Hugo Raab

Friherre Hugo Raab
Födelse namn	Claes Fredrik Hugo Raab
Född	( 1831-11-25 ) 25 november 1831 Ryssby, Sverige
dog	11 december 1881 (1881-12-11) (50 år) Stockholm , Sverige
Trohet	Sverige
Service/ filial	svenska armén
År i tjänst	1850–1881
Rang	Generalmajor
Kommandon hålls	Landförsvarsministeriets militärkontor Chef för generalstaben
Slag/krig	Andra Schleswig War Slaget vid Dybbøl

Friherre generalmajor Claes Fredrik Hugo Raab (25 november 1831 – 11 december 1881) var en svensk arméofficer . Raab stred i andra Schleswig-kriget som volontär och blev senare i sin karriär den första chefen för generalstaben . Med sin internationella utblick, sin konkreta erfarenhet av krigets vardag och sin stora arbetskapacitet var Raab en av den svenska arméns främsta officerare under 1800-talet. Han bidrog aktivt till att lyfta armén ur dess svåra lågkonjunktur på 1860-talet och initierade en modernisering av högre stabsfunktioner, officersutbildning och organisation som 1885 skulle resultera i ett avgörande beslut om en utbyggnad av värnpliktsförsvaret och avrundades med ersättningen. av kolonilotteriet med ett värnpliktsbaserat försvar 1901.

Tidigt liv

Raab föddes den 27 november 1831 på Ryssbylunds säteri i Ryssby socken, Kalmar län, Sverige. Raab utbildades vid Kungliga Krigsakademin 1847-1850 och kom samma år som officer vid Kalmar regemente med underlöjtnantgraden .

Karriär

Raab anställdes som adjutant hos Carl von Mansbach, den svensk-norske ministern i Berlin , och han gick på Preussiska stabskollegiet 1855 till 1858. Under den tiden befordrades han (1857) till löjtnant vid Kalmar regemente. Efter att ha återvänt till Sverige, 1859, utnämndes han till generalstabsofficer. När det andra slesvigska kriget bröt ut 1864, sökte och fick Raab en tjänst som seniorlöjtnant i den danska armén . Till en början anställd vid högkvarteret deltog han i slaget vid Dybbøl den 17 mars, men utstationerades snart därifrån och övertog befälet över 1:a kompaniet av svenska och norska frivilliga vid kapten Aaröes kår. Mest känd bland de expeditioner som detta kompani genomförde under Raabs ledning är den nattliga operationen till Loits kyrkby i Schleswig , då flera fångar togs. För sin deltagande i kriget fick Raab dock inte bara beröm, ty många ansåg det mindre lämpligt, eftersom han måste tacka Preussen för en inte obetydlig del av sin militära utbildning. Å andra sidan var Raab, liksom sin far, en varm vän till den skandinaviska idén.

1865 befordrades Raab till kapten för svenska armén och utnämndes samma år till informatör i taktik, bestämmelser och krigsartiklar vid Militärhögskolan Karlberg . Från januari 1866 till september 1873 var han lärare i krigföring och krigshistoria vid Högre artilleriläroverket i Marieberg . Under denna tid befordrades han till kapten vid Kalmar regemente 1869, 1870 till major i armén och 1872 till överstelöjtnant i armén. Samma år tillträdde han posten som chef för militärkontoret vid ministeriet för landförsvar . 1873 utarbetade han förslaget till kriterier för en ny, på allmän värnplikt grundad, fullt samtida arméorganisation, som, efter att ha granskats av en kommitté, i vars arbete Raab beordrats att medverka, låg till grund för Kungl . presentation i ämnet till 1875 års riksdag . 1873 utnämndes Raab till överste och chef för generalstaben , vars organisation han fick i uppdrag att bygga. Under de följande åren var han även ledamot av flera kommittéer för landförsvaret ( lantförsvaret ). 1877 befordrades Raab till generalmajor för armén. 1880 utsågs han till ledamot av den då stora landförsvarskommittén ( Lantförsvarskommittén ) .

Raab arbetade också som militärskribent. Bland hans utgivna arbeten, utom avhandlingar - Kriget i Italien 1859 ("Italienska kriget 1859") (1859), Slaget vid Dennewitz ("Slaget vid Dennewitz") (1865) etc - och uppsatser i Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift , inklusive Några ord om tidens kraf på lätt infanteri (1857), Om ändamålet med Stockholms befästande (1860), Den adliga rusttjensten (1870) och (tillsammans med Jesper Crusebjörn ) Kort sammanfattning af de vigtigaste bestämmelserna rörande arméns organisation ( 1870).

