Hypersimplex

Standard hypersimplices i
2D-simplex.svg 2D-hypersimplex 011.png

Hyperplan:

Hyperplan:

I polyedrisk kombinatorik är hypersimplexet en konvex polytop som generaliserar simplexet . Den bestäms av två heltal och , och definieras som det konvexa skrovet för de -dimensionella vektorerna vars koefficienter består av ettor och nollor. På motsvarande sätt erhållas genom att skära upp den -dimensionella enheten hyperkuben med ekvationens hyperplan och av denna anledning är det a -dimensionell polytop när .

Egenskaper

Antalet hörn för är . Grafen som bildas av hörnen och kanterna på hypersimplexet är Johnson-grafen .

Alternativa konstruktioner

En alternativ konstruktion (för är att ta det konvexa skrovet av alla -dimensionella -vektorer som har antingen eller koordinater som inte är noll. Detta har fördelen av att arbeta i ett utrymme som har samma dimension som den resulterande polytopen, men nackdelen att polytopen den producerar är mindre symmetrisk (även om kombinatoriskt motsvarar resultatet av den andra konstruktionen).

Hypersimplexen är också matroidpolytopen för en enhetlig matroid med element och rang .

Exempel

Hypersimplexen är a -simplex (och därför har den hörn) . Hypersimplex är en oktaeder , och hypersimplex är en likriktad 5-cell .

Generellt motsvarar hypersimplexet, en enhetlig polytop , som är den - rätad -dimensionell simplex, med hörn placerade i mitten av alla -dimensionella ytor av a -dimensionell simplex.

Exempel (d = 3...6)
namn
Liksidig triangel

Tetraeder (3-simplex)
Oktaeder
5-celler (4-simplex)

Rättad 5-cell
5-simplex
Rättad 5-simplex

Birektifierad 5-simplex

Δ d , k = ( d , k ) = ( d , d k )

(3,1) (3,2)

(4,1) (4,3)
(4,2)
(5,1) (5,4)

(5,2) (5,3)

(6,1) (6,5)

(6,2) (6,4)
(6,3)

Vertices
3 4 6 5 10 6 15 20
d -koordinater
(0,0,1) (0,1,1)

(0,0,0,1) (0,1,1,1)
(0,0,1,1)
(0,0,0,0,1) (0,1,1,1,1)

(0,0,0,1,1) (0,0,1,1,1)

(0,0,0,0,0,1) (0,1,1,1,1,1)

(0,0,0,0,1,1) (0,0,1,1,1,1)
(0,0,0,1,1,1)
Bild Regular triangle.svg Uniform polyhedron-33-t0.png Uniform polyhedron-33-t1.png Schlegel wireframe 5-cell.png Schlegel half-solid rectified 5-cell.png
Grafer 2-simplex t0.svg
J (3,1) = K2
3-simplex t0.svg
J (4,1) = K 3
3-cube t2.svg
J (4,2) = T(6,3)
4-simplex t0.svg
J (5,1) = K 4
4-simplex t1.svg
J (5,2)
5-simplex t0.svg
J (6,1) = K 5
5-simplex t1 A4.svg
J (6,2)
5-simplex t2 A4.svg
J (6,3)

Coxeter diagram
CDel node 1.pngCDel 3.pngCDel node.png
CDel node.pngCDel 3.pngCDel node 1.png
CDel node 1.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.png
CDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node 1.png
CDel node.pngCDel 3.pngCDel node 1.pngCDel 3.pngCDel node.png CDel node 1.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.png
CDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node 1.png
CDel node.pngCDel 3.pngCDel node 1.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.png
CDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node 1.pngCDel 3.pngCDel node.png
CDel node 1.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.png
CDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node 1.png
CDel node.pngCDel 3.pngCDel node 1.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.png
CDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node 1.pngCDel 3.pngCDel node.png
CDel node.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node 1.pngCDel 3.pngCDel node.pngCDel 3.pngCDel node.png

Schläfli symboler

{3} = r {3}

{3,3} = 2 r {3,3}
r{3,3} = {3,4}
{3,3,3} = 3 r {3,3,3}

r {3,3,3} = 2 r { 3,3,3}

{3,3,3,3} = 4 r {3,3,3,3}

r {3,3,3,3} = 3 r {3,3,3,3}
2 r {3,3,3,3}
Fasetter { } {3} {3,3} {3,3}, {3,4} {3,3,3} {3,3,3}, r {3,3,3} r {3,3,3}

Historia

Hypersimplicesna studerades först och namngavs i beräkningen av karakteristiska klasser (ett viktigt ämne i algebraisk topologi ), av Gabrièlov, Gelʹfand & Losik (1975) .

Vidare läsning