Machine
- Källa