Gerald JP Stephens mot Paul Flynn Ltd

Gerald JP Stephens mot Paul Flynn Ltd., [2008] IESC 4; [2008] 4 IR 31.
Irlands vapen
Domstol	Irlands högsta domstol
Fullständigt ärendenamn	Gerald JP Stephens mot Paul Flynn Ltd., [2008] IESC 4; [2008] 4 IR 31.
Bestämt	25 februari 2008
Citat(er)	[2008] IESC 4; [2008] 4 IR 31
Fallhistorik
Överklagade från	Högsta domstolen
Vädjade till	högsta domstolen
Domstolsmedlemskap
Domare sitter	Kearns J , Macken J, Finnegan J
Fall åsikter
Beslut av	Kearns J.
Samstämmighet	Macken J; Finnegan J.
Nyckelord
Construction, Procedural, Delay, ECHR.

Gerald JP Stephens mot Paul Flynn Ltd. [2008] IESC 4 ; [2008] 4 IR 31 var ett irländskt mål i högsta domstolen där domstolen fastslog att en parts underlåtenhet att avge ett yrkande inom en period av tjugo månader, utan särskilda omständigheter, är oförlåtligt och kommer att motivera avvisande av tvisten.

Bakgrund

Gerald JP Stephens, ägaren till en fastighet, anlitade Paul Flynn Ltd. för att bygga ett hus i Hollymount, Co. Mayo, för ett överenskommet pris på 350 215,58 €. Bygget påbörjades 1994. Efter en oenighet mellan parterna under den långa tiden som var involverade i genomförandet av projektet, uttryckte Stephens sin önskan att inte längre utnyttja de byggtjänster som han hade kommit överens om med Paul Flynn Ltd. Omvänt hävdade svaranden att Stephens hade inte följt den överenskomna betalningsplanen.

I december 1995 gick svaranden ombord på huset för att skydda företagets intressen efter att Stephens inte hade betalat. Herr Stephens hävdade således att svarandens underlåtenhet att slutföra bygget av huset utgjorde ett förkastande av kontraktet.

Svarandens förkastande av avtalet ökade tvetydighet beträffande rättvisa avvägningen för båda parter. Mr Stephens fick sin önskade bostad uppskjuten under en betydande tidsperiod. I sin tur hade Paul Flynn Ltd. byggt en byggnad för vilken de fick en betalning som inte stod i proportion till den tid och det arbete som bidragit till projektet.

I High Court ansåg Clarke J att Stephens orimliga och oförlåtliga dröjsmål med att väcka talan i rätt tid skulle leda till att den tilltalade nekades en rättvis rättegång, och därför avslog han hans påstående i brist på åtal.

Beslut av Högsta domstolen

I domen från domaren Nicholas Kearns, som både Macken J och Finnegan J höll med om, fastställde Högsta domstolen beslutet av Clarke J vid High Court.

Högsta domstolen höll med om att en dröjsmål på 20 månader med att lämna in ett yrkande var orimligt. Domstolen lade särskild tonvikt på rätten till en korrekt process och ett rättvist förfarande för båda parter. Vidare hänvisades till artikel 6 i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter som fastställdes av Europeiska rådet. Som ansågs i McMullen mot Irland har domstolarna en skyldighet att se till att målen avslutas inom rimlig tid.

Vid bedömningen av High Courts ogillande av kärandens talan på grund av hans dröjsmål fann Högsta domstolen "att käranden helt och hållet inte hade uppfyllt kravet i det aktuella målet att visa [att High Court hade vidtagit] en orimlig utövande av skönsmässig bedömning". När det gäller rättvisa avvägningen mellan båda parter var domstolen också "ganska nöjd med att den lärde High Court-domaren hade helt rätt i denna fråga". Högsta domstolen tillade att, mot bakgrund av att målsäganden dröjde med att inleda förfarandet i första hand, var skyldigheten för honom att snabbt åtala dem desto större.

Senare utveckling

Clarke J använde samma synsätt i målet Rodenhuis och Verloop BV mot HDS Energy Ltd. som han gjorde i . Paul Flynn Ltd. Testet som tillämpats av den lärde domaren har gett en pålitlig plattform att använda när man bedömer balansen mellan rättvisa och rättvisa förfaranden för båda parter i tvist inför domstol i denna fråga.

Det är också viktigt att markera att även om oenigheten mellan parterna i Stephens v. Paul Flynn Ltd. inträffade 1995, för att sådana åtgärder ska kunna prövas i domstol idag, har domstolarna en konstitutionell skyldighet att beakta en parts rätt till en rättvis rättegång enligt den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter från 2003.