Iko Maran

Iko Maran (26 februari 1915 – 12 november 1999) var en estnisk dramatiker och barnboksförfattare.

Tidigt liv

Maran föddes i Pskov av etniska estniska föräldrar. Hans far dödades i första världskriget . Hans familj lämnade Ryssland 1922 för den nyligen självständiga nationen Estland och bosatte sig i staden Härgla i församlingen Juuru . Maran gick på gymnasiet i Tallinn och studerade vid universitetet i Tartu 1936–1940. Under den tyska ockupationen skrapade han förbi på ströjobb.

Under senare hälften av 1940-talet var han anställd på Eesti Raadio och arbetade senare som litterär regissör vid olika teatrar i Tallinn, inklusive Estonian Drama Theatre . Han gick med i Estonian Writers' Union 1958 och i Estonian Theatre Association 1967.

Litterär karriär

Maran började sin litterära karriär i samarbete med Bernhard Lülle . Under den samlade pseudonymen Lall Kahas författade de ett drama, Den brinnande bilen ('Põlev alus'), som hade premiär i Valga 1946. Det dök upp i tryckt form samma år, och duon fortsatte med att skriva ytterligare pjäser både för barn och vuxna.

1949 skrev paret sin första barnbok, Vänner ('Sõbrad'), som skulle följas av tre till. Deras böcker krediterades för att "vidga läsningens vyer för estniska barn", kanske för att de visade Estland före sovjettiden i ett positivt ljus, en sällsynthet under den stalinistiska eran.

Efter 1964 skrev Maran självständigt och publicerade sina verk under eget namn. Hans största framgång kom med sagan Londiste, Real Name Phant ('Londiste, õige nimega Vant', 1972) och dess uppföljare Hot Ice Cream ('Tuline jäätis', 1976).

1974 tilldelades han Juhan Smuul -priset, Estlands SSR: s statspris , för sina insatser inom barnlitteraturen.

Översättningar

Marans böcker har översatts till flera språk, främst ryska och tyska. Utländska översättningar av hans verk producerades i allmänhet i Tallinn utan inblandning av utländska förläggare, vilket ledde till att vissa forskare karakteriserade dessa översättningar som pseudoreception , en process där statligt sponsrad sovjetisk litteratur ensidigt översattes och exporterades till målspråk utan inblandning eller intresse från målgrupp. Hot Ice Cream översattes till engelska 1983 av Aino Jõgi, och är det enda av Marans verk som har fått en engelsk översättning. Maran arbetade själv som översättare från ryska till estniska.

Bibliografi

• (Lall Kahas) Põlev alus. Drama 5 vaatuses. ('Den brinnande bilen. Ett drama i 5 akter'). Tallinn: Rahvaloomingu Keskmaja 1946. 53 S.
• (Lall Kahas) Sõbrad ('Vänner'). Tallinn: Ilukirjandus ja Kunst 1949. 180 S.
• (Lall Kahas) Aknad valla. Näidend kolmes vaatuses. ('Fönster öppna. En pjäs i två akter'). Tallinn: Ilukirjandus ja Kunst 1946. 112 S.
• (Lall Kahas) Pisilugusid Jalukselt ('Short Stories of Jalukse'). Tallinn: Eesti Riiklik Kirjastus 1956. 138 S.
• (Lall Kahas) Pähklimägi. Komöödia 4 vaatuses ('Valnötskullen. En komedi i fyra akter'). Tallinn: Eesti Riiklik Kirjastus 1957. 71 S.
• (Lall Kahas) Tere jälle! ('Hej nykomlingar!'). Tallinn: Eesti Riiklik Kirjastus 1958. 143 S.
• (Lall Kahas) Vabaduskiri ('Frihetsbrev'). Tallinn: Eesti Riiklik Kirjastus 1961. 328 S.
• Lauri ja Kairi kummaline matk ('Lauri och Kairis konstiga resa'). Tallinn: Eesti Riiklik Kirjastus 1964. 148 S.
• Läki metsa! ('In i skogen!'). Tallinn: Eesti Raamat 1966. 32 S.
• Kirjud lood ('Colorful Tales'). Tallinn: Eesti Raamat 1970. 176 S.
• Londiste, õige nimega Vant ('Londiste, Real Name Phant'). Tallinn: Eesti Raamat 1972. 171 S.
• Jass ('Jass'). Tallinn: Eesti Raamat 1975. 151 S.
• Pikk päev ('Den långa dagen'). Tallinn: Eesti Raamat 1975. 109 S.
• Aga palju kasse ('Men många katter'). Tallinn: Eesti Raamat 1977. 32 S.
• Heinaritsik, kellele meeldis naljatada ('Gräshoppan som gillade att ha roligt'). Tallinn: Eesti Raamat 1977. 120 S.
• Tuline jäätis ('Varm glass'). Tallinn: Eesti Raamat 1978. 72 S.
• Piki ja Tohotiise ('Piki och Tohotiise'). Tallinn: Eesti Raamat 1980. 64 S.
• Kuidas kasvatada lastevanemaid. Päkapikk Ninatarga pajatused ('Hur man lär föräldrar'). Tallinn: Koolibri 1995. 143 S.

Vidare läsning

• Reet Krusten: Lauri ja tema sõprade uued seiklused, i: Looming 10/1970, S. 1594–1595.
• Iko Maran. Kirjanduse nimestik. Koostanud Evi Orglaan. Tallinn: Eesti NS Kultuuriministeerium 1974. 32 S.
• Boris Kabur : Iko Marani juubel, i: Looming 3/1975, S. 524–525.
• Mati Ormisson: Peaasi on mitte lasta ilusatel asjadel meeest minna. Iko Maran 70, i:– Keel ja Kirjandus 3/1985, S. 180.
• Aino Pervik : Punase rohelise jälil, i: Looming 3/1985, S. 424–425.
• Reet Krusten: Tähelepandamatult ja silmapaistvalt, i: Keel ja Kirjandus 3/1995, S. 208–209.

externa länkar

• (estniska) Iko Maran i den estniska persondatabasen ISIK