Halsön (Korsnäs)

Halsön
	Halsön
Geografi
Koordinater	Koordinater :
Intill	Bottenhavet
Område	1 800 ha (4 400 tunnland)
Längd	7,5 km (4,66 mi)
Bredd	4,5 km (2,8 mi)
Administration
	Finland
Område	Österbotten
Kommun	Korsnäs

Halsön , eller Halsö , är en ö i Bottenhavet , i Kvarkens skärgård i Finland. Det ligger i Korsnäs kommun. Ön är myrrik och trädbevuxen. Den används delvis för skogsbruk och har några semesterstugor. Den västra delen av ön är ett skyddat naturreservat, med en ovanlig miljö av flads och gloesjöar som ger tillflyktsort för fiskar och fåglar.

Plats

Korsnäs är den västligaste fastlandskommunen i Finland. Den har en lång, stenig kustlinje längs Bottenviken. De tre största öarna är Halsön, Bredskäret och Södra Björkön, som alla används som viktiga rekreationsområden för stadsbor. Halsön ligger nära fastlandet söder om Molpehällorna.

Skärgården, inklusive Halson Island och det omgivande grunda havet, kännetecknas av en böljande moränterräng med moränytor rika på stenblock. Detta är en effekt av glaciationen, där de granitiska stenarna spräcktes av isen och sedan transporterades av glaciärer. Vissa mycket stora stenblock kunde ha förts till nya platser av flytande glaciärer eller av flytande isberg.

WPD Finland Oy har uttalat planer på att bygga en vindkraftspark i Korsnäs kommuns allmänna vatten. Vindkraftparken skulle ligga cirka 6 kilometer (3,7 mi) från ett naturskyddsområde på Halsön.

Ö

Halsön ligger 5 kilometer norr om Korsnäs kommuncentrum. Det är 7,5 kilometer (4,7 mi) från öst till väst, och 4,5 kilometer (2,8 mi) från norr till söder. Området är cirka 1 800 hektar (4 400 tunnland). Halsön är låglänt, med endast en liten del av den västra änden mer än 10 meter över havet. Ungefär hälften av ön är över 5 meter (16 fot) över havet. Det inre av ön är mestadels våt eller myrmark. Den västra delen av ön är ett naturreservat. Omkring 300 hektar (740 acres) i öster används för skogsbruk.

Förr användes ön för djurbete. Det finns fortfarande några gamla lador, men de är svårt förfallna. Det fanns ett fiskeläge på ön fram till början av 1900-talet, och det finns rester av flera fiskhyddor, bryggor, båthus och förrådsgropar. Det finns nu ett antal stugor på privat mark längs stranden. Tills nyligen var ön omfattande skogbevuxen. Veden drogs ut på isvägar på vintern. Återplantering av skog påbörjades med tall och gran. Tall är det föredragna trädet för skogsbruk och även för älgar, som förstörde många av de unga plantorna. Gran har planterats, men kostnaderna för skogsbruket är höga på grund av svårigheten att ta sig till ön och älg och rådjur fortsätter att orsaka problem.

Ekologi

Halsön är till största delen skogbevuxen. Det finns några sumpiga områden där marken består av ett lager av torvmossa. Här växer tallar med kärrledum ( rhododendron tomentosum ), kråkbär och ljung . Halsön har också många värdefulla fläder och gloesjöar . Dessa är typer av bräckt laguner som är typiska för den platta marken i den finska delen av Kvarkens skärgård. En flad är en grund vik där havsvatten bara långsamt kommer in, ofta blockerad av ogräs och andra vattenväxter, och där sötvatten dominerar. När landet reser sig på grund av post-glacial återhämtning blir det en gloe-sjö som tar emot havsvatten endast vid högvatten. Så småningom förvandlar det stigande landet gloe-sjön till en sötvattensjö.

De fina fladarna på Halsön är i olika utvecklingsstadier. De har riklig vegetation som ger skydd åt fiskyngel och bentiska ryggradslösa djur. De är värdefulla livsmiljöer för lekande kustfiskar som gädda , mört och abborre . Fåglar trivs i de grunda vikarna där de hittar gott om föda. Bland arter som har observerats kan nämnas vipa ( Vanellus vanellus ), bofink ( Fringilla coelebs ), snösparv ( Plectrophenax nivalis ), grågås ( Ansar anser ), havstulpan ( Branta leucopsis ) och större skarve ( Aythya marila ).

Bevarande

Kvarkens skärgård, som omfattar Halsön och Molpehällor, har utsetts till Unescos världsarv av enastående naturbetydelse. Ett skyddsområde på Halsön är skyddat av naturvårdslagen under det nationella programmet för skydd av våtmarker (1982). FENIKS III-projekten syftar till att utveckla turismen i skärgården. Den omfattar underhåll och planering för skärgårdsskyddsområdena för att avgöra hur området bäst kan användas för allmän rekreation och turism. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och de lokala kommunerna.

Citat

Källor

Breilin, Olli; Kotilainen, Aarno; Nenonen, Keijo; Virransalo, Petri; Ojalainen, Jukka; Stén, Carl-Göran (2004). "Kvarkens skärgårds geologi" (PDF) . Hämtad 2013-10-13 .
"Flador och glon" . Kvarken Miljö (på svenska) . Hämtad 2013-10-13 .
"Från grunda havsvikar till våtmarker" . Kvarkens skärgård . Hämtad 2013-10-13 .
"Korsnäs" . archipelago.nu . Arkiverad från originalet 2001-07-19 . Hämtad 2013-10-13 .
"Korsnäs" . Panorama Finland. Arkiverad från originalet 2013-10-14 . Hämtad 2013-10-12 .
Laurila, Ville; Lehtonen, Kaisa; Risla, Pentti (2007). "Halsönin arkeologinen inventointi 2007" . Forststyrelsen . Hämtad 2013-10-13 .
Manner, Anne (17 maj 2006). "Dyra matgäster i skärgårdsmiljö" (PDF) . Skogsbruket . Hämtad 2013-10-13 .
"MKB-program för Korsnäs havsvindpark" . WPD Finland Oy. oktober 2007.
"Molpehällorna" . kvarkenguide . Hämtad 2013-10-12 .
Överholm, Nina (9 oktober 2009). "Fladakartering på Halsön" (PDF) . Korsnäs Nytt (på svenska) . Hämtad 2013-10-13 .
"Utredning va Fågelbeståndet för Vindkraftsprojectet på Bergö" ( PDF) . Antti Vierimaa/Kvarkens Ornitologiska Förening. 2010 . Hämtad 2013-10-13 .