Raab blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1863 och var redaktör för dess tidskrift 1870 till 1871. Han var begåvad med ett tydligt utseende, mycket viljestyrka och stor arbetsförmåga. Med okuvlig energi kämpade han sig in i slutet för uppnåendet av målet, som han gjorde för sitt livsverk: att höja sitt lands försvarsförmåga. Han ansåg att det viktigaste medlet för detta var den tidsmässiga omvandlingen av arméorganisationen. Hans arbete i denna riktning såg han dock aldrig krönt med framgång. Däremot lyckades han göra viktiga förbättringar på andra områden av det svenska försvarsväsendet, såsom generalstabens organisation och reformeringen av Kungliga Arméns stabskollegium.

Arv

Hugo Raab-priset ( Hugo Raab-priset ) delas årligen ut till en forskare, lärare eller student vid Försvarshögskolan som under de senaste tre åren utfört ett eller flera vetenskapliga arbeten av enastående kvalitet. Hugo Raab-priset instiftades för att främja vetenskaplig kvalitet vid Försvarshögskolan.

Hugo Raab-dagen ( Hugo Raab-dagen ) är Försvarshögskolans årliga högtidsdag som vanligtvis infaller i november–december.

Privatliv

Raab gifte sig den 7 september 1869 i Stockholm med Lovisa (Louise) Johanna Charlotta Grill (19 maj 1841 i Stockholm – 23 januari 1908 i Stockholm), dotter till läkaren Johan Daniel Grill och Sofia Elisabeth Grill.

Datum för rang

svenska armén

• 9 november 1850 – Underlöjtnant
• 24 juli 1857 – Löjtnant
• 28 januari 1865 – Kapten
• 26 maj 1870 – Major
• 12 april 1872 – Överstelöjtnant
• 5 december 1873 – Överste
• 14 december 1877 – Generalmajor

danska armén

• 2 mars 1864 – Överlöjtnant

Utmärkelser och dekorationer

• Kommendör 1:a klass av Svärdsorden
• Kommendör 1:a klass av S:t Olavs Orden
• Kommendör 2:a klass av Dannebrogsorden
• Officer för Hederslegionen

Högsta betyg

• Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (1863)
• Medlem av Militärsällskapet
• Medlem i Idunsällskapet ( Sällskapet Idun )

Bibliografi

•   Raab, Hugo (1857). Några ord om tidens kraf på lätt infanteri ( på svenska). Stockholm. SELIBR 2980175 .
•   Raab, Hugo (1860). Kriget i Italien 1859: militäriskt utkast (på svenska). Stockholm: Bonnier. SELIBR 2736561 .
•   Raab, Hugo (1860). Om ändamålet med Stockholms befästande: i anledning af J.Mankells skrift i samma ämne ( på svenska). Stockholm. SELIBR 2980176 .
•   Raab, Hugo, red. (1861). Soldaten: utg. av Hugo Raab (på svenska). Stockholm. SELIBR 3249451 .
•   Raab, Hugo; Crusebjörn, Jesper (1870). Kort sammanfattning af de vigtigaste bestämmelserna rörande arméns organisation: till ledning för undervisningen i militärskolorna ( på svenska). Stockholm: PA Norstedt & söner. SELIBR 19415607 .
•   Raab, Hugo; Crusebjörn, Jesper (1870). Kort sammanfattning af de vigtigaste bestämmelserna rörande arméns organisation ( på svenska). Stockholm: Ad Bonnier. SELIBR 1584501 .

Vidare läsning

•     Artéus, Gunnar, red. (2003). Hugo Raab: förkämpe för ett modernt försvar ( på svenska). Stockholm: Försvarshögskolan. ISBN 9189683382 . SELIBR 9195410 .
•   Tiselius, Elias (1953). Hugo Raab, banbrytaren för vår värnpliktsarme . Militärlitteraturföreningen ; 207 (på svenska). Stockholm: [fören.] SELIBR 1443805 .

externa länkar

• Anmälan på Svenskt biografiskt lexikon (på svenska)